FOLKMORD. Dresden, Hamburg, Köln, Postelberg, Hiroshima, Tokyo… Vi får aldrig glömma ”de goda krafternas” slakt på miljoner och åter miljoner civila människor.

Dresden 1945.

Idag organiserar massmedia en massiv propagandakampanj för att få oss att minnas den påstådda ”förintelsen” på sex miljoner judar. Samtidigt vill dessa propagandister att vi ska glömma de övergrepp som skedde mot civila tyskar, japaner, fransmän, italienare, men också exempelvis norrmän och danskar under kriget. Civila slaktades medvetet i ”demokratins” namn och i flera fall var de som hetsade värst just judar.

Överlevare till de allierades övergrepp kommer aldrig få sitta i en TV-soffa och snyfta eftersom de skulle kunna påminna människor om att de som vann andra världskriget – desamma krafter som senare påtvingat oss mångkulturen och massinvandringen – var de värsta krigsförbrytarna.

Dagen till ära vill Nordfront att vi ska minnas de civila människor som dödades under de allierades folkmord och de överlevare som förlorat ett barn, en förälder och andra närstående i den vettlösa slakt som var andra världskriget.

Nedan är en sammanfattning över några av de övergrepp som aldrig får glömmas.

Enligt propagandan vilar skulden för andra världskriget på Tyskland och Adolf Hitler. I verkligheten inleddes ett världskrig först då Storbritannien och Frankrike förklarade Tyskland krig den 3 september 1939. Tyskland hade innan dess tvingats agera mot Polen och återta tidigare tyska områden eftersom Polen begick övergrepp mot etniska tyskar. Övergreppen begicks eftersom Polen hade fått brittiska garantier om ett ingripande ifall Tyskland svarade på de polska övergreppen.

Bromberg-massakern i Polen skedde med stöd från polska regeringen och med brittiska och franska garantier att skydda landet från tyska motreaktioner. Tusentals etniska tyskar blev bortförda, misshandlade och mördade på de mest ohyggliga sätt.

Tyskland, liksom stora delar av brittiska folket, ville lösa spänningarna mellan stormakterna på diplomatisk väg och Hitler låg bakom en mängd freds- och nedrustningsförslag som Storbritannien och Frankrike ignorerade. En av de värsta krigshetsarna i Storbritannien var den senare premiärministern Winston Churchill. En annan den judiske krigsministern Leslie Hore-Belisha som avskedades 1940, anklagad för att ha dragit in Storbritannien i krig med Tyskland för att skydda judiska, inte brittiska, intressen.

Utan krigshetsarna från den allierade sidan hade något andra världskrig förmodligen inte ägt rum.

Under kriget utfördes rena massakrer på civila som många inte känner till trots att miljontals tyskar, fransmän, italienare, japaner och andra fick sätta livet till under de allierades krigsförbrytelser.

Winston Churchill, en odömd krigsförbrytare.

Terrorbombningarna av civila i Tyskland och andra länder som stred mot de allierade var inga misstag. I brittiska flygministeriets Area bombing directive framgick hur de allierade inte skulle ta hänsyn till civilbefolkningen utan tvärtom inrikta bombningarna på civila. Bland annat uppmanade detta direktiv att ”koncentrera attackerna på moralen hos fiendens civilbefolkning och då i synnerhet industriarbetarnas”. Den nya bombpolicyn fastslogs och utvidgades tack vare Churchills judiske rådgivare Frederick Lindemann och Churchill själv.

Värst drabbat var Dresden där uppskattningsvis 250 000 dog under den eldstorm som de allierade medvetet framkallade. Så här beskriver en överlevare från Dresden terrorbombningen:

Jag snubblar över en fallen kvinna och när jag ligger bredvid henne ser jag hur hennes kläder brinner bort. En sinnessjuk rädsla griper mig och från denna stund upprepar jag en enda enkel mening för mig själv: ”Jag vill inte brinna till döds – nej, nej, inget brinnande – jag vill inte brinna!

Vad jag såg var så fruktansvärt att jag knappt kan beskriva det. Döda, döda, döda överallt. Några helt svarta som kol. Andra helt orörda, liggandes som om de sover. Kvinnor i förkläden, kvinnor med barn som sitter i spårvagnarna som om de bara hade nickat till. Många kvinnor, många unga flickor, många små barn, soldater som endast kan identifieras som sådana på grund av deras metallspännen på sina bälten, nästan alla av dem nakna. Vissa fastklamrade vid varandra i grupper som om de klöser på varandra.

