MUSIK. Denna vecka presenterar Nordfront låten Tierra Del Fuego med det svenska surfmusikbandet Langhorns och berättar mer om de amerikanska surfnazisterna.

Lagom till avsparken för årets industrisemester passar vi på att spela en låt som för tankarna till sommar, sol och badstränder, nämligen en stämningsfull surfmusiklåt.

Surfmusik, surfrock eller bara surf, kan delas in i två olika delar där den ena, kallad vocalsurf, är musik med sång som är inspirerad av popmusik med band som Beach Boys och Jan and Dean. Den andra är den hårdare och instrumentala surfmusiken med band som The Ventures, Dick Dale eller The Shadows och det är nog den musiken man oftast förknippar med surfmusik.

”They were surfing sounds with surfing lyrics. In other words, the music wasn’t surfing music. The words made them surfing songs. … That was the difference … the real surfing music is instrumental.” Dick Dale om surfmusik.

Langhorns är ett band från Lund som spelar något så ovanligt som svensk, modern surfmusik. Bandet bildades 1995 och har till dags dato spelat in tre skivor. Langhorns musik har även varit med i det populära barnprogrammet Svampbob-fyrkant och de har haft med musik i flera svenska filmer.

Bandet blev populära under den nyare ”vågen” av surfmusik under 90-talet. Denna nya våg av musikstilen drevs mer eller mindre fram genom musiken i Quentin Tarantinos film Pulp Fiction där surfmusikikonen Dick Dales låt Misirlou är mer eller mindre filmens ledmotiv.

Dick Dale

Surfmusik hade sin storhetstid från slutet av 50-talet till mitten av 60-talet och det fanns band från stora delar av västvärlden. Musiken domineras av ett, för den tiden, tekniskt gitarrspel, ett drivande trumbeat och var även den första musikgenren som började använda elektrisk bas.

Under tidsperioden efter andra världskriget var Amerika lamslaget och med skräcken för kommunister och atombomber blev havet ett slags verklighetsflykt för de som började att surfa. Att kunna paddla ut med sin bräda och hänge sig totalt åt naturen och havets krafter blev den tidens frihet. De första som blev riktigt hängivna surfare vände samhället mer eller mindre ryggen och spenderade så mycket tid de kunde på stranden vilket gav dem smeknamnet surf nazis.

I början likställdes surfare även med laglösa bikers och gäng vilket medförde att vissa surfare började använda svastikor och järnkors på sina brädor och kläder. Det blev vanligt med romerska hälsningar surfare emellan och graffiti med svastikor och järnkors blev vanligt på stränderna.

Då dessa hemska saker är olagliga att ens avbilda i dagens fria Sverige får ni fantisera om vad som säljs.

Surfarna sa att den romerska hälsningen var en hyllning till ”Mother Ocean” och deras kärlek till surfing. Detta var givetvis ett sätt att provocera och inte att ge uttryck för nationalsocialism. Men surfkulturen var och är fortfarande ironiskt nog en mer eller mindre helt vit livsstil och blir i dagens samhälle inte sällan kallad både rasistisk och homofobisk.

Här var det så pass hemskt att vi var tvungna att klippa bort halva bilden. Vi kan dock avslöja att där syns en känd figur som surfar och en symbol vilka båda är olagliga att avbilda.

En av de mest kända surfarna från denna period, Miki Dora, var en som flitigt använde tyska symboler på kläder, brädor osv. Det är svårt att veta hur han ställde sig till det politiska eftersom han dog 2002 men han anklagas ibland för att ha varit en trångsynt rasist och antisemit likt flera andra av den tidens surfare.

Denna farliga och samhällsföraktande surfingkultur tog sig givetvis även uttryck i de musikaliska strömningarna. I slutet av 50-talet var den amerikanska musiken starkt präglad av folkmusik och kristen gospel men både rockabilly och rockmusik var på frammarsch och surfmusik kanske man skulle kunna likställa med vår tids hårdrock eller till och med black metal.

För de som tycker att det här låter tveksamt kan jag rekommendera er att lyssna på The Darkthrones eller The Mayhems surfversioner av de norska blackmetalbandens låtar.

Att man med musik kan måla upp bilder och skapa stämningar blir med surfmusik något väldigt slående och man känner nästa doften av stranden och känner solen värma. Även om bandet Langhorns kommer från Lund, en stad utan stränder, lyckas de fånga den sprudlande kreativiteten från den tidiga surfmusiken och kombinera den med mer moderna musikaliska strömningar.

Låten Tierra Del Fuego, öppningsspår på Langhorns debutskiva från 1998, för tankarna till stora vågor och naturens kraft. Namnet avslöjar att det handlar om ett område i södra Argentina, även kallat Eldslandet på svenska.

Just här i den södra spetsen av Sydamerika, skapas med vindar från sydväst, perfekta vågor när vattnet möter stranden som löper mot nordöst. Och på grund av det svåråtkomliga läget kan man surfa ostört på dessa perfekta vågor även när ”the surf is up”…

• Publicerad:
  2019-07-05 20:00

Kategoriserat som:
• Kultur & Kunskap
• Musik
• Underhållning
• Veckans låt