Vår väg, punkt 7

VÅR VÄG. Här följer sjunde delen av Nordiska motståndsrörelsens partiprogram.

Ny politik

7. Införa ett nationellt socialistiskt samhälle där resurserna fördelas så att vi tar hand om hela folket, såväl starka som svaga, och där alla ska ha möjligheten att nå sin fulla potential. Det ska finnas ett socialt skyddsnät som ger medborgaren rättigheter, men också skyldigheter. Staten ska kontrollera grundläggande infrastruktur av allmännyttiga intressen då detta kräver ett större ansvarstagande än vad ett företag klarar av. Samtidigt ska företagande och innovationsanda uppmuntras.

Den nationella socialism som Nordiska motståndsrörelsen företräder skiljer sig avsevärt från den internationella och marxistiska socialismen som kommunismen och socialdemokratin står bakom och har lyft fram i Norden. Vår socialism är nationell och grundar sig i folkgemenskap och inte klasskamp. I vårt samhälle kommer intellektuella och välutbildade såväl som handens grovarbetare, de från mer välbärgade familjer såväl som de från sämre förhållanden, de ur samhällets elit såväl som de svaga och utsatta, arbeta för folkets gemensamma mål.

Folkgemenskap måste också ersätta den materialism och individualism som idag råder bland folket. ”Vad är bäst för folket” måste ersätta liberalismens ”vad är bäst för mig” och marxismens ”vad är bäst för min samhällsgrupp”. Alla människor har en plats att fylla för folkets väl. Ett samhälle utan mekaniker eller bönder skulle vara minst lika värdelöst som ett samhälle utan civilingenjörer eller nationalekonomer.

Den nationella socialismen handlar inte heller om att sänka alla till samma lägsta nivå enligt ”allas lika värde” utan istället om att inse att människor är olika och ta tillvara på allas unika färdigheter på bästa möjliga sätt. Nordiska motståndsrörelsen eftersträvar alltså här en revolutionär omdaning i hela folkets tankesätt genom förändring på flera punkter som tillsammans leder mot detta mål. En förutsättning för denna folkgemenskap är först ett avvecklande av dagens mångetniska samhälle då en blandning av raser och kulturer i sig skapar egna samhällsgrupper med egna (etniska) särintressen.

Arbetspolitik
Alla människor har både rätt och skyldighet till arbete. Ett arbete handlar om så mycket mer än att bara tjäna pengar, det handlar även om att få sina sociala behov tillgodosedda och få känna sig värdefull genom att man gör en insats för att tjäna samhället och folket. Ingen arbetsför människa ska få sko sig på andras arbete och det är statens ansvar att se till att ingen går sysslolös samt att, om det behövs, utbilda och omskola individer till att klara nya uppgifter. Exempelvis ska en fabriksarbetare som får problem med axlarna istället för att sjukpensioneras omskolas till annat lämpligt yrke, liksom en företagschef som ”går in i väggen”. En person som inte har några ben ska sättas i arbete som denne klarar av liksom någon som har mental funktionsnedsättning. Den som av lathet eller ovilja inte arbetar står utanför samhällets sociala skyddsnät.

Detta synsätt, där alla drar sitt strå till stacken, skulle också tillsammans med den tekniska utvecklingen kunna möjliggöra kortare arbetsdagar. Kortare arbetsdagar skulle medföra att medborgare får mer ledig tid att engagera sig i föreningsliv, umgås med familj, skapa kultur m.m. vilket skulle öka välmåendet bland folket och dessutom komma hela samhället till gagn.

Ett enande måste nås mellan arbetsgivare och arbetstagare genom lagstadgade rättigheter och skyldigheter för dessa snarare än branschspecifika och arbetsgivarorganisations- eller fackförhandlade sådana. Vad som är bäst för hela folkets väl måste vara riktsnöret, inte vad som är bäst för den enskilda gruppen. Förtroendevalda på varje arbetsplats samarbetar tillsammans med företagschefen för att uppnå bästa möjliga gemenskap på arbetsplatsen. En myndighet upprättas till stöd för arbetarnas men också arbetsgivarnas rättigheter och träder in vid intressekonflikter. Arbetarens rättigheter ska vara omfattande.

