Game of Thrones – episkt äventyr eller subversiv judisk propaganda?

KULTUR. Nordfronts Axel Eriksson går igenom TV-seriesuccén Game of Thrones och frågar sig vilka det är som ligger bakom de teman som framförs och hur de förhåller sig till de böcker som serien grundas på.

Det är nog få svenskar som aldrig hört talas om TV-serien Game of Thrones. Den är nämligen en av de mest sedda och prisbelönta genom tiderna och har därför ett stort kulturellt genomslag. Den åttonde och sista säsongen kommer att dra igång den 14 april, varför det kan vara värt att gå igenom vissa saker innan dess. Jag kommer i den här artikeln att gå igenom olika teman som serien framför, vilka som ligger bakom dem och hur dessa skiljer sig från de böcker som serien grundas på.

Grundläggande
Serien utspelar sig i en fiktiv värld som i stort liknar medeltidens Europa. Olika ätter och regioner strider mot varandra om makt, självständighet och rättvisa. De främsta familjerna är Stark, Lannister, Tyrell, Martell, Greyjoy, Targaryen och Baratheon. Samhället är hierarkiskt uppbyggt med bönder, smeder, riddare, adelsmän, kungar och så vidare. Äktenskap har sällan något med kärlek att göra utan handlar mest om att stärka politiska allianser.

Men bakom intriger, krig, svek, uppoffringar och hämndaktioner tornar ett helt annat – mycket större och mer allomfattande – hot upp sig. Nämligen de övernaturliga white walkers som med sin armé av reanimerade lik verkar vilja döda allt levande och ta över hela världen.

Feminism
Det mest framträdande politiska budskap som Game of Thrones propagerar för är utan tvekan feminism. Serien kryllar av kvinnor som är bättre slagskämpar än de bästa männen, som tar sin ätts och hela regions oförrätter på betydligt större allvar än de män som styr samt som politiskt utmanövrerar efterblivna chauvinistmän.

Brienne of Tarth, i serien framställd som den främsta slagskämpen av dem alla.

Ett av de mest iögonfallande exemplen är Brienne, som spöar skiten ur alla män hon möter, inklusive den beryktade Sandor ”the Hound” Clegane. Hon framställs i praktiken som en oslagbar, kallblodig slaktare av alla män som ens lyfter ett finger mot henne. Karaktären saknar djup, medan hon i böckerna är betydligt mer mångfasetterad. Visst är hon där duktig på att slåss, men inte alls lika framträdande som i serien. I stället påverkas mycket av hennes beteende av hennes kroppskomplex som gjort att hon byggt upp en mur mot omvärlden. Brienne är i böckerna absolut ingen kallblodig mördare utan utkämpar inre strider till och med när hon ställs inför uppgiften att döda rent onda människor.

Förutom Brienne finns många andra liknande fall, som den sydliga regionen Dorne där männen representeras av töntiga Don Juan-typer och rullstolsburna fegisar som raskt glömmer oförrätter begångna emot dem medan kvinnorna är precis tvärtom. Händelseförloppet i Dorne är ett direkt hån mot hur handlingen i böckerna utspelar sig och de hjältedåd och machiavelliska planer som framförallt Doran Martell utför där.

Det finns oerhört många fler exempel på feminism i Game of Thrones. Ett av dem är Daenerys ”NWO” Targaryen. Men eftersom så mycket av det hon representerar även handlar om andra saker har jag tänkt att vi vänder blad och går över till att kritisera hyllandet av globalismen.

Hjärtlös satanisk neokonservativ globalism
Daenerys Targaryen lever till en början på en annan, betydligt brunare, kontinent. Där förråder hon de män hon köpslår med, korsfäster och eldar upp oskyldiga, försöker krossa inhemska kulturer och sociala strukturer samt använder den här världens motsvarighet till kärnvapen – drakar – för att uppnå sina mål.

Den vita kvinnan Daenerys Targaryen framställs som nyckeln till de bruna människornas emancipation. Skärmdump: Youtube.

Inför den sista säsongen har hon dessutom faciliterat en massinvandring av åtskilliga tiotusentals bruna vildar – som levererar antivita ”skämt” som det är menat att tittarna ska skratta åt samtidigt som ”underlägsna” vita slaktas – och eunucker till den vita europeiska kontinenten.

