INRIKES. Svenskarna som utan att ha blivit tillfrågade fått se runt två miljoner främlingar välla in i sitt land under de senaste 20 åren behöver nu betala för att uppgradera vattensystemen. Dessa är inte anpassade till dagens folkmängd och vattenbrist hotar.

Det finns gott om vatten i Sverige men ändå hotar vattenbrist. Foto: Pixabay (Public Domain).

För att råda brist på en hotande vattenbrist i landet krävs investeringar på flera miljarder, skriver Di. Enligt Svenskt Vatten behöver taxorna under de närmaste decennierna fördubblas.

Flera kommuner tvingades redan i juni att införa bevattningsförbud. Även om grundvattennivåerna är låga är det ändå inte själva tillgången på vatten som är problemet.

— Det kan vara en lokal brist i till exempel östra Småland, delar av Skåne, Gotland och västkusten. Men vi har vatten i Sverige, det är inget problem, säger Pär Dalhielm, vd för Svenskt Vatten som är branschorganisation för kommunala bolag inom vatten- och avloppsförsörjning.

Problemet är istället kapacitetsbrist då systemen inte klarar att distribuera så mycket vatten som krävs. Orsaken är bland annat den enorma befolkningsökning som Sverige utstått på kort tid och hårdare miljökrav.

För att råda bot på de problem som uppstått så måste stora investeringar göras av VA-bolagen.

— Vi vet att det kommer att bli både mer vatten och mindre vatten i framtiden. Vi måste bli bättre på att ta hand om det vattnet som kommer i form av nederbörd och inte bara leda ut det till havet, säger Dalhielm.

Dagens investeringar i infrastrukturen för kommunal vatten- och avloppsförsörjning ligger på 16 miljarder kronor per år. För att möta behoven från den ökande befolkningen behöver siffran enligt Svenskt Vatten istället ligga på 22,2 miljarder per år.

Detta innebär att kommunernas VA-taxor måste fördubblas under de kommande 20 åren. Idag betalar en villaägare i genomsnitt 7 828 kronor per år men för att säkra tillgången på rent vatten kommer man istället att behöva betala närmare 16 000 kronor.

— Kommunerna måste öka investeringarna i fler anläggningar för att kunna möta behoven. För att klara detta lånar man pengar. Då krävs att man höjer taxorna för att klara återbetalningarna, kommenterar Mikael Larsson, chef för Vattentjänstenheten på Svenskt Vatten.

Två tredjedelar av Sverige kommuner uppger att man har stora eller mycket stora investeringsbehov för vattenverken. De arbeten som gjordes under 60- och 70-talen då stora delar av ledningsnätet byggdes ut är idag föråldrade och behöver åtgärdas.

— Det börjar bli väldigt gammalt nu och det kostar att åtgärda. På den tiden de byggdes ut fanns statliga medel som saknas i dag. Vi lånar kapital för de nya verken. Höjningen av taxan täcker övriga åtgärder, säger Sofia Nisses, VA-chef på Vatten och Miljöresurs.

Man vill nu få svenskarna att förstå att rent vatten kostar och att vattnet i grunden heller ”inte är dyrt”:

— I Sverige tar vi rent vatten för en självklarhet. Där behöver vi ett nytt tankesätt. Vi vattnar gräsmattor och spolar hockeyplaner med dricksvatten. Men vi behöver förstå att vatten kostar, menar Nisses.

  • Publicerad:
    2020-07-11 14:35