Nordiska motståndsrörelsen kommer:

  • Ge alla arbetsföra människor ett arbete.
  • Skapa en ny myndighet (jmfr. Arbetsförmedlingen) med uteslutande ansvar att hitta rätt arbeten till rätt människor.
  • Se till att skapa flexibla vägar för människor som behöver utbildas eller omskolas för sina egna och samhällets behov.
  • Slopa arbetslöshetsbidrag för dem som absolut inte vill arbeta.
  • Lagstadga skyldigheter och rättigheter för arbetstagare och arbetsgivare istället för att låta olika branschspecifika fackföreningar och arbetsgivarorganisationer förhandla om olika individuella villkor.
  • Upprätta en myndighet som säkerställer samarbete mellan arbetare och arbetsgivare samt bevakar deras rättigheter och skyldigheter.
  • Sträva efter att införa sex timmars arbetsdag.

Socialt skyddsnät och allmän välfärd
Liksom staten har ett ansvar att kunna erbjuda arbete till alla arbetsföra måste också staten kunna ta hand om de som inte är arbetsföra. De som är sjuka eller skadade så gravt att de inte kan arbeta med någonting måste ha det stöd av samhället som behövs för att ändå kunna få ett drägligt och värdigt liv.

Välfärden och det sociala skyddsnätet får aldrig bli en klassfråga utan ska gälla för hela folket oavsett inkomst. En stor budget skall avsättas för att idrott och hälsa, vård och omsorg ska hålla högsta möjliga standard.

Nordiska motståndsrörelsen kommer:

  • Ge alla medborgare som inte är arbetsföra eller omskolningsbara, kortsiktigt eller långsiktigt, ett bidrag som gör att de kan få en lika bra livskvalitet som om de arbetade.
  • Införa kostnadsfri sjuk- och tandvård för alla medborgare. Vi kommer även erbjuda regelbunden grundläggande hälsobesiktning för att i tid förebygga ohälsa.
  • Se till att fritids- och idrottsverksamhet som anses gynnsam för folkhälsan, folkgemenskapstanken eller folkets utbildning prisreduceras efter inkomst ner till nästan helt kostnadsfritt för de med lägre inkomst.

Allmännyttiga intressen
Inom vissa branscher kan det helt klart vara nyttigt med konkurrens och fri företagsamhet, men inom många andra områden som kan anses vara allmännyttiga får aldrig profit gå före kvalitet, etik  och humana faktorer. En stat vars uppdrag är att tjäna sitt folk kan ha ett helt annat ansvars- och framtidstänk än ett enskilt företag med större vinstkrav. Exempelvis skulle en statsägd bank kunna erbjuda räntefria lån, en statsägd media vara fri från reklam och ett statsägt bussbolag kunna trafikera sträckor på landsbygden som ett privatägt företag inte sett som lukrativt nog. Vidare ser det statliga ägandet till att vård, skola och omsorg aldrig blir en klassfråga där bara de mest välbärgade kan få det bästa utan där istället alla medborgare behandlas lika.

Nordiska motståndsrörelsen kommer:

  • Återta makten över allmännyttiga intressen till staten från profithungriga investerare.

Privat företagande
Även om staten i de flesta avseenden är en garant för långsiktighet och ansvar finns det branscher som staten inte bör lägga sig i, där det istället är mer gynnsamt för folket med en fri företagsanda. Nordiska motståndsrörelsen vill se en stark företags- och innovationsanda i Norden och att så mycket produktion och handel som möjligt hålls inom Nordens gränser. Små och lokala företag uppmuntras genom gynnsamma förhållanden.

Nordiska motståndsrörelsen kommer:

  • Införa tull för utomnordiska varor som istället kan produceras inom Norden.
  • Subventionera ekologiska, närproducerade och miljövänliga produkter.
  • Göra det enklare för små och lokala företagare att kunna konkurrera med storföretagen genom skattelättnader och andra åtgärder.
  • Göra det ekonomiskt kännbart för företag som väljer att flytta sin produktion utanför Nordens gränser.
  • Se till att stat och kommun alltid genom sina upphandlingar stödjer lokala nordiska företag med sunda värderingar.

Forskning, innovationsanda, konst och kulturellt arbete
Forskning, innovationer, konst och högstående kulturella verk är något som historiskt sett verkligen utmärkt den nordiska rastypen gentemot många andra folk. Utan vårt eget och andra västerländska folks landvinningar och genialitet inom dessa områden hade människosläktet stannat i utvecklingen för många århundraden sedan. Denna skaparkraft måste staten ta till vara på och uppmuntra även i framtiden.

De stora uppfinnarna, upptäckarna, konstnärerna, författarna, poeterna och kompositörerna i historien har inte främst drivits av ett vinstintresse utan istället av en vilja att göra världen till en bättre och trevligare plats samt att förbättra livet för folket och höja dess medvetandenivå. Vi måste åter hitta tillbaka till denna anda för att verkligen kunna bli framåtskridande på dessa områden igen.

