Väldigt många artiklar har skrivits om varför man ska gå med i Motståndsrörelsen. Ändå finns det tusentals människor som ideologiskt håller med oss och tycker att vi gör ett bra jobb, men som ändå inte anslutit sig till oss. Många kommer med ursäkter till varför och flera av undanflykterna upprepar sig bland ganska stora nummer. Jag ska här gå igenom och ge svar på tal till de vanligaste ursäkterna folk använder sig av varför de inte ska gå med i Motståndsrörelsen.

”Jag kan inte gå med för att jag har familj och måste tänka på deras säkerhet först.
Samhällsförfallet går otroligt fort utför. Jämför hur det var när du själv växte upp och hur det ser ut idag. Hur tror du det kommer se ut under dina barns uppväxt? Tror du det kommer bli bättre av sig självt eller tror du att den avveckling av allt bra som eskalerat de senaste 50åren kommer att avta? Nej det kommer att bli otroligt mycket värre och problemen kommer knappast lösa sig av sig självt. Hur tokigt det än låter så är det extremt egoistiskt att ge fan i kampen för att man värnar sin familj. Genom din och många andras passivitet kommer dina barn att få det otroligt tufft, även om du inte är aktiv i kampen med de eventuella risker det kan medföra. Det enda ditt ställningstagande för din familjs trygghet åstadkommer är att du lägger över ansvaret att lösa problemen på dina barn istället. Tar inte de heller striden kommer inte ditt blod att leva kvar i särskilt många generationer till.

Bra att du har familj för övrigt. Jag hoppas den växer och att du införlivar familjen i kampen. I Motståndsrörelsen kommer du snabbt märka att du är långt ifrån den enda kämpen med barn och familj.

”Jag kommer bli av med mitt jobb om jag går med” alternativt ”jag kommer inte få något jobb om jag går med.”
Att man blir av med sitt jobb så fort man ”kommer ut” som nationalsocialist är en mycket seglivad myt med låg sanningshalt. Majoriteten av de anslutna till Motståndsrörelsen har förvärvsarbeten och har heller inga större problem med att hitta nya om det av någon anledning skulle behövas. Utan att ha gjort någon undersökning i ämnet tror jag att arbetslösheten bland Motståndsrörelsens medlemmar i stort speglar de siffror som finns i resten av samhället.

Det finns dock två grupper som kan ligga i något högre riskzon än andra. Den första gruppen är de som har väldigt offentliga och ledande positioner inom Organisationen. Men även vi har jobb i stor utsträckning.

Den andra gruppen som kan tänkas löpa risk att bli av med sitt jobb är de som har väldigt känsliga arbeten. Inom polis, militär och skolväsendet exempelvis. Men då vi har medlemmar som har även denna typ av arbeten kan vi konstatera att det absolut inte är säkert att man blir av med sitt jobb genom ett engagemang i Motståndsrörelsen, vilket jobb du än må ha.

Alltså; med ett vanligt jobb och med en normal engagemangsnivå i kampen är det otroligt liten risk att du skulle bli arbetslös med anledning av Motståndsrörelsen. Vidare kan det så klart ifrågasättas hur viktigt ditt arbete egentligen är. Är det viktigare än ditt folks framtid?

”Jag ska bara – gå ut skolan först, skaffa ett jobb först, flytta hemifrån först.
De här ”jag ska bara” är många människor experter på. Det ligger i vår natur att vilja skjuta upp saker som tycks besvärliga för stunden. När man är liten ”ska man bara” innan man går och lägger sig. När man är vuxen nationalsocialist ”ska man bara” innan man ansluter sig och börjar kämpa. Problemet med denna mentalitet är att det alltid kommer ett nytt ”bara” efter det föregående. Du kommer alltid hitta nya saker som tycks falla sig naturligt att skylla på. Med ursäkter kommer vår ras att dö ut – enbart handlingskraft kan göra skillnad. Och nej, inte efter att du ”bara”, utan NU!

”Min flickvän/pojkvän vill inte att jag går med.”
Byt flickvän/pojkvän då. Sanningen rakt ut är hård ibland men faktum är att det finns tillräckligt med potentiella partners där ute för dig att du inte ska behöva offra vår kollektiva framtid för detta ändamål. Dessutom är en man eller kvinna som ställer sådana krav på dig antagligen ingen bra partner ändå om denne inte kan respektera och stötta dina val i livet.

”Jag har inte råd att vara med.
Det är ett extremt fåtal individer i Norden idag som bor på gatan och står helt utan inkomst. För de allra flesta människor; arbetslösa, studerande, lågavlönade och även bland de som har det ganska väl ställt, är pengar en oerhört relativ fråga som handlar uteslutande om prioriteringar.

Som arbetslös eller studerande kostar ditt medlemskap i Motståndsrörelsen hundra kronor i månaden. Det är det samma som två paket cigaretter eller två öl på krogen, en enda hemlagad måltid istället för ett restaurangbesök, en biobiljett eller en enda tröja med ett lite mindre häftigt märke än det du brukar köpa. Prioriterar man nationens välmående är det en väldigt liten uppoffring för dig att göra.

