Rättssäkerhet i ett demokratiskt helvete

INSÄNDARE. Jonas Karlsson skriver här om hur det kan vara att sitta häktad.

Insändare

Det här är en insändare. Åsikterna som framförs i insändaren behöver inte nödvändigtvis fullt ut delas av Nordfront eller Motståndsrörelsen.

Vill du som läsare av Nordfront tycka till om något i en insändare? Skicka då insändaren till redaktionen@nordfront.se

Innan du börjar läsa mina personliga betraktelser och spörsmål kring svensk rättssäkerhet vill jag uppmärksamma om att just nu, i detta ögonblick, sitter personer frihetsberövade. I statligt förvar för brott mot någon påhittad värdegrund eller för att ha hyllat och delat nationalsocialistiska och urnordiska symboler. Dessa individer kan inte ses på annat sätt än som politiska fångar och deras handlingar bör uppmärksammas för att visa på hur en demokrati reagerar när den känner sig hotad.

Idag existerar inte rättssäkerheten. Om man någonsin befunnit sig själv i en arrest eller häktescell, skyldig eller ej, så har man garanterat reflekterat över hur lättvindigt man hamnar där och hur negativt det kan påverka resten av ens liv. Jag kommer inte resonera så mycket om gripande/anhållande då detta i sig skulle behöva avhandlas i en längre text där man mer ingående går in i och återberättar hur detta används för att förtrycka oppositionella. Däremot så uppmanar jag dig som läser att fråga en kamrat som du vet blivit gripen under t.ex. en demonstration och fråga denna om vad som föranledde gripandet och hur länge han fick sitta i förvar; du kommer säkert bli förbluffad.

För att häkta en person så krävs endast den mindre misstankegraden ”skäligen misstänkt”. Det är en ganska luddig fras och betyder mer eller mindre att det finns större del bevis för att du som misstänkt skulle ha begått en gärning än bevis på att du inte skulle ha utfört gärningen. Vissa påstår att det enbart är gärningar med fängelse på straffskalan som kan leda till häktning, men det är oklart. I själva fallet så är nedskräpning ett av brotten som har fängelse på straffskalan och därför skulle kunna vara ett skäl till häktning – om nu en illvillig åklagare skulle yrka på det.

Det finns idag ingen gräns för hur länge en person kan sitta häktad utan rättegång. Den enda bestämmelsen som finns är att häktningsförhandling ska ske varannan vecka men en offentlig försvarsadvokat som kanske har många klienter och debiterar per timme godkänner oftast fortsatt häktning, det är ändå under rättegång man kan få ihop många timmar och det är lätt att fuska till sig betalning för besök och telefonsamtal som aldrig skett. Du kan, teoretiskt sett, mer eller mindre sitta häktad från straffmyndig ålder tills du dör av ålderdom. Det är dock svårt att hitta fall där individer varit frihetsberövade i mer än fyra år utan rättegång.

När du blir häktad med restriktioner har du inga som helst medel för att betala av ditt hushåll eller meddela din arbetsplats om vart du är. Ingen annan får heller veta vart du är och om frågor ställs till polis och berörda myndigheter kommer dessa låtsas om att du överhuvudtaget inte existerar. En snäll advokat kan på din begäran meddela din chef (självklart mot betalning) om vad som sker och kanske hjälpa till att få ut semesterdagar så att du kan betala hyran när du kommer ut. Om du nu hinner komma ut innan du blir vräkt eller banken vill tvångssälja bostaden. Tänk på att detta kan ske även om du skulle bli frikänd, betalningsanmärkningar och skulder som har uppstått försvinner inte med en friande dom.

Om du blir friad så kan du kräva ersättning via JK (Justitiekanslern). Ersättningen härifrån skiljer mycket. I flera fall så är ersättningen för den första månaden högre och sjunker sedan lite, som att en månad inte kan vara lika skadligt som ett år eller som att skulder, bostadssituation, arbete och socialt liv kunde bli mirakulöst räddade av att du kanske får pengar ett år efter frisläppandet. (Ungefär så lång tid det tar för den moderna byråkratin).

Kontakten du som häktad har med omvärlden är nästan obefintlig. Om du har restriktioner kommer du bara att möta plitar (kriminalvårdare) och få erfara när de har bra och dåliga dagar på jobbet. Om du slipper restriktioner och hamnar på gemensam avdelning kommer du hamna med rasfrämlingar som ofta är nöjda med att vara intagna och ser det lite som en statusgrej. Visserligen kommer du kanske att få låna en bok som underhållning, om det inte är så som det är just nu på häktet Kronoberg att bibliotekarien är sjuk och att man därför väljer att inte låna ut böcker. En intagen där berättade för mig att plitarna i flera dagar, trots att intagna klagat och ville läsa, ursäktade sig med att de helt enkelt inte visste hur man låser upp biblioteket.

Besök är idag inställt på alla häkten på grund av Coronasmittan, det betyder att intagna enbart kan kommunicera via brev och telefon, kommunikationsmedel som lagligt avlyssnas och genomläses av åklagare och kriminalvårdare samt enbart får utföras till godkända mottagare. Det är därmed väldigt lätt för staten att styra vilken information som kommer ut. Det skulle hypotetiskt kunna ske väldigt hemska övergrepp och brott mot intagna och staten skulle kunna se till att ingen någonsin fick reda på det.