På min vänstra sida ser jag plötsligt en kvinna . Jag kan se henne än idag och jag kommer aldrig att glömma det. Hon bär ett knyte i famnen. Det är en bebis. Hon springer, hon faller, och barnet flyger i en båge in i elden. Det är bara mina ögon som tar in detta, jag själv känner ingenting. Kvinnan förblir liggande på marken, helt stilla.

Dresden i ruiner.

Döda tyskar efter bombningarna av Dresden.

En annan utsatt stad var Hamburg, där uppemot 125 000 dödades under de allierades terrorbombkampanj Operation Gomorrah. De allierade bombade alla stora och mellanstora tyska städer och i varje stad dog tusentals civila och tusentals eller tiotusentals blev hemlösa. Terrorbombningarna drabbade också mindre tyska orter, liksom stora och små städer i länder som Italien och Frankrike.

Hamburg efter britternas Operation Gomorrah.

Brandman som dött när han försökt rädda ett barn.

I Japan ska 1 miljon – en siffra som anses motsvarar offren i Tyskland – ha dött under de allierades terrorbombningar. Värst drabbat var Tokyo där 100 000 – 130 000 civila dog under en natts bombning i mars 1945.

Förkolnade rester av japanska civila.

Mor och dotter.

I Norden utförde de allierade också en mängd terrorbombningar. Västallierade bombade centrala Oslo (här och här), Bergen, Laksevåg, Köpenhamn med flera nordiska städer. Vid bombningen (den andra) av Victoria terrasse i centrala Oslo miste över 100 civila livet och i Köpenhamn dödades 123 civila – 86 av dem skolbarn vid Jeanne d’Arc-skolan. I norska Laksevåg dödades minst 193 civila under en besinningslös bombmassaker. 61 av dessa var skolbarn.

Barn på Holen-skolan i Laksevåg. De inringade är några av dem som dödades av allierade bomber 1944.

Bombningen av centrala Oslo.

Flest civila drabbades vid eller efter krigsslutet. Hiroshima och Nagasaki atombombades i demokratins namn eftersom Japan inte vill gå med på villkorslös kapitulation, som innebar ockupation och stora ingripanden i japanernas sätt att leva. Bakom Potsdamdeklarationen – hoten som föranledde atombomberna – stod Harry S. Truman, Winston Churchill och Josef Stalin.

Atombomben över Hiroshima.

När Tyskland var ockuperat drabbades civila tyskar av ofattbara övergrepp. Bland annat våldtogs uppskattningsvis 2 miljoner tyska kvinnor och flickor – många av dem vid flera tillfällen – av Röda arméns soldater. Men också amerikanska, brittiska och franska soldater var skyldiga till övergreppen. Tusentals franska kvinnor våldtogs också av amerikanska soldater.

De allierade satte in stora resurser på att få folk att tänka ”rätt”. Exempelvis utfördes världshistoriens största bokbål där 35 743 titlar, eller miljontals böcker, förstördes av de allierade. Av de böcker som förstördes under de allierade bokbålen fanns bland annat Sven Hedins reseskildringar i Gobi-öknen eftersom den råkade var tryckt i Tyskland under perioden 1933-1945.

De allierade bokbålen.

Under den så kallade demokratiseringsprocessen – eller ”denazifieringen” – fick de tyskar som inte deltog i programmet inga matransoneringskort. ”Tänk rätt eller så får du svälta och dö”, löd budskapet.

Den judiska Morgenthauplanen, eller Finansdepartementets plan för behandlingen av Tyskland, författades av av de bägge judarna Henry Morgenthau, Jr och Harry Dexter White och föreskrev förintelsen av Tyskland och dess befolkning. En ren utsvältningspolitik gentemot tyskarna blev resultatet.

Henry Morgenthau, Jr och Harry Dexter White.

Mer än nio miljoner tyskar dog som ett resultat av de allierades avsiktliga svält och fördrivningspolitik efter kriget enligt James Bacque i boken Crimes and Mercies: The Fate of German Civilians Under Allied Occupation, 1944-1950.

Etnisk rensning av tyskar genomdrevs efter kriget där den bortglömda massakern i Postelberg och Dödsmarschen från Brünn bara är två exempel. Omkring 15 miljoner människor fördrevs i den största etniska rensningen mänskligheten har upplevt. Över två miljoner av dessa, många kvinnor och barn, dog längs vägarna eller i koncentrationsläger i Polen och på andra platser. Västerländska regeringar förnekar fortfarande att dessa personer dog.

Massgrav i Postelberg.

Vi får aldrig glömma alla dessa miljontals ohörda män, kvinnor och barn som mördades urskiljningslöst av ”de goda krafterna” under andra världskriget. Vi får aldrig glömma!

• Publicerad:
  2015-01-27 16:33

Kategoriserat som:
• Historia
• Kultur & Kunskap