Veckans låt: Langhorns – Tierra Del Fuego

Av ,
Kulturskribent
5

MUSIK. Denna vecka presenterar Nordfront låten Tierra Del Fuego med det svenska surfmusikbandet Langhorns och berättar mer om de amerikanska surfnazisterna.

Veckans låt

Klockan 20:00 varje fredag uppmärksammar Nordfront en låt för att sprida sund och intressant kultur till våra läsare. Har du förslag på musik du tror skulle passa som Veckans låt? Kontakta kulturskribenten Daniel Olofsson på daniel.olofsson@nordfront.se.

Lagom till avsparken för årets industrisemester passar vi på att spela en låt som för tankarna till sommar, sol och badstränder, nämligen en stämningsfull surfmusiklåt.

Surfmusik, surfrock eller bara surf, kan delas in i två olika delar där den ena, kallad vocalsurf, är musik med sång som är inspirerad av popmusik med band som Beach Boys och Jan and Dean. Den andra är den hårdare och instrumentala surfmusiken med band som The Ventures, Dick Dale eller The Shadows och det är nog den musiken man oftast förknippar med surfmusik.

”They were surfing sounds with surfing lyrics. In other words, the music wasn’t surfing music. The words made them surfing songs. … That was the difference … the real surfing music is instrumental.” Dick Dale om surfmusik.

Langhorns är ett band från Lund som spelar något så ovanligt som svensk, modern surfmusik. Bandet bildades 1995 och har till dags dato spelat in tre skivor. Langhorns musik har även varit med i det populära barnprogrammet Svampbob-fyrkant och de har haft med musik i flera svenska filmer.

Bandet blev populära under den nyare ”vågen” av surfmusik under 90-talet. Denna nya våg av musikstilen drevs mer eller mindre fram genom musiken i Quentin Tarantinos film Pulp Fiction där surfmusikikonen Dick Dales låt Misirlou är mer eller mindre filmens ledmotiv.

Dick Dale

Surfmusik hade sin storhetstid från slutet av 50-talet till mitten av 60-talet och det fanns band från stora delar av västvärlden. Musiken domineras av ett, för den tiden, tekniskt gitarrspel, ett drivande trumbeat och var även den första musikgenren som började använda elektrisk bas.

Under tidsperioden efter andra världskriget var Amerika lamslaget och med skräcken för kommunister och atombomber blev havet ett slags verklighetsflykt för de som började att surfa. Att kunna paddla ut med sin bräda och hänge sig totalt åt naturen och havets krafter blev den tidens frihet. De första som blev riktigt hängivna surfare vände samhället mer eller mindre ryggen och spenderade så mycket tid de kunde på stranden vilket gav dem smeknamnet surf nazis.

I början likställdes surfare även med laglösa bikers och gäng vilket medförde att vissa surfare började använda svastikor och järnkors på sina brädor och kläder. Det blev vanligt med romerska hälsningar surfare emellan och graffiti med svastikor och järnkors blev vanligt på stränderna.

Då dessa hemska saker är olagliga att ens avbilda i dagens fria Sverige får ni fantisera om vad som säljs.

Surfarna sa att den romerska hälsningen var en hyllning till ”Mother Ocean” och deras kärlek till surfing. Detta var givetvis ett sätt att provocera och inte att ge uttryck för nationalsocialism. Men surfkulturen var och är fortfarande ironiskt nog en mer eller mindre helt vit livsstil och blir i dagens samhälle inte sällan kallad både rasistisk och homofobisk.

Här var det så pass hemskt att vi var tvungna att klippa bort halva bilden. Vi kan dock avslöja att där syns en känd figur som surfar och en symbol vilka båda är olagliga att avbilda.

En av de mest kända surfarna från denna period, Miki Dora, var en som flitigt använde tyska symboler på kläder, brädor osv. Det är svårt att veta hur han ställde sig till det politiska eftersom han dog 2002 men han anklagas ibland för att ha varit en trångsynt rasist och antisemit likt flera andra av den tidens surfare.

Denna farliga och samhällsföraktande surfingkultur tog sig givetvis även uttryck i de musikaliska strömningarna. I slutet av 50-talet var den amerikanska musiken starkt präglad av folkmusik och kristen gospel men både rockabilly och rockmusik var på frammarsch och surfmusik kanske man skulle kunna likställa med vår tids hårdrock eller till och med black metal.

