Vasaloppet

Dagens datum 3 mars: Den första söndagen i mars, som detta år infaller den 3 mars, genomförs längdskidåkningstävlingen Vasaloppet.

gustav_vasas_hamnd

Sedan 1922 genomförs Vasaloppet mellan Berga By i Sälen och Mora. Sträckan mäter 9 mil och är världens längsta skidåkningstävling. Varje år åker ungefär 15 000 personer denna sträcka som genomförs till minne av Gustav Vasas färd mot Norge 1521.

vasaloppet

Målskyltens text: I fäders spår för framtids segrar, som är Vasaloppets motto.

Ursprunget till Vasaloppet
I början av 1500-talet hade Sverige vägrat erkänna den danske kungen Kristian II som unionskung och strider för den svenska självständigheten utbröt. En av motståndarna till den danske kungen hette Erik Johansson, vars son Gustav Eriksson (Vasa) hade sänts som gisslan till den danske kungen. På våren 1520 återkom Gustav till svensk mark efter ha flytt den danska fångenskapen.

Efter Stockholms blodbad i November 1520 var Gustav Eriksson en av få kvarvarande motståndare till Kristian, nu även krönt svensk kung. Gustav sökte sig till Dalarna för att där uppbåda stöd för striden mot Kristian. De flesta dalkarlarna var till skillnad mot befolkningen i andra landskap beväpnade och man hade en historia av att fördriva utländska tyranner. Ett halvt århundrade tidigare hade Gustavs släkting med hjälp av dalkarlar jagat ut Kristian I ur landet.

Kristian II hade vid denna tidpunkt skickat trupper till Dalarna för att oskadliggöra Gustav och vid ett tillfälle var Gustav väldigt illa ute: Vid byn Linghed stoppades det hölass som Gustav hade gömt sig i av danska knektar och för att undersöka lasten stack soldaterna sina spjut genom höet. Ett av spjuten träffade Gustav i benet men ekipaget klarade sig genom vägspärren. Sven Elofsson som körde lasset upptäckte efter ett tag att blod droppade från släden. Han skar då hästen i ena benet för att på detta vis kunna förklara vart blodspåret kom ifrån. För denna och ytterligare händelser har Sven Elofssons ättlingar senare belönats med Isalamedaljen, Sveriges enda ärftliga medalj.

I Mora oskadliggjorde Gustav en av sina mest efterhängsna förföljare, den danske fogden Nils Vestgöte som dödades vid en övernattning i ett av Moras värdshus. Under julhelgen talade Gustav till dalkarlarna på kyrkbacken i Mora. Han berättade om Stockholms blodbad och vädjade till dalkarlarnas historia. Då detta inte lyckades ansåg Gustav att kampen om Sverige var förlorad och han beslöt sig för att ta sig till Norge.

En tid efter talet på kyrkbacken anlände danska trupper till Mora. Vid denna tid kom också information som bekräftade Gustavs berättelse. Dalkarlarna beslutade sig för att hämta tillbaka Gustav. Man skickade sina två snabbaste skidåkare efter Gustav och hann upp honom i Sälen. Vasaloppet var genomfört. Efter återkomsten till Mora utsågs Gustav till hövitsman över Dalarna och upproret mot Kristian II inleddes.

Gustav_Vasa_i_Mora-460

I dagens samhälle skulle vi behöva fler människor som Gustav Eriksson och den tidens dalkarlar. Ett beväpnat folk var en garant för att de styrande skulle sköta landet med folkets bästa i åtanke. Hur långt ska dagens vanskötsel av Sverige tillåtas fortgå? När får vi se beväpnade dalkarlar tåga mot Stockholm ännu en gång?

Läs mer om Gustav Vasas äventyr i Dalarna.

Artikeln publicerades ursprungligen 2013-03-03.

Sprid artikeln på sociala medier!

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
View all comments