Dagens datum 17 september: Denna dag 1948 mördades greve Folke Bernadotte i Jerusalem av sionistiska terrorister.

Greve Folke Bernadotte var scoutchef, ordförande för Svenska Röda Korset och brorson till kung Gustaf V. Under 1948 intog han rollen som särskild medlare för FN i det konfliktfyllda Palestina. Efter att på olika sätt försökt få lugn i området beslöt FN:s säkerhetsråd att utse en särskild medlare. Lotten föll på Bernadotte. Efter påskhelgen fick han förfrågan om att ta sig an medlingsuppdraget.

Bernadotte trodde att han bara hade en procents chans att lyckas. Ändå tänkte han att han skulle ångra sig resten av livet om han tackade nej. Det verkar inte bekymrat honom att uppdraget kunde komma att förkorta hans liv avsevärt.

Möte med exodusjudar
Bernadotte fick en konkret erfarenhet av sionismen då han som ordförande för Svenska Röda Korset besökte olika flyktingläger i Tyskland under hösten 1947. Då besökte han ett läger där ”en del av de s.k. exodusjudarna omhändertagits.”

Där fick han tillfälle att prata med vissa av deras ledare. Han beskriver det som en enbart ”beklämmande erfarenhet att sammanträffa med dessa personer som syntes förblindade av fantasin och endast hade en tanke, nämligen att återvända till Palestina.”

De ville inte säga vilket land de kom ifrån utan upprepade bara att de ursprungligen kom från Palestina och ville återvända dit. ”Någon tacksamhet kunde man knappast förmärka över de ganska frikostiga gåvor som från Europa-hjälpens sida skickats till lägret.” (s.159) En engelsk officer berättade att internerna var svårhanterliga och hade förstört mycket av inredningen i lägret.

Israel-Palestina konflikten
Den 27 november 1947 beslutade FN att det brittiska mandatet i Palestina skulle delas i en judisk och en arabisk del. USA var drivande och Sovjet liksom de nordiska länderna röstade för delningen. Storbritannien och arabstaterna var emot beslutet. Den judiska befolkningen uppskattades då till 600 000 och den arabiska till ungefär det dubbla.

Det brittiska mandatet upplöstes den 1 maj 1948. Omfattande strider och terrorverksamhet bedrevs i området. Storbritannien levererade vapen till olika arabländer. Britter deltog även aktivt på arabisk sida vid strider under våren 1948.

I den judiska delen förekom upprustningar med stöd från Tjeckoslovakien, USA och Frankrike. USA:s president Harry Truman skriver i sina memoarer att han inte trodde att han ”någonsin utsattes för så mycket propaganda och påtryckning som i detta fall.” (s.165)

Vapenvila
Bernadotte lyckades förhandla fram en fyra veckors vapenvila från 11 juni och framåt. För detta uttryckte han en ”ödmjuk tacksamhet mot Gud.” Han menade att han ”bara varit ett redskap i den Högstes hand, när det gällde att hejda ett meningslöst krig.” (s. 172)

Snarare var det så att både araber och judar behövde en paus för att kunna rusta sig för fortsatta strider. Israel kunde stärka sin vapenmakt, utbilda personal och köpa in moderna vapen. Arabländernas inre splittring gjorde att upprustningen gick långsammare för dem.

Bernadotte angreps hårt i den judiska pressen. De beskrev hur han hade stått på Himmlers sida vid slutet av kriget. Bernadotte försökte hela tiden finna en medelväg. Han försvarade sig med att omkring 10 000 judar skall ha räddats genom hans aktion med vita bussarna.

Den 9 juli upphörde vapenvilan utan att man lyckats få till någon förlängning. Bernadotte ansåg att FN skulle använda ekonomiska och diplomatiska sanktioner för att stoppa eldgivningen. Skulle inte detta hjälpa ville han att FN skulle använda militära maktmedel. (s. 178) Istället för att begränsa konflikten hade vapenstilleståndet förvärrat den.

Sternligans grundare: Avraham Stern.

