Vänstern och välfärdsstaten

SAMHÄLLE. Mikael Karlsson förklarar hur man kan argumentera med en socialdemokrat eller annan vänstermänniska och förhoppningsvis övertyga dem om att nationalsocialism är nödvändigt för att rädda välfärden.

Rudolf Kjellén

Rudolf Kjellén myntade uttrycket ”Folkhemmet”.

Sverige har under modern tid varit en välfärdsstat. Detta är ett faktum, oavsett vad man tycker om det. Det ekonomiska överskott som skapas i Sveriges ekonomi fördelas mer jämnt än i de flesta andra länder via olika mekanismer såsom skattefinansierad sjukvård och kollektivavtal. Vänstern i Sverige och då framför allt socialdemokrater anser sig äga denna skapelse. Det är dock absolut nödvändigt för vänstermänniskor som vill behålla någon form av allmän välfärd att bli nationalsocialister. Att argumentera för detta förutsätter att man diskuterar öppet och är villiga att lyssna på varandra, vilket ännu hör till ovanligheterna i dagens politiska klimat.

”Sverige har en lyckad välfärdsstat tack vare facklig och politisk kamp” kan det låta från en socialdemokrat. Detta är en liten bit av ett komplext pussel. I nordiska länder, liksom i Tyskland och andra västeuropeiska stater, utvecklas samhällen med stora likheter i industrialiseringens kölvatten. Den gemensamma nämnaren är en stor stat som tillhandahåller service och trygghet till medborgarna. Låg tidspreferens, individualism, låg korruption, hög social tillit och en konsensuskultur är nödvändiga för att skapa sådana samhällen. Hur stor del av dessa egenskaper som är genetiska respektiva kulturella kan man diskutera, men den huvudsakliga poängen är att befolkningens egenskaper är helt avgörande. Det är ingen slump att just vår plats på jorden byggt denna typ av samhällen – att det finns olikheter mellan nationernas sociala system påvisar att individer och grupper har utrymme för att påverka historien gång, men det sker som sagt inom naturens ramverk.

”Kapitalet vill sänka lönerna, vi måste hålla dem uppe genom facklig kamp” kan man från vänsterns sida mena. Detta är liksom det föregående exemplet både sant och i avsaknad av kontext. En köpare av arbetskraft vill givetvis betala så lite som möjligt för ett utfört arbete, medan en säljare vill få så mycket betalt som möjligt. Löneprocessen i Sverige utgår givetvis från detta när förhandlingar sker. Problemet är att de stöd som finns för att uppehålla lönerna undergrävs av massinvandringen på flera sätt.

För det första ökar utbudet av arbetskraft hela tiden. Det innebär att fler ska konkurrera om samma jobb vilket i en marknadsekonomi leder till sänkta löner. Historiskt har man motverkat detta genom kollektivavtal – arbetsköparna vill inte betala det pris som säljarna kräver för vissa jobb, vilket innebär att dessa inte arbetar, utan nyttjar a-kassa eller socialbidrag. Fler skulle säkerligen få jobb ifall lönerna kunde sänkas gränslöst då tidigare olönsam produktion skulle kunna bli lönsam, men vi har historiskt sett valt att inte acceptera detta. Priset för denna modell ökar dock väldigt snabbt när de arbetslösa blir fler, vilket sker i och med massinvandringen. Systemet hotas av kollaps när färre ska betala för fler.

För det andra är inte arbetskraften homogen. Tidigare har svenskar och andra européer dominerat den svenska arbetsmarknanden. Massinvandringen leder till att arbetarna blir alltmer heterogena när det gäller IQ, språkkunskaper, utbildningsnivå, arbetsmoral och många andra egenskaper. Att det varit möjligt att jämna ut priset för arbetskraft med kollektivavtal beror delvis på att de som arbetar kan förväntas producera liknande resultat – för att de är ganska lika i förmåga. Detta är inte ett speciellt stort avsteg från marknadsekonomiska principer, men det blir desto större när exempelvis nyanlända somalier ska ha samma löne- och kollektivavtal som svenskar. Värt att påpeka är att man från statens sida försökt påverka arbetsköparna genom att sänka arbetsgivaravgiften för nyanlända invandrare för att på så sätt göra deras arbetskraft billigare än svenskars. Man erkänner implicit att invandrarnas arbete är mindre värt.

Ifall man vill hålla sig till några korta punkter man följande vara bra:

  • Invandringen kommer att överbelasta välfärden
  • Invandringen kommer att sänka lönerna
  • Invandringen kommer att ge kapitalet fritt spelrum (se ovan)
  • Den svenska modellen är unik för svenskar
  • Vi offrar våra egna svaga grupper genom att ”hjälpa alla”

Detta leder till att nationalsocialism blir nödvändigt för att trygga välfärden. Vi måste bevara vår befolkning för att kunna behålla och utveckla vårt samhälle i en för hela folket gynnsam riktning. Att tro att vårt samhälle kommer att fortsätta i form av en nordisk välfärdsstat när vår befolkning byts ut är naivt.

Dela artikeln på sociala medier:

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Lämna en kommentar

Please Login to comment
  Subscribe  
Meddela om