I en färsk rapport sammanställd av Pacific Institute for Research and Evaluation angående amerikanska ungdomars alkohol och våldsvanor visas tydligt vilken effekt den amerikanska rap-kulturen har på befolkningen. Rapportens syfte var att få insyn i vilken effekt rapmusik och alkoholreklam har på ungdomar.
Rapporten genomfördes efter en markant ökning av reklamfilmer i USA som marknadsför sprit av kända rapstjärnor. Reklamfilmerna idealiserar ofta samma degenererade ”kultur” som i rapstjärnornas egna musikvideos. Det vill säga uppmuntrande till våldsgärningar, sexualisering av kvinnor och en eftersträvbar materialism i form av bilar och smycken.
Undersökningen genomfördes på college-studenter i Kalifornien, på ungdomar mellan 15-25 år. Frågorna rörde ungdomars användning av alkohol, droger, musiksmak och beteenden mot sina medmänniskor. Enligt Dr. Meng-Jinn Chen, ansvarig för rapporten, var 27% av de tillfrågade ”latino-amerikaner” och 5% svarta. Hur många vita som svarade på rapporten framgår inte i media, dock kan man anta att majoriteten av de svarande var vita.
Resultatet av undersökningen var inte särskilt förvånande. De ungdomar som lyssnar på rap-musik är mer benägna än andra jämnåriga att använda alkohol och droger, samt att begå våldsbrott mot främmande människor. Meng-Jinn Chen uttalade sig kritiskt mot alkoholbolagens användning av rapstjärnors musik, och ansåg att en debatt huruvida det verkligen är lämpligt att de två fenomenen beblandas vore lämplig. Vad som är klart är att det finns en tydlig länk mellan hip-hop-kulturen och våldsamt beteende.
Det går att anta att rapporten hade talat ett ännu grövre klarspråk om den hade genomförts på mångkulturella skolor i förorten, där svarta är i majoritet och kriminalitet är desto vanligare. I många av låtarna som framförs inom genren framgår ett rent av mordiskt samhällsförakt. Framstående artister har ofta ett kriminellt förflutet som mördare eller knarklangare. Musikvideos av artisterna som går på mångkulturella, svenskfientliga, kanaler som MTV, visar inte sällan rapartister som sjunger om för svensken totalt främmande ideal där kriminella och obildade är de riktiga ”vinnarna” i samhället.
Ett exempel på ett sådant band är ”D12” som står bakom lyrik såsom ”Smacked this whore for talkin’ crap. So what if she’s handicapped, the bitch said Bizarre couldn’t rap. I fuckin’ hate you; I’ll take your drawers down and rape you”.
Hoppa till huvudinnehåll