Om du ändå vill kommunicera via integritetskränkande vägar så kommer nästa hinder; det kostar pengar! Du får själv betala för frimärken och telefonkort. Du får 90 kr i veckan i vad de kallar för häktesbidrag, detta ska räcka till snuset, frimärken, telefonkort och kanske lite godis i kiosken. Tills ganska nyligen kunde man skicka pengar till intagna så att dessa kunde köpa sådana varor och tjänster men numera är det borttaget för att stävja penningtvätt. Det är ju väldigt självklart att något är lurt om man skickar in hundratusentals kronor till någon i häkte eller anstalt och svårt att motivera varför en intern skulle behöva ha så mycket kapital. Men när pengarna bara möjliggör att man kan köpa medel för kommunikation när man är helt avskärmad blir det en viktig sak att tänka på. Om staten inte hade haft något emot att man via deras avlyssnade linjer kommunicerar så borde kommunikationsmedlen vara fria från kostnad.

När du nu sitter där, kanske för att ha hamnat i handgemäng med antagonister som gemensamt och i samklang gråter ut och smörar på i sina berättelser till myndigheterna eller för att ha delat ett kärleksfullt budskap med en bild av ett frihetskors (ja, folk blir faktiskt häktade för sådant), så är du helt utlämnad. Du kan inte prata ihop dig med kamrater, det kan ha varit ett rörigt händelseförlopp och tillsammans skulle kanske er syn på saker kunna hjälpa försvarsadvokaten. Åklagaren väljer med polisen vilka som ska förhöras med mål om att åtala och fälla dig och din advokat är en trött jäkel som bara vill få in sina shekels.

Varje sak som skickas in hamnar i förrådet. Du kan enbart få in godkända saker men ingen kommer meddela dig att detta finns undanlagt. Via en hemställan kan du begära att få in det som skickats men censuren är stark. Bl.a. texten ”Bemästra Livet” är av häktet i Kronoberg ansedd som olämplig och därför inget du får läsa, om du nu ens vet om att en kamrat skickat den.

Man kan se de olika restriktionerna som finns inom Kriminalvården som rättvisa eller ibland liberala och mjuka. Jag själv kan anse att en sexualbrottsling, äldrerånare, lustmördare eller annat lågliv varken förtjänar mat eller annat än två meter jord ovan huvudet. Men om man känner män och kvinnor som delat politiska budskap och blivit frihetsberövade så är det svårt att förstå hur ett yttrande av politiska åsikter i bild eller ord kan vara skäl för att frihetsberöva en person.

Personen jag känner som nu sitter häktad väcktes av poliser som hårt slog på dörren. Han öppnade inte och de forcerade sig istället in. Han delade bilder och propaganda alla nationalsocialister kan se som vacker och spred information på sociala medier om judiskt makt.

Demokratin valde att lägga honom och hans politik i minneshålet. För hans skull kommer jag att kämpa ännu mer mot rättsstaten, demokratin, lakejerna och förrädarna. När han blir frisläppt kommer vi stå där och salutera, hans ideal kommer fortfarande att leva och han kommer fortsätta vår outtröttlig kamp för ett fritt Norden.

/Jonas Karlsson

Sprid artikeln på sociala medier!

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

  • Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

  • Wäring says:

    Man blir vansinnig på alla normisar man möter som reflexmässigt börjar svamla om hur glada vi ska vara som har demokrati.
    Död åt detta förtryck!!

  • Caesar-Aurelius says:

    Hur det går till i verkligheten i Sverige, det är något som de allra flesta inte har en aning om!

    Jag har börjat betrakta demokratisjukan, förintelsetron etc. som en religion som ”folk” har anslutit sig till.

    Spelar ingen roll vilka argument, fakta eller vad man säger överhuvudtaget, de ändrar sig inte ändå! De bara tror!

    De tror med sådan övertygelse att de ser syner!! Hallelujah, halleluja, ära vare Förintelsen i höjden!

  • Peter says:

    En mycket viktig och bra skriven artikel!

    Själv satt jag häktad drygt 6 månader med restriktioner och träffade bara familjen en gång under den tiden.

    I övrigt träffade jag bara personalen, tack och lov fanns där en del mänskliga personer!

    Men att låta sig knäckas totalt av regimens vidriga diktaturfasoner får man inte tillåta sig göra, tänk på att nån gång är detta slut och man får återse sin familj och kamrater, även om det då och då kommer kännas tungt!
    👌🏻

    Det som inte dödar det härdar, eller som de gamla tyska fallskärmsjägarnas motto löd:
    ”Klagt nicht, Kämpft!”

    Hell alla politiska fångar i Norden! 🙋🏼‍♂️

  • Anders Jonsson says:

    Under tiden jag satt häktad fick jag inte tala i telefon med någon från Motståndsrörelsen.
    Men under flera veckor hade jag telefonkontakt med skribenten till denna artikel som är en jättebra kamrat från Näste 1. Men efter en tid fick polisen reda på att han är medlem i Motståndsrörelsen (dom visste inte det när dom beviljade tillståndet).

    Eftersom JUDE-lakejerna lyssnar på telefonsamtal och läser inkommande brev och då förstod att skribenten är med oss så återkallade man mitt tillstånd att tala med honom på telefon.

    Artikeln han har skrivit är mycket bra och mycket viktig, och jag hoppas den sprids och läses av många.
    (((Systemet))) är kriminellt, sinnessjukt och perverst och måste krossas.

    Hell seger!


  • Lämna ett svar