De som inte underkastar sig hennes nya världsordning bränns ihjäl av hennes drakar.


Det här är en extremt bra scen, men inte på det sätt som en slumpmässig NPC-konsument tanklöst sväljer den. Far och son Tarly vägrar att underkasta sig den vänsterliberala anarkotyranniska nya världsordningen och väljer hellre att dö. Fanfavoriten Tyrion Lannister börjar dessutom vända sig mot den onda Daenerys Targaryen.

Talande nog är Daenerys en mer eller mindre uttalad demokrat. Hon är även, tillsammans med hennes brorson Jon Snow/Aegon Targaryen, seriens fixstjärna som det är menat att man ska heja på och som förmodligen kommer att ta hem tronspelet i slutändan.

Dekadens och annan propaganda
Mängder av sexscener, bröst, bögerier, incest, tortyr, anspelningar på nekrofili… Game of Thrones är full av dekadens. Dessa teman återfinns till vis del även i böckerna men är där inte lika framträdande.

En mer specifik förändring som genomförts i TV-serien är att de som är ansvariga för lemlästningen av Jaime Lannister är en grupp vita soldater, medan dådet i böckerna utförs av mångkulturellt slödder.

The scum of the earth surrounded them: swarthy Dornishmen and blond Lyseni, Dothraki with bells in their braids, hairy Ibbenese, coal-black Summer Islanders in feathered cloaks. He knew them. The Brave Companions.

En annan sak som kan vara intressant att påpeka är hur hårfärgen på de ”onda” och de ”goda” Lannisters skiljer sig åt. I böckerna har alla Lannisters guldblont hår, vilket inte är fallet i TV-serien.

Den av publiken allt mer omtyckte Jaime Lannister får plötsligt mörkt hår medan hans tvillingsyster Cersei, liksom deras sadistiske son Joffrey, är mer utpräglat nordiskt kolorerade. Skärmdump: Youtube.

De ”onda” white walkers heter i böckerna the others vilket således inte kopplar samman ”ondska” med ”vit” på samma sätt. De använder sig där heller inte av några svastikaliknande symboler vilket de gör i serien.

Är man godtrogen och inte så insatt kan man kanske tycka att detta bara är sammanträffanden, men tittar man på filurerna bakom kulisserna så känns det mer som att detta utgör några av många delar i en form av propagandaverksamhet.

Vilka ligger egentligen bakom TV-serien och vem har skrivit böckerna?
De personer som ligger bakom TV-serien heter David Benioff och D.B. Weiss och är, som rubriken till artikeln antyder, båda judar, födda i USA. Den dekadenta, antivita och extremfeministiska slagsidan skulle kanske enligt vissa antisemiter kunna härledas till kreatörernas judiska ursprung.

Benioff och Weiss kommer efter succén med Game of Thrones att göra en antivit serie vid namn Confederate, som handlar om hur USA sett ut ifall sydstaterna vann inbördeskriget på 1800-talet.

Den person som i sitt huvud skapat hela universumet och allt som ryms däri heter George R.R. Martin (GRRM) och är en 70 år gammal amerikan från östkusten.

George R.R. Martin, kanske inget Arno Breker-material.

Nordfront har tidigare uppmärksammat att författaren förmodligen är kvartsjude, vilket enligt mig inte har påverkat hans skriverier nämnvärt och som dessutom kvalificerar honom för medborgarskap om man ska följa tidigare framträdande nationalsocialisters högt hållna standard. GRRM är dock väldigt liberal och har bland annat lyckats med bedriften att ta ställning för fel sida under Gamergate-konflikten 2014-2015. Hans verk – som saknar mycket av den feminism, antivita symbolism och globalism som plågar TV-serien – räddas dock förmodligen av att han drog igång skrivandet redan på 90-talet. Den första boken A Game of Thrones släpptes 1996 under ett helt annat politiskt klimat medan den senaste installationen A Dance with Dragons kom 2011. Martins senare verk om Targaryen-ättens erövring av den ”europeiska” kontinenten ska enligt uppgift (jag själv har ännu inte läst den) innehålla betydligt mer homosexualitet och feminism än de tidigare skrivna huvudböckerna.

