Gustav Vigeland – en norsk Arno Breker?

Dagens datum 11 april: Denna dag föddes skulptören Gustav Vigeland, känd för den stora skulpturparken Vigelandsanläggningen –  en av Norges mest besökta turistattraktioner.

vigeland3

Gustav Vigeland föddes i Mandal, Vest-Agder, i södra Norge år 1869. Han var en bildhuggare och träsnidare som vid sin tid var känd i hela världen och vars arv, skulpturparken Vigelandsanlegget i Frognerparken i Oslo, är ett av Norges mest besökta turistattraktioner med över en miljon besökare per år. Han var Norges mest kända skulptör, och den mest aktiva.

Början till Vigelands karriär inleddes i sin fars snickerverkstad i Mandal. Tillgång till redskap och trä gjorde att Vigeland tidigt började ägna sig åt träsniderier och hans morfar köpte även in en dyr träskärare som han kunde träna på. 1884 åkte en 15-årig Gustav Vigeland till Oslo där han tog plats som lärling på ett träsnideri. Vigelandsmuseet har bevarat cirka 420 olika träsnitt som Gustav Vigeland tillverkat genom åren.

Träsnitt av Gustav Vigeland.

Träsnitt av Gustav Vigeland.

På kvällarna tog Vigeland lektioner på en konst- och hantverksskola och 1890 fick han stipendium att åka till Köpenhamn och arbeta i ateljén hos den erkände bildhuggaren Vilhelm Bissen d.y. Här gjorde Vigeland år 1892 två skulpturer, Förbannad (föreställande en gammal man) och Ung flicka (en naken staty i naturalistisk stil). Förbannad gav goda recensioner vid utställningen året därpå och gjorde Vigeland etablerad som konstnär.

Därefter reste Vigeland under några år runt i Europa och studerade konst, bland annat europeisk renässanskonst. Tillbaka i Norge började han, från 1890-talet och framåt, på eget initativ göra byster av kända norrmän, däribland Knut Hamsun, Edvard Grieg och Fridtjof Nansen. År 1901 tilldelades Vigeland den norska förtjänstmedaljen Sankt Olavs orden av kungen. Samma år fick han i uppdrag att utforma medaljen till Nobels fredspris.

Gustav Vigeland 1929.

Gustav Vigeland 1929.

1907 bestämde sig Oslo kommun (som då hette Kristiania) att ställa ut Vigelands alla skulpturer i vad som skulle komma att bli Vigelandsanlegget (Vigelandsanläggningen) i Frognerparken i Oslo. Anläggningen är 850 meter lång och innehåller inte mindre än 214 av Vigelands skulpturer och närmare 600 figurer av människor i alla åldrar i olika livstadier.

Vigelandsanläggningen stod klar 1950 men huvudarbetet skedde åren 1939-1949 och Vigeland stod själv för en stor del av den arkitektoniska utformningen. Vigeland framställde alla skulpturer i lera som senare höggs ut i brons, granit och smidesjärn av andra hantverkare. Ett av de mest centrala verken, på anläggningens högsta punkt. är den 17 meter höga monoliten. Den består av 121 figurer.

Vigeland_Park_fountain_7

Vigelandparken och monoliten.

Vigelandparken och monoliten.

Vigelansparken

Genom åren har det rått delade meningar kring huruvida Gustav Vigeland var nationalsocialist, alternativt sympatisör, eller inte. En hel del tyder på det. Klart är att de tyska nationalsocialisterna favoriserade Gustav Vigelands konst samtidigt som man ratade Edvard Munch.Vigeland verkade inte ha några problem med detta utan ingick tvärtom, med författaren Knut Hamsun och kompositören Christian Sinding, i ett nationalsocialistiskt konstnärligt centralråd. Vigeland öppnade ”med glede” upp sin ateljé för tyska nationalsocialister eftersom ”jeg tør trygt la tyske soldater med sin utpregede disiplin bevege seg mellom mine arbeider”. Vidare bad han Tyskland om pengar för sin skulptursamling och gick i tankar på att själv kontakta Hitler så som sin vän Knut Hamsun hade gjort. Det kan även nämnas att Vigelands son var medlem i Nasjonal Samling.

Andra trivialiserar Vigelands kopplingar till nationalsocialismen. Det senaste ordet i debatten har Tone Wikborg som i sin bok Gustav Vigeland – en biografi (2010) beskriver Vigeland som något av en karriärist som utåt sympatiserade med nationalsocialismen för att skydda sin konst.

Konstkritiker på både Vigelands tid och kort efter hans död (1943) är emellertid inte överens med Wikborg utan menar att Vigelands skulpturer talar för sig själv då symbolismen i flera skulpturer starkt påminner om verken från Tredje rikets stora konstnärer som Arno Breker eller Josef Thorak. Bland annat föreställer flera av Vigelands skulpturer maskulina och heroiska män men också kvinnor som ser ut som kvinnor ”i nazistisk anda”.

Pola Gauguin från Verdens Gang skrev 1945, två år efter att Vigeland avlidit: ”Hele Törtberg-anlegget ånder av nazistisk mentalitet. Bruskulpturene, med den sammenbitte kraftutfoldelse er som sprunget ut av pannen på Kraft-durch-Freude-bevegelsen.”. Gauguin, som hade judiskt ursprung, irriterade sig också över ”den oppblåste heroiske holdningen hos mennene med det kortstussete håret som motsetning til de bredhoftete, melkedigre kvinnene med utslått langt hår eller fletter helt i nazistisk ånd”. Även Expressen menade att parken förmedlade en ”äkta tysk mentalitet”. Nedan några av Vigelands skulpturer. Notera även hakkorset som är inhugget i graniten på sista bilden:

vigeland7

vigeland8

vigeland9

vigeland10

vigeland11

vigeland16

vigeland17

vigeland15

vigeland13

vigeland14

Gustav Vigeland avled den 12 mars 1943 i Oslo.

Rekommenderad läsning:
Vigeland-museets hemsida

Artikeln publicerades ursprungligen 2014-04-11.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Lämna en kommentar

Please Login to comment
  Subscribe  
Meddela om