För de som tycker att det här låter tveksamt kan jag rekommendera er att lyssna på The Darkthrones eller The Mayhems surfversioner av de norska blackmetalbandens låtar.

Att man med musik kan måla upp bilder och skapa stämningar blir med surfmusik något väldigt slående och man känner nästa doften av stranden och känner solen värma. Även om bandet Langhorns kommer från Lund, en stad utan stränder, lyckas de fånga den sprudlande kreativiteten från den tidiga surfmusiken och kombinera den med mer moderna musikaliska strömningar.

Låten Tierra Del Fuego, öppningsspår på Langhorns debutskiva från 1998, för tankarna till stora vågor och naturens kraft. Namnet avslöjar att det handlar om ett område i södra Argentina, även kallat Eldslandet på svenska.

Just här i den södra spetsen av Sydamerika, skapas med vindar från sydväst, perfekta vågor när vattnet möter stranden som löper mot nordöst. Och på grund av det svåråtkomliga läget kan man surfa ostört på dessa perfekta vågor även när ”the surf is up”…

Sprid artikeln på sociala medier!

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

  • Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

  • Dissident says:

    Vilken FANTASTISK artikel !!! :) :)

    LÄNGE LEVE DÖDSKNARKAR(SURF)NAZISMEN!!! ;) ;) ;)

    Att vara röd är totally out!

    Endast de tuffa och coola grabbarna och tjejerna surfar!

    Och nu ska vi lyssna närmare på dödsknarkarnazism-surfmusik, med en touch av psykadelika och Janis Joplin. Skön arisk brud också i musikvideon :)

    Silke Berlinn – Disco Nazi

    https://www.youtube.com/watch?v=Eh_v5b4dAVQ

    https://2static.fjcdn.com/pictures/Surf+nazis+model+made+mike+witkowski_c5cb4d_6049777.jpg

    Här är förresten en länk till den beskurna bilden i artikeln: https://tinyurl.com/y5rjpt2e

    Här kan man se lite privat filmmaterial från 50-talet från surfnazi-kulturen. De gillade att klä sig fullt ut i NS-militäruniformer och gå runt med svastika-flaggor osv för att provocera.

    Se första sekunderna av videon (texten som syns), sedan kan ni hoppa till 2.22

    https://www.youtube.com/watch?v=Y4AXG6VHRyc

    • Dissident says:

      Finns en viss koppling mellan surfkulturen och hippiekulturen/-rörelsen, och här kan man läsa om hippierörelsens völkische rötter (innan den kapades av de Onämnbara och deras tentakler).

      EXTREMT VIKTIGT LÄSNING FÖR ARTIKELFÖRFATTAREN/KULTURREDAKTIONEN!

      https://web.archive.org/web/20151106131259/http://www.hippy.com/modules.php?name=News&file=article&sid=243

      Jag ska nu visa de distinkta skillnaderna mellan flower power-filosofin/hippie-filosofin (och vad som var bra med den), och 1968-vänsteridéerna/kommunism. Många verkar dessvärre sätta något slags likhetstecken mellan de två åskådningssätten, när dom faktiskt nästan är varandras motsatser.

      Vidare går jag på slutet av min text igenom vad den System-kritiska rörelsen idag i Sverige (och Europa/Väst i allmänhet naturligtvis) borde ta till sig av, från flower power-/hippie-filosofin.

      Jag vill inflika att flower power (hippiekulturen i USA) INTE var samma sak som europeiska stenkastandes gåslevervänster-kommuniststudenter vid 1968-tiden, som brukade våld och som öppet använde våldsretorik osv.

      Flower power-budskapet var ju just en kärleks- och ickevålds-ideologi/-filosofi…

      (många känner säkert igen filmer/bilder där de iklädda deras karakäristiska klädstil, t ex ger blommor till demonstrationspoliser och medmänniskor på gatorna osv. Oftast handlade mötena/demonstrationerna om Vietnamkriget t ex. Och U(Z)A gick ju inte precis nådigt fram med batongerna, polishundar/tårgas/skjutvapen, gällande nationalgardet/demonstrationspoliser osv, mot hippiesarna och sympatisörerna. Kolla på Youtube, på äldre mediaklipp och amatörfilm från dessa demonstrationer. Det var ju rena terrorn med brutalt våld från statens håll, mot antikrigs-demonstrationerna. Att barnfamiljer, ungdomar, äldre, samt kvinnor var med, togs det ingen hänsyn till heller. Allt detta bidrog till en oerhörd stark sympati från befolkningen i USA, till de demonstrerande gruppernas favör)

