Nationalsocialisterna börjar införa djurskyddslagar i Tyskland

Dagens datum 21 april: Denna dag år 1933 infördes en lag som reglerade hur djurslakt skulle gå till för att inte plåga djuren i onödan. I praktiken innebar lagen ett förbud mot skäktning i Tyskland.

Schect

Om skäktning
Skäktning är en religiös slaktmetod som används av judar och muslimer för att köttet från det slaktade djuret ska bli kosher respektive halal. Kött som inte är koscher får inte ätas av rättrogna judar och detsamma gäller kött som inte är halal för muslimer.

Den religiösa slaktmetoden går ut på att man med en lång, vass kniv skär ett halssnitt på djuret som ska slaktas. Snittet skär igenom halsens mjukdelar och delar flera strukturer som löper lodrätt genom halsen.

Genom att halsblodkärlen skärs upp tappas djuren på blod. Detta brukar vanligtvis göras efter att djuret dödats, men vid skäktning ska alltså djuren vara vid liv när de tappas på blod.

Vid kosherslakt tillåts inte heller bedövning av religiösa skäl, varför slaktmetoden kritiseras av många för att vara onödigt plågsam för djuren. När det gäller halalslakt accepterar vissa muslimer, men inte alla, att bedövning används vid slakten.

I Tyskland
Bara några månader efter att Adolf Hitler och nationalsocialisterna kommit till makten började man i Tyskland införa djurskyddslagar. Den 21 april 1933 kom den första lagen som reglerade hur slakt av djur ska gå till för att inte plåga djuren i onödan. Lagen krävde att varmblodiga djur innan de tappades på blod vid slakt först skulle bedövas. I praktiken blev därigenom kosherslakt, som inte tillåter bedövning, förbjuden i Tyskland.

Lagen skrevs under av Adolf Hitler, Wilhelm Frick, Franz Gürtner och Alfred Hugenberg. Personer som bröt mot lagen kunde dömas till högst 6 månaders fängelse eller böter. Lagen började gälla från och med 1 maj samma år som den antogs.

Nationalsocialisterna införde senare liknande lagar som förhindrade plågsamt ritualslaktande av djur i alla tysk-kontrollerade områden i Europa under andra världskriget. Dessa lagar upphävdes sedan av de allierade efter krigsslutet.

Sedan tidigare fanns det en djurskyddsrörelse i Tyskland som ansåg att judendomen var roten till plågsamma djurtester och slaktmetoder. Bland andra den tyske filosofen och djurvännen Arthur Schopenhauer spårade djurens laglösa ställning till judendomen. Vanvård av djur har nämligen i mångt och mycket att göra med en antropocentrisk världsbild som vi i västvärlden ärvt från judendomen och kristendomen. Denna världsbild innebär att djur är ett slags maskiner som är till för att tjäna människan, ”Guds skapelse”. Mer om detta går att läsa i artikeln Nationalsocialism och djurrätt.

Efter lagen om djurslakt införde nationalsocialisterna senare samma år flera andra djurskyddslagar i Tyskland. Många av dessa lagar finns kvar än idag men med vissa modifikationer.

I Sverige
I Sverige förbjöds skäktning år 1937, alltså fyra år efter att slaktmetoden förbjudits i Tyskland. Enligt den sionistiske folkpartisten Fredrik Malm, som i en motion argumenterat för att kosherslakt ska legaliseras i Sverige, var det svenska förbudet starkt påverkat av förbudet i Tyskland. Malm skrev 2007 i en motion följande:

År 1933 förbjöds skäktning i Tyskland, strax efter det att Adolf Hitler hade tillträtt makten. Skäktning förbjöds i Sverige år 1937. I alla områden där nazisterna hade makt var skäktning förbjuden. Det går därför inte att bortse från att den svenska lagstiftningen var starkt påverkad av Hitlertyskland och den nazistiska regimen.

Kosherslakt är förbjudet i Sverige då judar inte accepterar att djuren bedövas innan de slaktas. När det gäller halalslakt accepterar dock vissa muslimer att djuren först bedövas, varför halalslakt också lagligt förekommer i Sverige.

Tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt försvarade för några år sedan halalslakt. När SVT i ett inslag påpekade att många anser halalmetoden barbarisk blev svaret från Reinfeldt att ”ja, men ät något annat då” och att ”bara för att någon vill göra på något annat sätt så inskränker det ju inte min frihet […]”.

I anslutning till de nya djurskyddslagarna i Tyskland uttalade Hermann Göring att ett folk som tyskarna, fritt från främmande inflytande, inte betraktar djur som vare sig maskiner eller enbart egendom. Han sade bland annat: ”För tyskar är djur inte bara varelser i organisk bemärkelse utan varelser som är utrustade med perceptiva egenskaper, som känner smärta, upplever glädje och kan visa sig vara trofasta och tillgivna.”

Gandhi uttalade även följande ord: ”Storheten hos en nation och dess moraliska framåtskridande kan bedömas utefter det sätt det behandlar sina djur.”

Artikeln publicerades ursprungligen 2013-04-21.

Sprid artikeln på sociala medier!

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
7 Kommentarer
Äldst
Senaste Mest röstad
Inline Feedbacks
View all comments