Nordiska motståndsrörelsen kommer:

  • Avsätta stora anslag till forskning som avser förbättra folkhälsan, miljön, försvarsmakten samt kriminologi i syfte att förebygga brottslighet. Även forskning som ger ökad förståelse för universum och naturlagarna ska uppmuntras.
  • Utfärda stipendier eller andra bidrag åt privatpersoner som på eget initiativ hjälper den allmännyttiga forskningen framåt.
  • Skapa forsknings- och innovationscenter där staten, universiteten och företagen går samman för att utbilda och skapa en jordmån för driftiga och intelligenta medborgare att vara med och driva utvecklingen framåt.
  • Utbetala en medborgarlön till lovande konstnärer, författare, kompositörer, musiker, filmskapare och andra kulturellt arbetande personer.

Skola och utbildning
Utbildningsplanen för skolan idag, framförallt under de första skolåren, har kommit att bli för bred med en hel del onödig vetskap samtidigt som stora delar oerhört viktigt kunskap gås förlorad. Mycket av det som lärs ut i skolan är glömt i vuxen ålder, än mindre har människan faktiskt nytta av det under sin livstid. De som faktiskt har nytta av specialkunskaper i specifika ämnen kan lära sig detta längre upp i åren efter en mer individuell anpassning.

Ett av skolans mål måste vara att ge alla elever en grundläggande allmänbildning och viktig basal kunskap, men nästan lika viktig är skolans roll som karaktärsdanande institution. Skolan måste fostra den unga generationen i folkgemenskapstanken och lägga grunden för det vuxna livet i det nationalsocialistiska samhället. Eleverna måste lära sig att bli beslutsamma, ansvarstagande och viljekraftiga och med en stor förståelse för naturen och dess lagar.

Vårt folk blir allt mer förslappat och det börjar redan i tidig ålder då teve och dator utgör stora delar av de ungas fritid. Skolan måste som en motvikt till detta lägga mer lektionstimmar på idrott samt på utomhusaktiviteter och fältstudier i skog och mark.

Ett problem vi har med dagens skola är att den blivit en fluminstitution där lärarna saknar all auktoritet och där eleverna får vara med och bestämma hur undervisningen ska utformas. Detta leder inte bara till en ohållbar skolmiljö utan skapar också förslappade, karaktärslösa och egocentrerade individer. Disciplin måste återinföras i klassrummen och lärarnas auktoritet stärkas. I enlighet med detta vill vi även återinföra ordningsbetyg från första klass för att forma elever som följer ordningsregler, är goda skolkamrater, är närvarande och samarbetsvilliga. Disciplin och ordningsbetyg i skolan kommer även resultera i en stressfri studiemiljö vilket är en förutsättning för att eleven ska kunna nå sin fulla potential.

Alla elever måste få de resurser och den hjälp som krävs för att enligt sina individuella förutsättningar kunna utvecklas. Såväl elever som har det svårt i skolan som särskilt begåvade elever måste kunna utvecklas utifrån sina behov med rätt undervisning.

För att på riktigt kunna ge den hjälp som behövs för de som har det svårt i skolan och samtidigt kunna ta tillvara på potentialen hos de mer begåvade eleverna kommer vi att redan i mellanstadiet införa uppdelning efter kunskapsnivå. Den från början gjorda uppdelningen ska givetvis kunna ändras beroende på elevernas framtida resultat. Så kallad mobbning kommer drastiskt minska i ett samhälle byggt på folkgemenskap. De mer begåvade eleverna kommer att läras att de har ett extra ansvar att vara ödmjuka gentemot dem med lägre potential.

Som ett led i folkgemenskapstanken bör även en frivillig arbetstjänst införas efter värnplikten. I denna får mannen eller kvinnan arbetspraktisera i minst sex månader med hårt arbete i folkets tjänst såsom vägbygge, gruvarbete, hemtjänst, skogsarbete, jordbruk osv. för att oavsett klassförhållanden få lära sig hur det är att arbeta med händerna. Att ha genomgått arbetstjänsten blir ett krav för att få tillgång till landets högskolor och universitet eller för att få lov att bli statsanställd på något vis. Den som arbetar intellektuellt måste ha förståelse och respekt för andra människors umbäranden och levnadsvillkor. Arbetstjänsten skulle motverka det klassförakt vi idag ser mellan handens och hjärnans arbetare.

