KOST OCH HÄLSA. Ännu en undermålig forskarrapport från etablissemanget varnar för att lågkolhydratkost skulle vara farligt. Utöver detta påstås även att fett och proteiner från växtriket är bättre än de från djurriket.

Bilder från 1984 och 1991 när kött-och-fettskräcks-propagandan drog igång på allvar. Klicka för större bild.

SVT skrev i fredags om en rykande färsk forskarrapport från The Lancet som varnar för de så kallade lågkolhydratsdieterna. Rubriken på SVT:s artikel är ”För lite kolhydrater förkortar livet”. Ingressen lyder ”Att äta för lite kolhydrater kan förkorta livet med upp till fyra år. Måttliga mängder tycks vara det mest optimala. Då lever du längst, visar ny forskning”.

I SVT-artikelns text beskrivs först hur lågkolhydratskost som till exempel LCHF har blivit allt mer populärt och att forskningen har visat att dessa kortsiktigt kan vara effektiva för viktnedgång, men att forskningen om de långsiktiga effekterna av lågkolhydratskost är motstridig.

Sedan går SVT-artikeln in på de slutsatser som forskarna bakom den nya rapporten i The Lancet drog utifrån resultaten i sin studie, vilket var att både allt för högt och allt för lågt intag av kolhydrater leder till kortare livslängd och att det bästa är ett intag där kolhydrater utgör 50–55 procent av det totala kaloriintaget. Lågkolhydratkost var alltså något forskarna bakom studien avråder ifrån, men om någon absolut vill äta lågkolhydratkost så menade de att det var mindre dåligt om proteinerna och fettet man åt kom från växtriket istället för att de kom från djurriket.

Diagram från forskarrapporten.

Rapporten som SVT skriver om heter ”Dietary carbohydrate intake and mortality: a prospective cohort study and meta-analysis” och finns att läsa i fulltext här.

Problemet med rapporter och studier som denna som SVT skrev om här, sådana som frekvent pumpas ut av forskaretablissemanget och som okritiskt sprids vidare av systemmedierna, är att det utifrån det underlag som forskarna har haft och de metoder de har använt inte går att dra sådana slutsatser som de har gjort.

I rapportens diskussionsdel nämner forskarna själva att det finns en del brister med studien. Här nedanför tas tre av de brister upp som forskarna nämner i sin rapport.

Den första bristen var att det bara är en observationsstudie och att det aldrig ger lika säkra resultat som en klinisk studie. Den andra bristen var att kosten hos deltagarna bara kontrollerades två gånger under de inledande sex åren av studien och att den kost som deltagarna äter kan ha ändras över de 25 år som studien omfattar. Den tredje bristen var de som hade en väldigt hög kolhydratkonsumtion ofta hade det på grund av fattigdom och att den kortare medellivslängden kunde påverkas av kvalitén på deras mat. Utöver detta tog forskarna upp några fler mindre allvarliga brister.

Trots att forskarna alltså själva i rapporten talar om flera olika brister med studien, av vilka i vart fall de tre som nämns här ovanför var rätt avgörande sådana, så nämnde de ingenting om dessa i rapportens sammanfattning, vilket i princip är den enda del av en forskarrapport som folk läser. Väldigt få läser igenom en forskarrapports diskussionsdel och i princip ingen läser igenom metoddelen. Faktum är att de flesta journalister i systemmedia inte heller läser hela rapporterna de skriver om.

Dessa här ovanför uppräknade brister är så pass allvarliga att de borde ha nämnts i sammanfattningen, men faktum är att den allra allvarligaste bristen, den som gör att man inte kan dra de slutsatser från denna studie som forskarna har gjort i denna rapport, den nämns inte ens i rapporten.

Denna ”den allra allvarligaste bristen” är att de inte har diskuterat och vägt in i rapporten hur den tidens kost- och hälsoråd som dominerade när studien startades och när uppgifterna om deltagarnas kost och livsstil samlades in, hur det påverkade fördelningen av olika mycket hälsomedvetna människor in i de olika grupper som studien sedan använde sig av för att mäta kolhydratsintagets påverkan på medellivslängden.

Forskarrapporten diskuterades i Radio Nordfront

Studien startades och deltagarna samlades in under perioden 1987–1989 och deltagarna fick svara på hur deras kost och livsstil såg ut vid två tillfällen under studiens första sex år, det första tillfället var mellan 1987–1989 och det andra mellan 1993–1995.

Denna period, den andra halvan av 80-talet och första halvan av 90-talet, var extremt dominerad av hälsoråd som varnade för sådant som kolesterol, mättat fett och rött kött. Det sades att det var skadligt, att konsumtionen av detta gjorde folk feta och det var orsaken till att allt fler blev sjuka och dog av hjärt- och kärlsjukdomar. Över hela västvärlden uppmanades folk att undvika mättat fett genom att minska på konsumtionen av kött och olika mjölkprodukter. Framförallt var det rött kött och feta mjölkprodukter som det varnades för, men även annat kött uppmanades man att undvika. Istället skulle man, om man ville vara hälsosam, äta mer av kolhydrater samt enkelomättat och fleromättat fett från framförallt växtriket, som olivolja, margariner och olika fleromättade växtoljor. Skulle man absolut äta kött eller mjölkprodukter så skulle man enligt kostråden välja magert kött och fettsnåla mjölkprodukter som minimjölk och andra lightprodukter som exploderade på marknaden vid denna tid. Den enda typ av kött som lyftes fram som bra var fiskkött, framförallt då lax.