      …och samlade folk i USA från alla möjliga samhällsklasser, medan det som vi idag kallar för 68-vänstern, i Europa, istället oftast utgjordes av (oj då, känns det igen? Host host AFA/RevFront) övre medelklass och lägre överklass (uppmärksamhetssökande, narcissistiska, bekräftelsesökande, konfrontativa, med ett begär att dramatisera sig själva, med ett begär att utöva det pseudorevolutionära/kravall-”turism” osv, ni vet, det vanliga, de hade väl karriärföräldrar som inte brydde sig om dom som barn osv. Benämningarna kaviarvänster/gåsleverkommunister/AFA/RevFront är också passande här).

      Observera dock att det naturligtvis i USA även fanns en kraftig vänster, som många gånger kunde vara våldsam. Det fanns ju en anledning till att Commander Rockwell och hans mannar (och kvinnor, även om de var färre till antalet) var tvungna att ha kravallsköldar/kravallhjälmar och kroppsskydd (hade dom inte även batonger, eller minns jag fel? Har för mig att jag har sett foton/filmer där de haft batonger i sin försvarsutrustning? USA har ju en ganska mer tolerant lagstiftning rörande självförsvar än vad t ex Sverige har) när de hade torgmöten eller gående demonstrationer.

      Vad jag menar, hur som helst, är att man absolut inte ska sätta ett likhetstecken mellan flower power (hippie-filosofin) och kommunism/vänstern. Stora delar av hippierörelsen var snarare über-gröna… (fortsättning längre ned)…

      (och då menar jag inte falskt grön á la Miljöpartiet, utan jag syftar på äkta ”grönhet”, som fanns under tiden för ”gröna vågen” i Sverige under 70-talet. Svenska band som Contact, som senare blev Hanson de Wolfe united, är förresten ett intressant fenomen från 70-talet. De var implicit starkt fosterländska, inkorporerade mycket folkmusik, folklore, och myter i sin musik, samt sjöng t o m relativt uttalat emot de Onämnbara och deras girighet och emot Guldkalven. Lyssna på ”Hon kom över mon” https://www.youtube.com/watch?v=MtdUhseTBz0 och ”Fyrvaktarns dotter” https://www.youtube.com/watch?v=f0qiv4Ch0ZE samt den starkt antisemitiska ”Guldkalven” https://www.youtube.com/watch?v=TR20JYy9g_E . Här kan man köpa deras skivor för 50 kr styck, https://www.discogs.com/Contact-Hon-Kom-%C3%96ver-Mon/master/297253 samt https://www.discogs.com/Contact-Utmarker/master/1489736. Det släpptes även två olika samlingsCDs som går att köpa billigt här, https://www.discogs.com/Contact-Samma-Vindar-Samma-Dofter-1968-2004/release/4336612 samt https://www.discogs.com/Contact-Hon-Kom-%C3%96ver-Mon/master/297253 . Lyssna på problemen de beskrev redan på 70-talet, i sånger som ”Ogräset sprider sig på vallarna” https://www.youtube.com/watch?v=f7tn3LrWTLs och ”Grannlåt” https://www.youtube.com/watch?v=83HjKQ_bvQE och ”Fisken” https://www.youtube.com/watch?v=JytEqcJrl_I och ”Vägen gick vindlande grå” https://www.youtube.com/watch?v=1UkKMmsfIP0 och ”Minnen” https://www.youtube.com/watch?v=dXUs3C4t4Hc . Vem kan glömma strofer som ”I maktens djupaste
      Katakomber där smyger spöken
      i uniformer
      Nog minns vi Capone, en trettiotalskung
      skyldig till tusentals mord
      Nu har vi Nixon, en sjuttiotalskung
      Ger order om tusentals mord” https://www.youtube.com/watch?v=i3WCWuoBYSw . En klassiker är också ”Vargarnas natt”, https://www.youtube.com/watch?v=SPbvu9cHYyE )

      …libertarianer (dock med ett avsevärt mindre fokus på rätten att bära/inneha vapen, givet deras antivålds-tes. Sedan så fanns ju även naturligtvis ett visst motstånd gällande ett starkt polisväsende/rättsväsende / militärt försvar, återigen pga naiviteten i frågan om antivåld och kärlek), även om de inte själva titulerade sig själva med detta begrepp (men likheterna var ju ganska slående. Decentralisering, framhävande av självbestämmande på så lokal nivå som möjligt, medborgarinflytande, ”folkting”, ett kraftigt avskalande av staten, antikrig-syn, anti-imperialism, leva ute på landet / i naturen osv).

