Vaknade upp och bröt med vänstern: ”Mångkulturella samhällsprojektet en enfaldig mardröm”

DEBATT. I ett debattinlägg på Nya Tider beskriver Fredrik Larson hur han vaknat upp och lämnat vänsterrörelsen efter att han genomskådat de vackra orden och sett politikernas ondska.

Foto: Pxhere (CC0 Public Domain)

Som ung gav låtskrivaren, sångaren och bloggaren Fredrik Larson sitt stöd åt vänster- och miljörörelsen, då han som kulturarbetare kände pressen att ha rätt åsikt i en bransch med starka vänsterideal. Nu skriver han i ett inlägg på Nya Tider om hur han vaknade upp och bröt med vänstern.

Världen upplevdes svartvit och de med annan politisk åsikt var enligt vänstern vilseledda av penningbegär och ondska. De mest avskydda var sverigedemokrater och för dessa fanns ingen gräns för hur hårt de kunde fördömas och hur illa de kunde behandlas.

Som ung röstade jag och gav stöd åt både vänstern och miljörörelsen. Under hela nittiotalet och en lång tid in i tvåtusentalet. Som kulturarbetare var jag del av en rörelse med starka vänster­ideal. Den som bekänner annan färg än rött och grönt blir inte omhuldad av branschen.

Larson beskriver att han tror det började under nittiotalet eller tidigare – hur vänstern övergav en välmående arbetarklass för att istället ägna sig åt att omhulda förtryckta minoriteter. Att man började dela upp människor i ”offer och förövare” och sortera folk efter hudfärg, religiös och etniskt härkomst, sexuell läggning och ålder. Allra värst och förtryckande var ”vita medelålders män”.

Han beskriver att ett växande hat mot vita män drevs av vänsterorganisationer, av en alltmer aggressiv feminism och snart även av miljörörelsen. Han reflekterar över hur en mängd rörelser och organisationer förenas i blint hat mot västvärlden och mot friheten.

Hans uppvaknande kom på ett bibliotek i Lund en regnig kväll i december 2014.

Larson beskriver att han hörde en högljudd diskussion där två äldre män från Mellanöstern upprört diskuterade kring att människor kritiserade deras religion och hånade deras profet. Samtidigt rörde sig ungdomar försiktigt viskande mellan bokställen.

Plötsligt dök en ung arabisk man med stirrig blick och aggressivt hotfulla rörelser upp och gav sig på en ung tjej. De båda äldre männen reste sig upp och försökte få mannen att lugna sig, varvid den aggressiva mannen spottade en av dem i ansiktet och visade med en gest att de båda skulle skjutas i huvudet.

Händelsen blev en ögonöppnare för Larson vars fru vid den här tiden väntade deras första barn. Han tänkte att hans barn måste få växa upp i den frihet de själva fick och insåg att han alltför länge gett passivt stöd åt politisk fanatism och ett mångkulturellt samhällsprojekt som på papperet var en vacker idé men i praktiken en mardröm.

Larson beskriver hur det i medierna grasserade ett blint raseri, hur högstämda tal innehöll ständiga rasistanklagelser och hur allt utmynnade i att etablerade partier i regeringsbyggnaden konspirerade och till slut fick till Decemberöverenskommelsen för att utestänga SD.

År 2015, efter att hundratusentals migranter börjat sin vandring mot välfärdsnationerna i Europa, kom Reinfeldts berömda ”Öppna era hjärtan”-tal. Talet fick för Larson motsatt effekt och blev en provokation. Han beskriver hur det enda som öppnades var folkets plånböcker och att sittande makt spelade med folkets trygghet och integritet i strid med dess vilja. Att skälen inte var ”humanitära” utan rent politiska och inget annat.

”Öppna era hjärtan”-talet fick motsatt effekt och blev en provokation. Det enda som öppnades var våra plånböcker och sittande makt spelade med all vår trygghet och integritet. Folket ville inte detta, men tvingades. Av humanitära skäl, sades det. Men de var politiska. Inget annat.

Larson skriver att fem år efter hans uppvaknande har kriminalitet och segregation i landet ökat, stadsbilden är markant förändrad och att många inte känner igen sitt land längre. Att många känner vanmakt och förtvivlan men att prata fritt fortfarande är tabu.

Han noterar att lagstiftningen arbetar hårt för att tysta människor, släcka ner plattformar och kväva den fria debatten. ”Deras förevändning är att komma åt hat – men de ser inte sitt eget”.

Han avslutar med en betydelsefull insikt: Ordet är vårt viktigaste och mest kraftfulla verktyg som kan välta civilisationer och få paradigm att skifta. Ordet kan göra oss fria – eller också dupera och manipulera. Valet är vårt eget.

Ordet är vårt viktigaste och mest kraftfulla verktyg och måste alltid skyddas. De kan välta hela civilisationer och få paradigm att skifta. De kan göra oss fria. Öppna våra hjärtan. På riktigt. De kan också dupera och manipulera. Valet är vårt.

Källa:
Verkligheten och ansvaret för nästa generation fick mig att bryta med vänstern

Sprid artikeln på sociala medier!

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

1
Lämna en kommentar

Please Login to comment
1 Comment threads
0 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
1 Comment authors
Påläst Recent comment authors
  Subscribe  
Senaste Äldst Mest röstad
Meddela om
Påläst
Medlem

Förvånar mig att de äldre araberna sa till den yngre. Var förresten en ung negress som gick förbi när en svensk blev misshandlad och svensken ropade åt henne att hon skulle ringa polisen men negressen bara skakade på huvudet. Det senare är nog vanligare.