Har du ett heltidsarbete med fast inkomst betalar du trehundra kronor per månad som medlem. Trehundra kronor för någon som tjänar tiotusen eller mer efter skatt varje månad är en ännu mindre uppoffring än vad hundra kronor varje månad är för en studerande.

”Jag är för ung/gammal för att kunna gå med.
Det är en mycket vanlig ursäkt bland män och kvinnor över 50 år att de skulle vara för gamla för att kunna göra någon nytta i kampen. Inte fullt lika vanligt, men förekommande, är att de under 18 år ser sig som för unga. Inget av detta är korrekt.

När du är över 50 år kanske ditt liv som aktivist inte är helt identisk med det som en 16-åring lever, men att du för den sakens skull inte kan göra nytta är inte sant. Motståndsrörelsens strävan är att bli en folkrörelse och vi verkar redan idag på väldigt många fronter, men vi vill avancera framåt mot ännu fler. För det krävs fler erfarenheter, större bredd bland våra medlemmar och helt enkelt en större kvantitet som drar sitt strå till stacken. Ingen är för gammal för att kunna bidra

På andra hållet då, kan man vara för ung? Ja det kan man. Det finns ingen fastställd minimum åldersgräns för medlemskap utan vi gör en individuell bedömning av varje ansökande. Vi ser helst att du är över 16 år gammal, men vid uppvisande av stor personlig mognad kan vi ibland göra undantagsfall.

”Jag tycker att Motståndsrörelsen är det bästa alternativet i den nationella rörelsen men de är inte bra nog.
Då är det upp till dig att gå med oss och hjälpa till att göra Organisationen bättre. Vi är inte fulländade, men vi har en stark ambition om att alltid gå framåt genom att bli både större och starkare. Att sitta hemma och vänta på att läget ska bli bättre kommer knappast leda till vårt folks räddning.

”Jag håller i stort med om Motståndsrörelsens åsikter men kan inte gå med då jag inte håller med om xx eller yy.”
Vi har åsikter om det mesta, en del officiella på organisationsnivå och vissa andra på ett mer individuellt plan som stora delar av våra medlemmar håller med om. Flera av dessa skulle omöjligt gå att ändra på då vi är trogna nationalsocialismen. Men några åsikter i vissa frågor är i ärlighetens namn inte så pass avgörande att de borde hålla tillbaka någon av de som inte håller med om dem. Har du insett att vår ras är utdöende, att nationalsocialismen är lösningen och i stort gillar vad du ser i Motståndsrörelsen kan du inte låta de mindre meningsskiljaktigheterna leda till passivitet. Vårt folks fiender fruktar dig som fritt tänkande man eller kvinna och de är mer än glada om du håller dig inaktiv på grund av småsaker i sammanhanget.

”Det bor inga aktivister på min ort och jag kan ju inte gå med om jag är helt själv.
Så här skrev jag kring ett liknande ämne i en artikel för ett par år sedan:

”På flertalet orter har vi stödmedlemmar som vill vara mer aktiva men som känner sig ensamma där de bor. Jag vågar dessutom påstå att vi har sympatisörer i varenda stad i hela Norden som av olika anledningar inte ansluter sig. Flera av dessa kommer att komma med i kampen så fort någon bara tagit första steget och genomfört första aktiviteterna. Varför skulle det inte kunna vara DU som genomför den första aktiviteten på din ort? Vad hindrar dig?

Visst man kanske inte kan ställa sig med en fana i centrum och sälja tidningar helt ensam, men klistermärken kan man alltid sätta upp och flygblad i villaområden kan man dela ut själv utan problem. Om du sen bara har lite tålamod och står på dig, så kommer ordet börja sprida sig om att Motståndsrörelsen kommit till stan och då är jag helt övertygad om att fler och fler kommer att följa din väg och ta upp kampen vid din sida. Så småningom har ni kanske en hel kampgrupp med dedikerade aktivister och regelbundna aktiviteter i just din stad.

Men inget händer av sig självt. Det krävs att någon agerar. Det krävs att DU agerar.”

Jag skulle vilja säga att det svaret duger fint även i detta sammanhang.
ursäkter

Avslutningsvis
Det har sagts mångs gånger förr, men det tål att upprepas igen och igen; du behövs i kampen! Alla människor som går med oss måste inte vara offentliga. Alla måste inte vara duktiga skribenter eller ta 120kg i bänkpress. Ingen kan göra allt men alla kan göra något och för att lyckas vända den mardrömslika situationen i Norden krävs just att ALLA gör något. Med ett organiserat motstånd kan vi segra. Grunden till denna seger har vi redan lagt under alla år som Nordiska motståndsrörelsen formats till det vi är idag. För att kunna ta nästa steg krävs även ditt engagemang!


  • Publicerad:
    2013-06-16 15:49