Nordiska motståndsrörelsen kommer:

  • Byta ut skolans ”demokratiska” indoktrinering mot en nationalsocialistisk värdegrund där karaktärsdaning, folkgemenskapstanken och en stor respekt för naturen och dess lagar implementeras redan från unga år.
  • Införa undervisningstimmar för idrott samt förlägga mer utbildningstid ute i den fria naturen. Detta istället för undervisning som majoriteten av eleverna faktiskt inte har någon reell nytta av i det verkliga livet.
  • Införa en uppdelning efter kunskapsnivå.
  • Återinföra ordningsbetyg från första klass och stärka lärarnas auktoritet.
  • Se till att utbildningen redan från högstadiet blir mer yrkes- och individinriktad genom utökat arbete och kontakt med studievägledare.
  • Införa en frivillig arbetstjänst med minst sex månaders praktiserande av hårt grovarbete. För att få tillgång till landets högskolor, universitet eller för att bli statsanställd införs krav på att ha genomgått arbetstjänsten med godkänt betyg.

Familjepolitik och kvinnans roll
Dagens liberala demokrati propagerar för ett karriärstänk där såväl män som kvinnor gör avkall på mycket som är viktigt. I kvinnornas fall handlar det om att göra avkall på barn och familj. Många kvinnor som vill vara hemma med sina barn tvingas in i arbetslivet för tidigt. Andra skaffar inga barn alls eftersom de känner att de måste välja mellan familj och karriär.

Självklart vill vi inte kedja fast kvinnor vid spisen och vi ingår inte heller i någon så kallad patriarkalisk struktur där kvinnan ses som ett hot mot mannen. Inget kunde vara längre från sanningen eftersom vi är lika stora motståndare till denna typ av mansschauvinism som vi är till feminism. Feminismen gör samma sak som mansschauvismen, det vill säga ställer mannen och kvinnan mot varandra – istället för som naturen skapade dem, som ett komplement till varandra. Båda dessa idéströmningar utgör inte bara ett hot mot folkgemenskapen utan har även resulterat i att den psykiska ohälsan bland våra kvinnor är högre än någonsin.

Vår bild av kvinnan är inte inspirerad av någon ökenreligion utan härstammar direkt från den naturliga och jämlika synen som våra nordiska förfäder hade. I enlighet med denna nordiska syn måste kvinnans naturliga roll som högsta ansvarig för familjens enighet och välmående lyftas fram. Kvinnor ska självklart kunna ha ett arbete, men samhället och media måste tydligt klargöra att det inte är ett krav att göra detta om man väljer familjen istället. Det är inte något fel i att satsa på att bli en god mor åt en stor familj framför att göra karriär inom arbetslivet. Den nordiska kvinnan måste respekteras – något som ingen annan rörelse gör idag – liksom moderns status i samhället höjas.

Inom många yrkesgrupper i Norden idag väljs inte bästa man eller kvinna till att utföra ett arbeta. Istället blir kvalitén lidande för en sorts uppochnervänd jämlikhetsdoktrin som resulterar i att mindre lämpade människor kvoteras in. Detta måste självklart upphöra. Det finns yrken som generellt sett är bättre lämpade för kvinnor och andra som är bättre lämpade för män. Ingen kvinna bör förbjudas att arbeta som t.ex. brandman och ingen man bör förbjudas att arbeta som sjuksköterska, men de ska i sådana fall få platsen för att de är bäst lämpade för jobbet och med exakt samma krav som det andra könet hade haft. Självklart gäller lika lön för lika arbete.

Kulturmarxismen, där feminismen har en central roll, för fram en folk- och familjefientlig hållning vilket lett till att de som vill så split mellan könen även tagit sig an homofrågor i syfte att krossa den så kallade heteronormen – det vill säga den naturliga strukturen i varje friskt samhälle. Den inflytelserika homolobbyn har gjort homofili till något helt normalt och i många fall eftersträvansvärt i debattklimatet inom kultur och media. Ett exempel på detta är att folkets så kallade representanter deltar i ”Pride-tåg”, ett annat att homofila i lagteknisk mening numera räknas som en egen folkgrupp, något som etniska svenskar eller heterosexuella inte gör. En frisk och välfungerande familj, sett till vad som är naturligt och till barnens bästa, bildas givetvis av en man och en kvinna. Denna grund måste genomlysa samhällsdebatten. Giftermål och adoption är strängt förbehållna denna naturliga konstellation. Vi ser dock inga behov av att kriminialisera homofiler så länge de inte i ord och handling manifesterar sin avvikande läggning.