Mordet
Sternligan var en liten underjordisk terrororganisation som grundades 1939 av den polske juden Avraham Stern. Under kriget mördade organisationen brittiska polismän och soldater samt plundrade statliga och privata byggnader.

Stern själv mördades av brittiska säkerhetstjänsten 1942. Som svar på detta avrättades den högste brittiske representanten i regionen. Det var lord Moyne, departementschef för Mellanöstern. Två ungdomar utvaldes till att utfärda domen. Dessa tränades av Yehoshua Cohen och reste till Kairo där mordet genomfördes.

Sternligan beskrev Bernadotte som en naziagent. Den 9 september tog deras ledning beslutet om att mörda honom. Bernadotte fick meddelande om detta men avböjde ändå väpnad eskort. Det har ofta beskrivits hur han underskattade de våldsamma krafter som han hade att göra med.

Strax före fem på eftermiddagen den 17 september begav sig Bernadotte från Government House i Jerusalem för att delta vid överläggningar. De åkte i karavan med tre bilar då de stoppades av en jeep med personer i israeliska arméuniformer.

Förmodligen trodde de att det rörde sig om en vanlig passkontroll. Istället höjde en av männen en automatpistol och sköt mot bilen som Bernadotte satt i. Han träffades av sex skott och den franske översten och FN-tjänstemannen André Serot träffades av sjutton. Båda dog omedelbart. Serot skall ha skjutits av misstag då man först trodde att han var Bernadotte.

Då ambulansen med de bådas stoft sedan fraktades från Jerusalem till Haifa kantades vägen av tusentals judar. Dessa skall hånfullt ha följt ambulansen med ögonen. Araberna däremot stod i stram givakt när de passerade en av deras militärposteringar.

Inom Sternligan hade en täckorganisation som kallades Fosterländska fronten bildats. Denna tog på sig ansvaret för attacken. Terrorism sågs som ett accepterat vapen i Israel. Mordet hade sådant stöd bland befolkningen att en fällande dom mot förövarna var omöjligt att uppnå.

Yehoshua Cohen och David Ben Gurion

Eftermäle
1970 gick den tidigare Stern-medlemmen Baruch Nader ut med att han var en av dem som låg bakom dådet. Han sade till Expressen att han tillhörde en grupp vars enda uppgift var att ”fördriva allt utländskt inflytande från det judiska hemlandet. Med mordet räddade vi Israels framtid. Folke Bernadotte var en förrädare och en judehatare. Det fanns ingen annan väg än att döda honom.” (s. 211-212)

1958 reste FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld till Israels förste premiärminister David Ben Gurions kibbutz i Negeveöknen. När han tog upp mordet på Bernadotte skall denne blivit ”blek av vrede” och skrikit ”men glöm aldrig vad den mannen gjorde oss.” (s.213)

Generalmajor Carl von Horn var med vid besöket. Han kände då igen en person i Ben Gurions närhet som Yehoshuha Cohen och en dem som mördade Bernadotte. När Hammarskjöld efter besöket fick reda på detta blev han starkt berörd. ”Vilka lymlar” sade han och betonade att han aldrig skulle komma tillbaka dit. (s.213)

1986 skrev DN om att ett israeliskt tv-program avslöjat att Yehoshua Cohen var en av dem som fanns i jeepen som stoppade Bernadottes karavan. Cohen blev senare Ben Gurions livvakt och nära vän. Cohen skall ha erkänt sin delaktighet för honom men vägrat uppge vilka hans medbrottslingar var. Då Israel firade 35-årsdagen av sin självständighetsdag 1983 tändes en fackla för Cohen.

I uppgifter från en annan chef för Sternligan var Cohen den som sköt Bernadotte och den franske översten. Dessa avslöjanden ledde till att svenska regeringen 1988 krävde en ursäkt från Israels sida. Något som de dock aldrig har fått.

Referenser:
Hadenius, Stig. (2007). ”Vem var Folke Bernadotte?” Historiska Media.


  • Publicerad:
    2019-09-17 09:00