Nationellt Motstånd har tidigare redogjort för de våldsamma motsättningar vilka dagligen bryter ut mellan unga svenskar och etniska främlingar. Dessa handgripliga konflikter är företeelser vilka blir allt mer vanliga i spåren av den okontrollerbara massinvandringen till Sverige. Och det framförallt i städer som Malmö. Ett exempel ibland alla de rasbetingade våldsutbrott som stundligen äger rum i staden, bröt ut på Sundsbroskolan i början av oktober förra året. Rapporteringen om händelsen har i vanlig ordning varit tämligen skral i etablerad massmedia.

Bunkeflostrand, eller ”Bunkeflo” som området kallas i folkmun, är en relativt homogen etnisk svensk del av det annars så ljusfattiga Malmö. I likhet med en annan etniskt segregerad del av Malmökommun, det för något år sedan i riksmedia så omskrivna Limhamn, präglas inte Bunkeflo av vare sig hög kriminalitet eller arbetslöshet, fenomen vilka annars på ett mer eller mindre flagrant sätt har blivit synonyma för andra stadsdelar i Malmö. Bunkeflostrand kan således beskrivas som något av en svensk idyll, ett sällsynt undantag i en stad vilken i allt större utsträckning präglas av ett djupt etniskt och socialt kaos med talande exempel i stadsdelarna Rosengård och Södra Innerstaden.

Onsdagen den tredje oktober förra året så skakas denna rara idyll av ett så kallat gängbråk. Enligt Skånska Dagbladet dök plötsligt, utan någon som helst förvarning, ett stort gäng icke-svenskar upp utanför högstadieskolan i Bunkeflostrand, Sundsbroskolan. Detta ”ungdomsgäng” misshandlade och hotade såväl Sundbroskolans elever som dess personal. Innan polis kom till skolan hann de etniska främlingarna, i Skånskan omskrivna i termer om ungdomsgänget, grovt misshandla en svensk elev, vandalisera skolans ytterfasad och hota rektorn till livet med ett knogjärn. Torsdagen den tionde april åtalades två av de sammanlagt elva främlingarna vilka kommit till Sundbroskolan vid Malmö tingsrätt för bland annat olaga hot, brott mot knivlagen och misshandel.

Sammandrabbningar mellan etniska främlingar med demonstrativt självhävdelsebehov och hög svansföring och svenskar, hör som sagt var inte till ovanligheterna i dagens av mångkulturen berikade Sverige. Det intressanta i fallet med den handgripliga rasmotsättningen på Sundsbroskolan senhösten 2007, är de skånska massmediernas olikartade sätt att återge händelsen. Bonnierägda Sydsvenskan valde käckt att inte i någon större utsträckning nämna den påfallande och helt avgörande etniska faktorn, medan den från Bonniers helt fristående centerpartistiska Skånska Dagbladet dristade sig till att omskriva fallet som ett citat ”uppgörelse” mellan ”svenskar och blattar”.

Skånskan hävdade att främlingsgänget härrörde från en ”annan del av stan” och att de kommit till Bunkeflos högstadieskola för att utkräva hämnd för en oförrätt. Tidningen beskriver denna ”oförrätt” som att citat ”bakgrunden till bråket var att några i [främlings-] gänget blivit misshandlade av en elev på Sundbroskolan några veckor tidigare. Den ensamme [svenske] eleven slog ned dem när de försökte stjäla hans cykel.” – Skånska Dagbladet 11/4 -08

• Publicerad:
  2008-05-07 00:00