Nordiska motståndsrörelsen kommer:

  • Stärka kvinnans roll i samhället som den högst ansvarige för familjens välmående utan att för den sakens skull tvinga bort kvinnor från arbetsmarknaden.
  • Fördubbla föräldrapenningens längd och höja lägsta ersättningsnivån till 100% av vad kvinnan hade tjänat på att istället förvärvsarbeta. Alla krav på reservationsdagar åt pappan tas bort så att kvinnan kan välja att gå hemma med barnet under hela perioden.
  • Erbjuda fri barnomsorg vid behov. Förskolorna ska i ännu högre grad än skolorna fokusera på utomhusaktiviteter.
  • Höja barnbidrag och flerbarnstillägg.
  • Se till att förbjuda kvoteringar baserade på kön, ursprung eller sexuell läggning.
  • Upphöja det naturliga familjeidealet mellan man och en kvinna. Förbjuda homofila par giftermål och adoption.
  • Kriminalisera homolobbyn och annan propaganda mot naturliga konstellationer.
  • Förbjuda homofili i det offentliga rummet.

Pension
Idag får många äldre tvingas till jobbet fast de är sjuka och svaga och när de väl pensioneras så påbörjas en kamp för att få ekonomin att gå runt. I många fall har invandrade arbetslösa rasfrämlingar en bättre ekonomi än de som levt och arbetat hela sitt liv i det här landet.

Att kunna bli skäligt ersatt den dag man av ålder och krämpor inte längre klarar av att arbeta är en självklarhet. När detta sker är något högst individuellt och mycket beroende på hur man levt sitt liv. Folkpensionen blir den viktigaste delen och medborgare ska inte känna sig nödgade till privata besparingar för att klara sig på ålderns höst.

För att få ta del av folkpensionen krävs det att man är medborgare i Norden. För full pension krävs det att man lever inom Nordens gränser.

Vi kommer även etablera en statlig pensionärsorganisation, vid sidan av de ideella, där pensionärer fortfarande kan arbeta för samhället fast på frivillig basis och under lättsamma former. Detta för att de äldre fortfarande ska kunna känna sig nyttiga för samhället, umgås med andra äldre och för att samhället ska kunna ta del av deras samlade kunskap som en resurs. Denna pensionärsorganisation kommer även verka för att åldersgenerationerna kan mötas genom särskilda aktiviteter som organiseras av skola och förskola. Detta sätt att mötas på kommer bidra till att öka sammanhållningen, livsglädjen och folkgemenskapen för gamla och unga.

Nordiska motståndsrörelsen kommer:

  • Höja folkpensionen så att privata besparingar inte ska behövas. Ordet ”fattigpensionär” kommer vara okänt för kommande generationer.
  • Etablera en statlig pensionärsorganisation där pensionärer fortfarande kan arbeta för samhället på frivillig basis.

Skattepolitik
Många ser idag staten som något ont som man gör allt man kan för att hålla borta och all form av beskattning från staten som stöld. När det är som idag att våra skattepengarna går till massinvandring, EU-avgifter och politikernas höga löner är det ett mycket sunt synsätt att inte vilja bidra till det. I Nordiska motståndsrörelsens vision är dock staten en viktig del i folkgemenskapstanken. Staten i det nya Norden är en del av denna folkgemenskap och folkets förlängda arm genom att statens mål främst är att arbeta för folkets väl och bevarande. Att stjäla från eller lura staten blir därför det samma som att stjäla från eller lura sig själv, sin egen familj och sitt eget folk.

Att bidra till folkets väl genom att betala skatt till denna stat är därför inget som kan ses som fel eller konstigt – snarare tvärtom. Skattesatsen i landet ska självklart inte på något vis vara onödigt hög då staten inte har något vinstintresse i sig, men skatten ska ligga i relation till statens utgifter. Då Norden kommer vara frikopplat från det nuvarande finansiella systemet som har plundrat oss under lång tid kommer vi kunna ha ett sammanlagt lägre skattetryck än idag.

Nordiska motståndsrörelsen kommer:

  • Sköta finanserna på sådant sätt att gemene man kommer att ha en mer välkomnande syn på att betala skatt.
  • Sänka skatten samtidigt som allmännyttan, välfärden och det sociala skyddsnätet stärks.
Nordiska motståndsrörelsens partiprogram

Partiprogrammets nio delar är en utveckling av de tidigare publicerade nio punkterna som sammanfattar Nordiska motståndsrörelsens politiska viljeriktning.

Partiprogrammet i sin helhet går att läsa som PDF HÄR.

Partiprogrammet i skriftform går även att beställa från Nordfront förlag via denna länk.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här.

Lämna en kommentar

Var den första att kommentera

Meddela om