VECKANS FRÅGA. 51 procent av Nordfronts läsare ser fler fördelar med anonymitet jämfört med offentlighet.

Skribenten ”Julia Caesar” hängdes ut för att hon är svensk och kritiserar massinvandringen.

Nyligen hängde Bonnier-tidningen Expressen återigen ut en svensk som uttalat sig om massinvandringen. Denna gång var det en 70 år gammal tant med funktionsnedsättningar som hängdes ut på Expressens löpsedlar efter att ha trakasserats av Bonniers journalister i ett års tid. Skribenten ”Julia Caesar” hängdes ut med namn och bild eftersom hon kritiserat massinvandringen i egenskap av skribent på ”hatsajter” och för att den judiska hatsajten Expressen säger sig värna ”öppen debatt”.

Med anledningen av denna händelse ställde Nordfront frågan till läsarna om anonymitet har fler fördelar jämfört med offentlighet. Det visar sig att sammanlagt 51 procent av läsarna anser detta medan 37 procent menar att det finns fler fördelar med anonymitet. Flest röster av alla fick det svarsalternativ som angav att det finns betydligt fler fördelar med anonymitet (26 procent).

I kommentarsfältet handlade kommentarer om att anonymitet är viktigt för att kunna slå mot systemet och verka inifrån, medan offentliga personer behövs för att normalisera politiken. Signaturen Regn skrev:

Anonymitet är en förutsättning för att oppositionella inte ska göras till de bittra förlorare Reinfeldt i veckan anklagade Sverigedemokrater för att vara. Det är min förhoppning att folk fortsätter vara anonyma för det förtryckande systemet och därmed undslippa sanktioner i form av uppsägning från jobb, uteslutning från fack, social stigmatisering och annan politisk förföljelse samtidigt som rörelsen växer. Man kan ta fallet med Jolin Berg som ett varnande exempel på någon som helt i onödan gjorde sig till måltavla och martyr. Att vara offentlig är viktigt för att normalisera åsikter och en bra politik men samtidigt måste de flesta som inte är aktivister på heltid leva och verka inom systemet.

Tim var en av dem som röstade på ”Annat”:

Jag skrev annat. Det finns betydande fördelar med de båda. Offentlighet är mycket viktigt då den först och främst ger rörelsen en mänsklig utstrålning som kontrar lögnmedias utarbetade stereotypbilder av oliktänkande. Anonymitet är även det mycket viktigt då det inbjuder till stöd från annars helt avskurna individer. Ett exempel är välutbildade personer med ett yrke som de strävat efter att få i flera år. Det finns ingen som tjänar på att dessa får sparken förutom fienden. Jag personligen har varit ganska offentlig och det har haft konsekvenser. Vad jag anser att rörelsen behöver mest just nu av dessa så är det flera offentliga personer. En till viktig fördel med offentliga som jag vill lägga till är att det är dessa som gör att fler ansluter sig.

De flesta verkade överens om att stigmatisering är ett effektivt vapen för de svenskfientliga som arbetar inom systemet. Jürgen ansåg dock att det finns överdrivna farhågor med att vara offentlig och att man oftast inte blir mer stigmatiserad än vad man själv tillåter:

Jag är inte organiserad men öppet nationell och INGENTING negativt har hänt mig. Någon gång har någon kallat mig ”nazist” i en het ordväxling och en eller två tidigare bekanta känns lite kalla när man har kontakt med dem. Det är allt. Det jag vunnit genom övertygelsen är många SD-röster samt en starkare personlighet som hjälpt mig framåt i det civila livet.

Hur man tas emot beror nog på hur man framstår inför andra, hur man är som person och vilken omgivning man befinner sig i.

Veckans fråga är nu borttagen. En ny fråga kommer upp under kvällen.

• Publicerad:
  2015-09-14 11:00

Kategoriserat som:
• Nyheter & Journalistik
• Anonymitet
• Nordfront
• Offentlighet
• Veckans fråga