      Det roliga är att många övervintrade hippiesar numera i USA har blivit klokare, och insett faran med New World Order (och många av dessa har numera t o m insett att bakom NWO, frimureriet, och storbankerna, så grinar de Onämnbara sitt hånfulla flin, i skydd av skuggorna), och även blivit klokare rörande vapenfrågan (rätten att bära vapen / inneha vapen) för att just kunna försvara sig mot en tyrannisk stats planerade övergång till ett öppet totalitärt System. Många av dessa övervintrade hippiesar har idag sugits upp av survivalismrörelsen samt av den libertarianska rörelsen i USA och/eller av den mer radikala konservativa rörelsen. Många verkar även ha sugits upp av de grupper (som naturligtvis överlappar både Truther Movement/survivalismrörelsen / den libertarianska rörelsen) i USA som ägnar sig åt att avslöja hur NWO trixar och förgiftar oss med GMO-mat, farliga tillsatser i mediciner och mat, allmänt onyttig mat, tillsatt fluor i USA:s vattentäkt, electrosmog osv.

      Ett intressant iakttagande är förresten att 68-vänstern under 60-talet, dvs kommunisterna, ofta verkade vara ungdomar i 18-25-årsåldern, medan hippierörelsen var mycket mera åldermässigt utspridd, och där även folk i 30- och 40-årsåldern fanns med i en stor utsträckning. Man blir ju visare med åren, sägs det ju…

      En sak är för övrigt säker, och det är att skulle den nationella rörelsen i Sverige trappa ned lite på ”bajsnödigheten” (ursäkta uttrycket, men de flesta förstår nog vad jag menar. Högtravandet/stelheten, kanske istället är en bättre benämning) som den tyvärr ibland uppvisar, och istället anamma lite av det ursprungliga gröna och ”kärleksspridande” idésegmentet från flower power- / hippie-eran i USA, och visa upp lite mera av en sådan sida (som ju naturligtvis redan finns, men som kanske måste väckas lite mera och visas upp lite mer) inför folket, så skulle gensvaret nog bli oanat stort.

      Mycket idag handlar också om image/reklam. Man måste tänka på hur folk uppfattar en.

      Dessutom, betänk youtubefilmer när polisen står och skriker och misshandlar nationella/dissidenter med batonger och tårgas:

      Betänk hur många fler sympatisörer man får när vanligt folk (på plats eller senare viralt via internet) ser en massa kärleksspridande och blomskänkandes hippieliknande grupper med plakat som ”kärlek åt det svenska folket” eller vad som nu passar bra i sammanhanget, bli trakasserade, batongslagna, samt tårgasade, av polisen/Systemet?

      Naturligtvis säger jag inte att man ska inta någon slags offer-roll á la SD, eller att man inte ska försvara sig ifall vänsterpacket står och kastar stenar, rycker flygbladsbuntar, saboterar, skrämmer, hotar, brukar våld osv. Jag säger bara att jag tror att man kommer längre, på en kortare tid (dvs når målet fortare, och de Onämnbaras lakejer som i det dolda håller på att iordningställa den kommande ”prison planet” eller vad man nu ska kalla det för, är ganska långt framme i sitt verk. Dvs det är en kamp mot tiden också det handlar om), ifall man tar in lite av dessa influenser jag precis har nämnt.

  • Rokviken says:

    Intressant artikel. Tack för den. De verkar vara lite inspirerade av The Shadows:)

  • Caesar-Aurelius says:

    Daniel Olofsson, en av dina intressantaste artiklar som väcker massor av väldigt fina minnen.

    Jag hade en kort period av full, absolut frihet i min ungdom.

    En av alla tjejerna jag träffade då, var en surfartjej från Kalifornien som jag delade husbåt med. Hon hade långt, vackert blont hår som hon fick lyfta på när hon skulle sätta sig för att inte sitta på håret.

    Jag minns att hon på morgnarma satt på knäna vid sidan av vår madrass på golvet och borstade det långa håret, där morgonsolen lyste igenom det glänsande håret, allt medan husbåten gungade.

    Det var full frihet en kort tid. Sedan åkte man hem till Sverige, skolan och så fastnade man i svenssonlivet.

  • Boras Emil says:

    Suveränt musikval och mycket bra artikel,tackar.


  • Lämna ett svar