Nu väntar jag tillsammans med miljontals andra fans på att han ska skriva klart den sjätte och näst sista boken The Winds of Winter för att sedan ge sig an A Dream of Spring och därmed fullända hans episka saga om is och eld.

Böckernas episkhet
Förutom de politiska skillnader jag redan gått igenom känner jag mig tvungen att hylla böckerna ytterligare. Även om den vidsträckta och diversifierade värld som GRRM fantiserat ihop faktiskt porträtteras på ett bra sätt i TV-serien är den ännu mycket bättre i böckerna. Även om de politiska intrigerna understundom är rent hisnande i TV-serien är de ännu mer djupgående och chockerande i böckerna.

GRRM:s värld är dessutom biologiskt präglad, där flera av familjerna har specifika egenskaper och egenheter baserat på obrutna blodsband. En av mina favoritkaraktärer, den lille pojken Bran Stark, exemplifierar detta väl i sitt huvud i A Clash of Kings.

Men crowded shoulder to shoulder on the benches. ”Stark!” they called as Bran trotted past, rising to their feet. ”Winterfell! Winterfell!”

He was old enough to know that it was not truly him they shouted for – it was the harvest they cheered, it was Robb and his victories, it was his lord father and his grandfather and all the Starks going back eight thousand years. Still, it made him swell with pride.

Ytterligare ett citat från samma bok som jag tycker visar på böckernas sundare budskap.

Their [hans förfäders stenstatyer i Winterfells krypta] faces were stern and strong, and some of them had done terrible things, but they were Starks everyone, and Bran knew all their tales. He had never feared the crypts; they were a part of his home and who he was, and he had always known that one day he would lie here too.

Sammanfattning
Jag tycker att serien kan jämföras med en ganska usel målning som har en jävligt vacker och episk ram. En bra dag ger jag den tre tyrrunor av fem även om jag betydligt fler dagar ger den två av fem. Böckerna däremot är förmodligen de bästa jag läst, varför jag ger dem toppbetyg. Mitt tips blir således att ifall man ska konsumera någon av dessa kulturformer bör man helt enkelt läsa böckerna.

Med detta sagt kommer jag, likt tiotals miljoner andra, att följa den sista säsongen med ett visst intresse och väldigt låga förväntningar.

Källor:
GAME OF THRONES: HOW THEY MAKE THE WORLD’S MOST POPULAR SHOW
‘Game of Thrones’ Showrunners Set for New HBO Series Following Alternate American Timeline Where Slavery Still Exists
George R.R. Martin Wikipedia

Dela artikeln på sociala medier:

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

8
Lämna en kommentar

Please Login to comment
5 Comment threads
3 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
6 Comment authors
Vintirb.dAxel ErikssonGrottbjörnenHans Recent comment authors
  Subscribe  
Senaste Äldst Mest röstad
Meddela om
_DH_
Medlem
_DH_

Utmärkt recension, intressant information och perspektiv.

Hans
Medlem

Bra skrevet, holder helt med. En ting til som jeg kommer på av forskjeller mellom bøkene og tv serien er at i bøkene gifter Robb Stark seg med en jente fra en gammel og stolt familie som stammer fra ”de første menn”(så å si nordbo, samme som stark) mens i serien er det en brun kvinne som er feltlege….

Grottbjörnen
Medlem

har aldrig kollat men jag blev jämförd med prins Joffrey av en kille som var arg på mig en gång

b¤d
Medlem

Game of Thrones måste nog vara en utav de vidrigaste serier som har gjorts. Intresset hos tittarna speglar med all säkerhet sjukligheten hos dem själva.
Nu kanske jag tar i överkant då jag inte ”läst” böckerna.
Som ni vet har man också gjort spel på serien. Iom detta kan man också nå ut till yngre folk.

Denna serie är bara en i ledet till att förstöra normala förhållandet till familj och kvinna.

Vill man njuta av fantasi, terror, och lära sig lite på vägen så läs H.P Lovecraft/Edgar Allan Poe, eller se några av deras filmatiserade verk.

Grottbjörnen
Medlem

jag försökta titta några säsonger men tycker den var rätt tråkig, visst fanns det endel bra avsnitt men överlag så var handlingen för tjatig

Vintir
Medlem

Började titta på serien men gav upp. Böckerna är så mycket bättre att jag inte orkade bry mig om serien.