Veckans låt: Changes – Mahabharata of the Soul

MUSIK. Denna vecka presenterar Nordfront låten Mahabharata of the Soul med det amerikanska bandet Changes.

Veckans låt

Klockan 20:00 varje fredag uppmärksammar Nordfront en låt för att sprida sund och intressant kultur till våra läsare. Har du förslag på musik du tror skulle passa som Veckans låt? Kontakta kulturskribenten Daniel Olofsson på daniel.olofsson@nordfront.se.

Det amerikanska bandet Changes bildades år 1969 av de båda kusinerna Robert N. Taylor och Nicholas Tesluk, och firade nyligen sitt 50-årsjubileum. Den första inkarnationen av bandet var aktiv lite till och från innan bandet helt slumrade in 1977. Därefter följde en lång period av inaktivitet där bandet sakta tynade bort i glömska, innan deras material återupptäcktes av Storm och Cthulhu Records.

Dessa släppte sedan en samlingsplatta med bandets gamla material under titeln Fire of Life. Detta väckte nytt intresse för bandet och ledde till en nytändning där bandet återuppväcktes ur askan för att börja skriva och spela in nytt låtmaterial. I skrivande stund har bandet sedan dess hunnit släppa åtta fullängdare, och ett flertal singlar och EP:s.

Bandets musik är ytterst minimalistisk, och består nästan uteslutande av endast akustiska gitarrer och sång. Deras musik är i hög grad inspirerad av traditionell folkmusik och ballader, och för tankarna till medeltidens Minnesångare.
Deras lyrik är ofta väldigt djup och poetisk, och behandlar i huvudsak ämnen som anti-modernism, förakt gentemot västvärldens förfall och ett upphöjande av traditionalism och ariska hjälteideal. Influenserna från tänkare som Nietzsche och Julius Evola är mycket tydliga.

Taylor har en lång historia inom “nationella” kretsar. Redan vid 14 års ålder anslöt han sig till den militanta och antikommunistiska organisationen Minutemen. Enligt Wikipedia delade gruppen upp sig i “celler” som samlade på sig så mycket vapen och ammunition som möjligt i förberedelse för en revolution där de skulle återta sitt land från kommunisterna, som de vid den tiden ansåg var på väg att ta över USA. Parallellt med detta vidtog de även åtgärder för att frammana revolutionen genom bl.a. propagandaspridning.

Taylor ingick i denna grupp i 12 år, fram tills organisationen splittrades på grund av ett enormt antal statliga informatörer inom organisationen, vilket ledde till att ledaren Robert DePugh efterlystes för en rad olika brott, däribland bankrån som medlemmar hade begått för att finansiera sina revolutionära strävanden. Detta ledde i sin tur till att Taylor följde ledaren i syfte att fortsätta bedriva kampen i skuggorna. Enligt Taylor själv förgiftades rörelsen under denna tid av inre konflikter och paranoia, vilket föranledde att han valde att lämna rörelsen. Han ska då ha blivit utsatt för ett mordförsök, men lyckades undkomma.

När DePugh fångades och dömdes till fängelse blev Taylor ny talesman för organisationen, som då hade varit insomnad under flera år. Dock hade den tidigare dramatiken skrämt bort de flesta medlemmarna och sympatisörerna, och när Taylor blev tipsad om att FBI tänkte göra en opåkallad gryningsräd i syfte att oskadliggöra (eller enligt honom själv: mörda) de som fortfarande kämpade, bestämde sig Taylor för att det var dags att stänga ned organisationen.

Efter detta skulle man kunna säga att Taylor blev ganska “svartpillrad” och deprimerad, och valde att fokusera sin energi och passion på konst istället. Först ägnade han sig åt oljemålning, men skulle snart börja komponera musik, vilket ledde till bildandet av Changes.

Veckans låt, Mahabharata of the Soul, ger tydliga exempel på var bandets ideologiska hemvist ligger. Lyriken är fullproppad till bristningsgränsen med filosofiska och religiösa begrepp och referenser till olika tänkare. Bara i de två första textraderna, “Riding the back of the Tiger, On a rope stretched across the abyss” kopplar Taylor elegant ihop två skilda filosofiska begrepp hämtade från Nietzsche och Evola.

Att “rida tigern” är en Evoleansk term som kortfattat och förenklat bygger på ett inre ställningstagande hos traditionalisten, där han liknar den moderna världen vid en vildsint tiger som man bör rida på för att undvika att bli dödad av den, och låta den trötta ut sig själv, varpå man slår till.

I Nietzsches Så Talade Zarathustra beskrivs människan som ett rep hängandes över en avgrund som sträcker sig från djuret till övermänniskan. Med detta i åtanke hade man kunnat tolka de första två textraderna som att de behandlar svårigheten i att sträva mot övermänniskoideal samtidigt som man samtidigt måste kämpa mot en korrupt och sjuk omvärld. Jag skrev detta som ett exempel på det djup och symbolspråk som döljer sig i Changes lyrik, och lämnar åt lyssnaren att tolka resten av låten.

/Grimner

Låttext:

Riding the back of the Tiger,
On a rope stretched across the Abyss,
Kshatriya of the Shadows,
Warrior of the Mist.

Into the heart of darkness,
Through the maelstrom’s mighty twist,
Dorje ’s Grasp, securely,
In the firm grip of my fists.

And I see the Black Sun rising,
And the rains that fall are red;
Kalki comes a-calling,
As the days grow dark with dread.

‘Mid the center of the cyclone,
Through the agile flames that soar,
Survivor of the Culling, K
ali Yuga of the Fall;

Swimming through the quicksand,
Slipping through the jaws of Death,
Kundalini ’s rising,
Knight of the Grail Quest!

And I see the Black Sun rising,
And the rains that fall are red;
Kalki comes a-calling,
As the days grow dark with dread!

Sprid artikeln på sociala medier!

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
1 Kommentar
Äldst
Senaste Mest röstad
Inline Feedbacks
View all comments