Polisen installerar 150 nya kameror med möjlighet till ansiktsigenkänning

ÖVERVAKNINGSSAMHÄLLET. Utöver de runt 300 fasta övervakningskameror som redan finns i landet kommer polisen under år 2020 att installera ytterligare 150 kameror. Kamerorna kommer att kunna användas i ett system för ansiktsigenkänning och automatisk bildanalys, där en person automatiskt kan följas och kartläggas.

Regimen inför massiv kameraövervakning med möjlighet till ansiktsigenkänning och automatisk bildanalys. Genrebild. Foto: Pixabay (Public Domain).

Polisen kommer att under 2020 installera ytterligare 150 fasta övervakningskameror med möjlighet till ansiktsigenkänning, utöver de cirka 300 kameror som redan är uppsatta runtom i landet. Bilderna från kamerorna kan användas i polisens system för ansiktsigenkänning med konstgjord intelligens, AI.

Polisens nationella kameraprojekt

Kamerabevakningen ingår i ”Polisens nationella kameraprojekt” som bland annat leds av den nationella operativa avdelningen, NOA. Polisens användning av kameror väntas under de närmaste åren öka kraftigt och år 2121 kommer det att finnas runt 450 kameror i NOA:s kameraplattform.

— Planen är att vi ska fortsätta att bygga ut. Behovet av vår kameraförmåga är stort, säger kommissarie Pia Glenvik, som leder det nationella kameraprojektet.

Polisens pilotprojekt för ansiktsigenkänning kan bli permanent verktyg

Sedan mars 2019 driver polisen ett pilotprojekt –finansierat av EU:s fond för inre säkerhet – där konstgjord intelligens, AI, används för att identifiera ansikten som matchas mot polisens ”signalementsregister”.

Tekniken, som testas av Nationellt forensiskt centrum, NFC, kan användas för automatisk bildananalys, där polisen kan följa och kartlägga en person automatiskt via övervakningskameror.

Pilotprojektet för ansiktsigenkänning har löpt väl ut och i augusti 2019 skrev Ny Teknik att polisen vill göra ansiktsigenkänning till ett permanent verktyg.

En förutsättning är ett välutbyggt kameranät och kraftfulla datorer, vilket kommer att underlättas av en kommande implementering av 5G.

Signalementsregistret

Signalementsregistret består av cirka 50 000 sökbara bilder och det ökar med runt 10 000 bilder varje år.

Polisen har sedan 2015 lagt in bilder av daktade personer – det vill säga personer som man utsatt för dna-topsning, fingeravtrycksupptagning och fotografering – i registret. Polisen daktar personer som misstänks för brott, men det finns även exempel där personer som inte misstänkts för brott dna-topsats.

Polisen fick massiv kritik när de i höstas förde bort och topsade systemkritikern Bilyana Martinovski och det finns även andra fall där personer tagits in till förhör för åsiktsbrott och i samband med det topsats.

Polisen behöver inga tillstånd för att sätta upp kameror

Polisen behöver sedan årsskiftet inget tillstånd för att sätta upp övervakningskameror utan polisen avgör själva om de har rätt att bevaka och ansvarar själva för att den så kallade kamerabevakningslagen följs.

Källor:
Fler övervakningskameror installeras
Polisen utökar förmåga till kameraövervakning

Sprid artikeln på sociala medier!

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
1 Kommentar
Äldst
Senaste Mest röstad
Inline Feedbacks
View all comments