Med sådana kostråd som rådde under denna tid, som inte kan liknas vid något annat än propaganda, så blev det självklart en större ansamling av hälsomedvetna människor i de grupper som fick i sig en större andel av sin näring från kolhydrater och  växtbaserad mat, medan det blev en större ansamling av människor som inte alls brydde sig om att leva hälsosamt i de grupper som åt mycket av kött, smör, grädde och annat sådant som myndigheterna varnade för.

Dessa människor som på den tiden åt mycket av till exempel kött, smör och grädde var inte på något sätt som nutida lågkolhydratskostare som av hälsoskäl väljer att äta mer av sådan mat och mindre av kolhydrater, utan de åt på detta sätt för att de helt enkelt inte brydde sig. Att det är på detta sätt ser man bevis för i forskarrapportens resultatdel där det framgår att deltagarna i den grupp som åt minst kolhydrater oftare var unga män som idrottade mindre, som var fetare, som oftare hade diabetes och som rökte mer än de andra grupperna.

Dessa dåtida deltagare som inte brydde sig om sin hälsa bytte sannolikt inte ut pastan, potatisen och riset på sina normaltallrikar mot ännu mer av animaliskt fett och grönsaker av hög kvalité, utan de åt sannolikt bara mer av det kött och fett som fanns i de hel- och halvfabrikat som de konsumerade samtidigt som de helt hoppade över att äta några grönsaker.

Att äta så som de som på den tiden inte brydde sig om sin hälsa är inte samma sak som att äta lågkolhydratskost och att som forskarna bakom denna forskarrapport framställa det som att det vore det, bara för att deras kolhydratsintag var lågt, är både förledande och oärligt. Att systemmedierna sedan skriver om rapporten och studien utan att anmärka på detta visar bara på att de är inkompetenta och/eller oärliga.

Slutligen måste man som alltid när man utvärderar en forskarrapport titta på vilka det är som har skrivit den och vilka intressen som står bakom dem, vilka de är anställda av och hur de finansieras.

Som vanligt är det bara att följa pengarna för att avslöja motiven.

Värt att notera är att en av studiens författare, Susan Cheng, bland annat finansieras av Novartis och Zogenix.

Novartis säljer medicinen Fluvastin som är en statin och säljs under produktnamnet Lescol. Statiner är en grupp läkemedel som används på människor som sjukvården bedömer löper risk för hjärt- och kärlsjukdomar för att sänka kolesterolhalten i deras blod.

Novartis håller även på att utveckla en helt ny medicin vid namn Canakinumab som ska användas för att minska risken för hjärtattacker. Medicinen består av monoklonala antikroppar som tydligen ska injiceras var tredje månad för att reducera inflammation i kroppen och sägs på så sätt kunna minska antalet hjärtattacker. Undersökningar pågår även för att se om canakinumabs har någon effekt mot olika cancerformer.

Zogenix är ett forskningsföretag som håller på att utvecklar en ny medicin mot epileptiska anfall.

En annan av studiens författare finansieras bland annat av California Walnut Commission som är en branschorganisation för Kaliforniens valnötsodlare och en stor förespråkare för att fler av hälsoskäl ska äta mer av fleromättat fett från växtriket.

Självklart är trenden där allt fler börjar äta lågkolhydratkost – en kost som minskar fetma, som minskar risken för epileptiska anfall, som minskar att drabbas av hjärtattacker och cancer och som är en kost där fettet och proteinerna framförallt kommer från djurriket – ett stort hot för läkemedels- och forskningsbolag som tjänar enorma pengar på att folk äter sig feta och därmed blir beroende av deras statiner och mediciner mot hjärtattacker och epileptiska anfall samt för branschorganisationer vars medlemsföretag tjänar pengar på att folk tror att de måste äta fleromättade växtoljor för att hålla sig friska.

Något annat viktigt att tänka på är att trenden med lågkolhydratkost som till exempel LCHF och lågkolhydrats-varianter av paleolitisk kost har växt fram som en gräsrotsrörelse med början under 00-talet i strid med det ekonomiska och politiska etablissemangets agenda och snart 50 år långa arbete att förmå människor att äta mindre av fet animalisk föda och mer av kolhydratrik vegetabilisk föda. I samma agenda ingår klimatkris-hetsande och politik som driver människor från landsbygden in i städerna.

Ursprungligen publicerad på Informationskriget.se

Källor:
För lite kolhydrater förkortar livet
Dietary carbohydrate intake and mortality: a prospective cohort study and meta-analysis

  • Publicerad:
    2018-08-20 13:00