MOTSTÅNDSRÖRELSEN. Rebecca från Radio Regeringen delar här med sig av sina tankar efter Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Göteborg.
Foto: Nordfront (gäller alla bilder i artikeln)
Efter månader av förberedelser, där man slitit med att förhandla med polisen och där nya överklaganden fått lämnas in och där medlemmar och sympatisörer parallellt kämpat med att sprida ordet om den kommande dagen… Så var den äntligen här. Och vilken dag det blev!
Vad vi nu har lyckats visa är vilken enorm kraftsamling bestående av modiga själar vi kan lyckas samla ihop. Människor som har varit fullt medvetna om polisledningens trakasserier och medians hets, men som trots detta valde att stå rakryggade och säga ”nej” till dessa förbrytare och förrädare. Motståndarna står med förvånade blickar och ser snopet på medan Nordiska motståndsrörelsen tar över gatorna. Om och om igen. De förstår inte hur vi vågar, när fotografier tas på oss och när vi hängs ut till allmän beskådan. Då förstår man inte vad äkta fanatism är. När man är så ideologiskt övertygad och när man vet att det är vi som slutligen kommer att segra; då spelar det ingen roll. Fler och fler ansluter sig till Motståndsrörelsen. Vi växer för varje dag som går.
Den som tror att det skulle innebära en förlust i och med att vi inte kom fram till slutdestinationen har fel. Detta har redan förklarats i en annan artikel. Men för att nämna det kort gick vi aldrig in i fällan. Det måste reta systemet något så fruktansvärt när det inte går att valla oss som vilsna kor. När vi själva fattar beslut och när vi själva är initiativtagande. De är så rädda för oss att de vet inte vad de ska ta sig till.
Men är det något vi har kunnat bevisa nu så är det framförallt att den spontana blixtdemonstrationen var betydligt lugnare än den som ägde rum nu i lördags. I helgen blev några av våra i de främre leden skadade, vissa riktigt illa. Med bandage runt huvudena fortsatte de framåt. I en video skymtas också en närmast feminint skrikande polisman.
Denna gång gjorde man en fin manöver på motståndarsidan; man bjöd nämligen in potentiellt påtända primater som hade som enda mål att skapa kaos i Göteborg. Verkligen taktiskt! Som vilda apor härjade de omkring och kastade gatusten på polisen och förde ett himla oväsen. Vad jag vet nöjde de sig med stenar denna gång och gjorde inte som i USA, där de föredrar att kasta sin egen avföring, i likhet med just apor. Men stenar är illa nog. Hur sköldar kan anses mer våldsamt än ett stenregn begriper jag inte. Det är vi nog få som gör. Men en sak vi absolut ska göra nu är att tacka AFA för att de ännu en gång hjälper vår sida att växa. Tänk bara så många nyfikna människor som stod i närheten och bevittnade det primitiva beteende som dessa skitungar uppvisade. Så otroligt oattraktivt att man sällan skådat något värre. Ett stort tack till AFA! Ni krymper och vi växer. Och ni avskyr det.
Vi vet faktiskt redan att vittnena inte uppskattade att AFA kastade stenar och apade sig. Många av de övriga motdemonstranterna skrek åt dem att sluta och då började afaiterna att bli aggressiva mot motdemonstranterna, varpå en grupp lokalpatrioter gick till attack mot afaiterna. Denna cirkus finns att beskåda på Youtube för de som är intresserade och gillar att se när afaiter gör bort sig. Motståndarsidan börjar bli väldigt splittrad och det känns för mig helt självklart att afaiternas närvaro kommer att hjälpa människor att få upp ögonen för Motståndsrörelsen. Man ser tydligt vilka som tillhör den goda sidan.
Se det så här; Motståndsrörelsen följer nationalsocialismen. Mer exakt så följer vi naturen. Det är en ren naturlag att exakt allt som våra motståndare gör kommer att resultera i att vi växer oss starkare. Det är en ren naturlag att vi kommer att segra! Det finns ingen ekvation som kommer att sluta med att vi försvinner eller blir färre. Motståndarsidan vet detta och de förstår inte hur de ska stoppa oss. Jag kan hjälpa er på traven: det är omöjligt.
För att summera allting har Motståndsrörelsen visat att man kan hålla fullt fredliga demonstrationer, att polisledningen inte gör annat än att försätta både sina egna mannar såväl som civila för fara, att absolut ingen gillar AFA samt att motståndet växer.
/Rebecca
Hoppa till huvudinnehåll
