Nu är vargdebatten åter igång. Enligt rapporter har vargstammen nu spridit sig ända ned till Skåne. Rubriker som ”Vargskräck mitt i stan”, ”Varg dödade tre får” och ”sällskapshund skadad av argsint varg” är inte ovanliga. Frågor man måste ställa sig är: Har vi inte längre plats för vargen i vårt avlånga land? Och utgör den verkligen ett hot?

2009 beslutade regeringen med moderaternas Fredrik Reinfeldt i spetsen att vargstammen skulle regleras med hjälp av licensjakt och hållas nere på ett antal av maximalt 210 djur. Endast några månader efter valet 2006 stämde den nya regeringen möte för att diskutera rovdjursfrågan och en kommande lagändring för att möjliggöra och rättfärdiga licensjakten. Varför var den här frågan så viktig för våra politiker?

Vi ska komma ihåg att vargen under mycket lång tid var fridlyst och stammen nästintill utdöd. I mitten av 1970-talet ansågs vargen utrotad i Sverige. Naturskyddsverket och många med dem kämpade då febrilt för att rädda vargarna. Man jobbade i årtionden med att kartlägga populationen och under senare år har flertalet vargar försetts med sändare. Men nu är detta som bortblåst. För några år sedan tog debatten en helt oväntad vändning. Man lade fram förslag på licensjakt på vargen. Det påstods nu att vargarna var inavlade och för många. Bönder hade fått sina djur rivna och ibland dödade. Jägarnas argument handlade om att vargarna tar för många älgar. Ett argument som klingar illa med att man tidigare rättfärdigat älgjakten med att älgarna annars blir för många. Är det då inte att föredra att våra inhemska rovdjur faktiskt kan få livnära sig på de villebråd som skogen naturligt har att erbjuda?

En annan sak som varit på tapeten ett flertal gånger är att hundar blivit rivna eller dödade av vargar. Intressant att påpeka är att det största hotet för hundar i våra svenska skogar är vildsvin. Vildsvinen förökar sig i rekordfart och är mycket farliga för både människor och djur. Förra året anmäldes 93 hundar som dödats/skadats av vildsvin till Agria Djurförsäkring. Detta kan jämföras med 11 vargöverfall på hundar. Överallt där vildsvinen drar fram rubbar de vegetationen. Det rör sig om ungefär 150 000 djur och man ska komma ihåg att dessa djur inte har några naturliga fiender då de är inplanterade av människan. Det har jägarna hittills inte sagt något om då de tycker det är roligt att jaga vildsvin. Varför är man inte rädd om sina jakthundar i det läget?

Det kan tyckas att det skulle ligga i våra politikers intresse att i högre grad subventionera skydd för bönderna, vilka i stort förser befolkningen med mat. Frågan är varför man inte valt att lösa det på det sättet. Höga el-stängsel borde med all säkerhet hålla rovdjur borta.

Man kan inte låta bli att fundera över hur det är möjligt att 210 vargar kan ses som för många i vårt geografiskt sett stora land. Vi har, än så länga, vidder av vildmark och skog där vargen utan problem kan röra sig ostört. Ställer man detta emot invandringspolitiken kan man inte göra annat än att bli både upprörd och riktigt förbannad. I en intervju för något år sedan sade vår Statsminister Fredrik Reinfeldt att Sverige hade plats för 20 miljoner invandrare! Hur är det då möjligt att vi inte har plats, eller för den sakens skull råd, med 210 vargar?
Skulle vargarna riva får för lika mycket skattepengar som går åt till att integrera invandrarna hade de minst sagt fått fullt upp.

Vargen har sedan urminnes tider varit en naturlig del av nordbornas liv. Vi finner den i vår mytologi, i sägner och i olika kulturskildringar. Vargen har symboliserat modet, den fria vilda och otämjda viljan och är utan tvekan våra nordiska skogars mest mytomspunne jägare.

Fokus bör läggas vid hur man på ett optimalt sätt kan tillåta vargen att i all sin mystik leva kvar i våra djupa skogar. Ska endast visioner av höghus, infrastrukturer och kommersiella intressen bana vägen in i framtiden kommer våra rovdjur att få det mycket svårt att överleva. Detta kommer på sikt att innebära att de nordiska vidderna i all sin biologiska mångfald skulle vara ett minne blott för kommande generationer.

Den nordiska vargen är precis som vi, den nordiska människan, under hot av utrotning. Statistik visar att vi kommer att vara en minoritet även här i Sverige om maximalt femtio år. Vi måste befästa vår position, säkra våra gränser och värna våra vilda djur.

Det är vårt ansvar.

  • Publicerad:
    2011-11-05 00:00