Kampanjen med att samla in pengar till de dömda aktivisterna går framåt. Många har redan gett sitt stöd, vissa till och med två gånger om – men ännu återstår det många fler innan målet är uppnått. Vi måste alla hjälpa till! För även om man inte helhjärtat stödjer Svenska motståndsrörelsen som organisation, så måste man som nationell individ, eller som vän av yttrandefriheten, visa sitt stöd för de dömda och markera sitt ogillande med systemet. Domen påverkar inte bara Motståndsrörelsen och de dömda – den påverkar alla fritänkande människor!

Det finns många rakryggade patrioter i Sverige som inte ger sitt odelade stöd åt Motståndsrörelsen; man är kanske engagerad i andra organisationer man tror mer på eller så stödjer och hjälper man diverse andra projekt som gagnar den nationella saken. Betyder det då att man inte skall bidra till att hjälpa de dömda aktivisterna? Visst skulle det kunna vara så, om stödet ledde till att man därigenom motarbetade den egna organisationen eller ens egen aktivism. Att så skulle vara i detta fall är föga troligt.

Det rör oss alla
Högsta domstolens inskränkning av yttrandefriheten (och därmed ökad repression av politiska dissidenter) rör inte bara Svenska motståndsrörelsen och våra aktivister. Den påverkar direkt alla nationella individer och organisationer i Sverige. Vidare påverkar det även varje svensk medborgare som nu får se sin rätt att uttala sig i känsliga frågor än mer inskränkt.

Domen är ett riktat angrepp mot svenskarnas grundläggande fri- och rättigheter, oavsett politisk grundinställning. Naturligtvis sitter många av våra politiska motståndare och fiender nu och gläds åt systemets dom. Men vad som undgår dem är att domen bara är ett led i systemets befästande av sin egen makt och försvårande för opinionsbildning mot dem. En del tror i sin enfald att systemet kommer att nöja sig med att bekämpa de nationella strömningarna i landet, men ack vad man misstar sig. Alla organisationer och individer som är kritiska mot den nuvarande ordningen, oavsett politisk färg, kommer till sist att hamna i blickfånget på systemets marsch mot den totalitära staten.

Det är lätt att i media motivera inskränkningar i våra grundläggande fri- och rättigheter när de riktas mot den nationella rörelsen. Ännu finns det många som svalt medias nidbilder av oss och resonerar att så länge det drabbar dessa ”extremister” så gör det inget. På sätt och vis har de rätt; oss gör det inget eftersom vi är medvetna om att ett pris måste betalas om man öppet ifrågasätter systemet. Däremot kommer det att göra dem något, alltså den vanliga medborgaren, när bilan faller över dem framöver. Att acceptera justitiemord, ökad möjlighet för övervakning och inskränkningar i individens personliga integritet med motiveringen att ”jag har rent mjöl i påsen och har därför inget att oroa mig för”, måste vara något av det mest korkade man kan göra!

Visa att du inte stilla accepterar
Att sätta in ett bidrag till stöd för de dömda är nödvändigtvis inte det samma som att man stödjer Motståndsrörelsen, att man stödjer organisationens världsåskådning – inte heller att man ens sympatiserar med den nationella saken. Att stödja aktivisterna är att sända meddelandet till systemet att man inte accepterar deras orättvisor och ignorans inför sina egna regler och lagar.

Om man är en anhängare av frihet och en motståndare till statligt förtryck, så gör man rätt i att stödja aktivisterna. Om man är nationell så har man en moralisk plikt att göra det. Och om man helt enkelt är trött på att hela tiden stå ut med att ta skit från politiker och media är detta ett lysande tillfälle att jävlas tillbaka.

Motståndsrörelsen tar sitt ansvar
Svenska motståndsrörelsen drar naturligtvis sitt strå till stacken, främst genom de enskilda medlemmarna, aktivisterna och sympatisörernas hjälp. Däremot finns det inga möjligheter för organisationen att betala hela beloppet. Vi har helt enkelt inte de summorna liggande. Jag minns att jag som ung fick höra från lärare och andra systemlakejer att den nationella rörelsen skodde sig på oss och att ledarna tog ut smaskiga löner. Redan då förstod jag att det var en lögn och med den insyn jag nu har kan jag garantera att så inte är fallet.

Man blir inte rik som nationell och till skillnad från de politiskt korrekta partierna och förbunden har vi inte en fyllig budget. Snarare är det tvärt om. Organisationens pengar är ständigt i rörelse för att kunna betala tidningen och annan propaganda; för att kunna hålla Internetsidan aktuell och säker; för att kunna bedriva politisk kamp dagligdags på flertalet orter i Sverige.

Motståndsrörelsen har inga hemliga finansiärer som pumpar in pengar i verksamheten. Allt bygger på den enskilde aktivistens avgifter och bidrag; stödmedlemmars och sympatisörers hjälp, samt prenumeranter och dem som handlar av Kampboden. Och medan över 60 000 kronor skall betalas av enskilda aktivister i organisationen måste Motståndsrörelsen fortfarande få verksamheten att fortgå. Därför måste alla hjälpa till.

Det finns en orsak till att aktivisterna fick villkorliga domar och istället stora belopp att betala. Systemets hoppas kunna slå hårt där det känns, ekonomin. Låt oss alla visa att denna nesliga taktik inte lyckas och visa vår solidaritet med aktivisterna. Om 1000 personer bidrar med 60 kronor är problemet löst.

Tusen personer, det var färre än de som deltog på Folkets marsch!
60 kronor, ungefär vad en ”Dagens” kostar.


  • Publicerad:
    2006-07-14 00:00