SPORT. I en intervju med podden Pace on Earth varnar ultralöparen Kristina Paltén för Nordiska motståndsrörelsen som hon jämför med Irans regering.

På väg mot Kaluts i Iran. Foto: Ninara (CC BY 2.0).

Ultralöpning är löpning över längre sträckor än maratonsträckor, det vill säga längre än 42 195 meter. De flesta ultralöpare anser att en sträcka bör vara minst 50 eller till och med 100 kilometer.

I Sverige finns vad man vet än så länge cirka 250 ultralöpare i en sport som växer. En av dem är Kristina Paltén som 2015 sprang 200 mil genom hela Iran på 58 dagar. Nyligen blev hon intervjuad av löparpodden Pace on Earth där hon berättar om sin nyutkomna bok Den rädda löparen, som handlar om hennes ultralopp i Iran.

Upplevelserna i Iran kantades av känslor båda av kärlek och av rädsla; ibland hade hon hjärtat i handen, ibland i halsgropen. Hon mötte många gästvänliga människor. Folk är trevliga i Iran, men hon litar inte på dem. Förtrycket genomsyrar hela samhället och faror lurar runt varje hörn där det finns människor, menar hon. Ibland stoppades hon av polis flera gånger om dagen, inte minst för att hennes keps inte var tillräckligt täckande; och hon löpte ständigt risk att bli våldtagen.

Som bokens titel anger handlar den om rädsla och om att hantera rädsla. Det som genomsyrar boken, trots att hon mötte trevliga människor, är att hon egentligen kände sig otrygg.

Det förtryckarsamhälle hon sprang ifrån skyller hon på den iranska regeringen, och i radiointervjun drar hon paralleller mellan den och Nordiska motståndsrörelsen. Palténs resonemang låter mycket likt Gudrun Schymans ökända jämförelse mellan män i Sverige och hos talibanerna i Afghanistan i sitt så kallade talibantal 2002:

— Diskrimineringen och kränkningarna ser olika ut beroende på var vi befinner oss. Men det är samma norm, samma struktur, samma mönster, som upprepas så väl i talibanernas Afghanistan som här i Sverige, sade Schyman.

Kristina Paltén säger ungefär samma sak. Det är samma patriarkala strukturer som förtrycker kvinnor och homosexuella, vare sig det gäller Iran eller inom Nordiska motståndsrörelsen. Detta påstår Paltén, samtidigt som hon hävdar att hon har läst Motståndsrörelsens partiprogram. Hon menar vidare att det ”känns skönt att veta” att det inte finns någon ”anledning att vara rasist”. Enligt hennes analys finns det ingen skillnad på iranier och svenskar. Därför måste svenskarna se upp med Motståndsrörelsen på samma sätt som iranierna måste se upp med sin regering och på sikt förhoppningsvis skaka av sig dess förtryck.

Palténs inställning kunde inte har varit mer passande för Israel och USA, som nu sätter in allt hårdare instrument för att på sikt störta Irans regering. I Sverige propagerar den judiska mediekoncernen Bonnier för den sionistiska expansionen i Mellanöstern i sina massmedieprodukter, där man också har en pågående kampanj med syfte att tysta alla som har en annan åsikt på Internet.

Kristina Palténs bok ”Den rädda löparen” ges – kanske föga förvånande – ut av Bonnier förlag.

Källor:
Kristina Paltén — Den rädda löparen (ljudfil)
Gudrun Schyman: Talibantalet på Vänsterpartiets kongress 2002-01-18

  • Publicerad:
    2018-04-03 12:00