Varför ska vi demonstrera?

Av ,
Kulturskribent
0

MOTSTÅND. Med anledning av Nordiska motståndsrörelsens lyckade demonstration i Borlänge den 1 maj och den kommande i Stockholm resonerar Daniel Olofsson kring varför det är viktigt med demonstrationer och vi inte får nöja oss med att sprida våra åsikter på internet.

Demonstrationlöp

 

Att demonstrationen den 1 maj blev en storslagen seger råder det inga tvivel om, men i de nationella leden utanför Nordiska motståndsrörelsen råder det fortfarande en del tvivel om vikten av demonstrationer kontra kampen på nätet. Daniel Olofsson ger här sin syn på saken ur Nordiska motståndsrörelsens perspektiv.

Att vi i Nordiska motståndsrörelsen engagerar oss aktivt och ser det som en självklarhet att kampen även ska bedrivas på gatorna är nog ingen nyhet för de flesta av våra läsare, men hur är det med de nationella som inte bestämt sig för att delta mer aktivt i kampen? Alla som inte sätter upp affischer eller klistermärken i sina städer, alla som inte vill eller vågar säga vad de tycker eller tänker pga. rädsla för social utfrysning, att bli av med sitt jobb eller att bli uthängd i media. Hur ska vi kunna mobilisera alla dessa folkkamrater till att aktivt börja medverka till att förändra vårt samhälle och rädda framtiden för vårt folk och kommande generationer?

Då det demokratiska systemet vi lever i idag endast begär någon slags aktiv insats vart fjärde år kan detta kännas som ett enormt företag. Men när vårt samhälle befinner sig i den fruktansvärda situation som den gör nu måste vi alla börja kavla upp ärmarna och hjälpa till om det ska bli någon morgondag för våra kommande generationer, eller om det ens ska finnas en värld som är möjlig för oss att överleva i.

Ett självklart sätt är att visa att det inte är en sådan fruktansvärd katastrof att stå rak i ryggen, att inte skämmas för vem man är och att man är stolt för sitt ursprung och värnar om detta likt alla andra folk gör på denna jord. Att visa att det finns fler som inser vart dagens samhälle och den rådande politiska ordningen är på väg, och att det inte innebär att livet raseras om man bestämmer sig för att ta det minimala steget mot att mer aktivt hjälpa till för att stoppa den pågående katastrofen.

Många nationella har fastnat på internet och anser att kampen bäst bedrivs bakom en dataskärm. Väldigt många lägger ner mycket tid i kommentatorsfält eller på flashback och liknande forum. Givetvis är detta något som verkligen behövs och är ytterst värdefullt och många av Motståndsrörelsens aktivister gör också detta.

Men vi måste alla börja förstå att om kampen ska kunna ta sig några som helst steg vidare krävs det att vi också gör många aktioner ute på gatorna. Vi måste vara bland människorna vi värnar om, vi måste visa att vi är hoppet och att vi har många nya lösningar på problemen som vi står inför. Vi måste arbeta mot bilden som fiendemedia pumpar ut där vi framställs som monster eller våldsfixerade galningar och börja visa att det är vi som är den goda kraften i samhället och att vår kamp även är deras kamp.

Nätet är självfallet en arena för detta ändamål också men vi måste även visa styrka ute i verkligheten och demonstrationer är ett fantastiskt verktyg för detta. Människor knyter även många nya kontakter vid demonstrationer, nya medlemsansökningar strömmar in och när man möts för att delta i en gemensam händelse känner man sig betydligt mer delaktig och det sporrar även på kampglöden hos deltagarna.

Vår fiende och deras slaskmedia har länge drivit en hård linje om att gatorna tillhör dem. i Borlänge hördes slagorden ”inga nazister på VÅRA gator” i vanlig ordning. Personligen tar jag denna slogan som ett direkt angrepp inte bara på mig själv och mina politiska åsikter utan även som ett direkt angrepp på mitt folk och mina förfäder. Det här landet och dess gator byggdes föga av detta patrask och allsköns främlingar utan av våra kära folkkamrater och alla generationer före oss som kämpade hårt för att vi skulle leva i frihet. Inte för att våra gator ska ”ägas” av clowner mot nazister, fjolliga bögar i gummikalsonger i pridetåg eller rena folkförrädare som aktivt arbetar med att fylla landet med främlingar och blanda ut vårt folk till oigenkännlighet.

Nu när vi börjar synas allt mer på internet och har förmågan att i allt högre grad förmedla både sanningar och nyheter, känns det väldigt relevant att vi också tar klivet ut på gatorna i större skala. Att just vår nationella media svävar allt högre över den etablerade koshermedian rent kvalitetsmässigt gör det till en självklarhet att vi ska ta detta stora och viktiga steg i den logiska utvecklingen av kampen. I Borlänge triumferade Nordiska motståndsrörelsen och drev denna utveckling vidare.

Vi visade att vi finns och att vi växer oss allt starkare, vad än våra motståndare försöker med, och att vi besitter en enorm styrka, disciplin och kapacitet. Vi visade att motståndet till de mörka krafterna växer sig stark i Norden och att vi har en egen media fullt kapabel till att förmedla vårt budskap. Vi agerade ärligare ur ett yttrandefrihetsmässigt perspektiv då vi på Nordfront var de enda som visade talen. Vi gjorde slag i saken och bjöd även in till en öppen debatt, ännu en öppen hand som vi i Nordiska motståndsrörelsen ständigt sträcker ut.

En vacker dag är vi tillräckligt starka och i ett sådant numerärt läge att debatten med oss måste tas och den dagen får vi folket med oss. Den dagen kommer närmare för varje individ som ställer sig i våra led. Vare sig vi är 100 stycken eller 6 miljoner med knutna nävar bakom dataskärmar eller i fickor så är det tillsammans, ute i verkligheten, som kampen måste tas, borta från den passiviserande tryggheten och där är demonstrationer är ett väldigt viktigt verktyg.

Sprid artikeln på sociala medier!

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
View all comments