Det smärtar mig mycket att konstatera det, men dagens Sverige är en mycket sjuk nation. Inte bara nationen som sådan, alltså den politiska, religiösa, ekonomiska och mediala apparaten med flera tentakler, utan även folket – mitt folk, ditt folk, vårt folk!

Som politisk dissident med den huvudsakliga uppgiften att tillhandahålla information som systemet döljer, m.a.o. som medarbetare i denna tidning och på Motståndsrörelsens Internetsida, befinner jag mig oftast i en mycket dyster verklighet. En verklighet många anar men förtränger och som vissa helt enkelt inte känner till tack vare systemets skickliga propaganda.

Men alla ser delar av denna dysterhet i dagstidningarna, som notiser eller nyhetsartiklar. Men det som saknas är den övergripande analysen som svarar på frågan: Varför? Varför är det som det är? Naturligtvis gör systemets lakejer allt det kan för att dölja svaret eftersom svaret bevisar systemets totala misslyckande, undfallenhet och förräderi. Svaret avslöjar dem! Och de vill absolut inte bli avslöjade. Mitt livsmål är dock att avslöja dem och motivera er, mina folkkamrater, att hjälpa till i motståndet mot dem!

Jag är en medkännande människa som reagerar mycket starkt inför elände och orättvisor. Det trodde ni kanske inte, jag är ju ”nazist” och sådana är ju ondskan personifierad om man skall tro på media (men det vet ni bättre än att ni gör – det vet jag).

Jag tar också saker och ting väldigt personligt eftersom grunden i min övertygelse är att jag blott är en del av folket – och folket är allt! Ödet har ställt mig i folkets tjänst och jag är full av ödmjuk tacksamhet inför detta. Jag kommer att med all min kraft, tills den dagen jag drar mitt sista andetag, hänge mig åt denna uppgift. Det är en svår uppgift dock, eftersom den medför att man delar så många människors smärta och sorger då de försöker skapa sig en dräglig tillvaro i ett sjukt system, ett system som gör dem själva sjuka och svaga. Men jag delar gärna mitt folks plågor om det gör mig bättre rustad att föra fram sanningen, sanningen som till sist leder oss till en ny gryning.

Allra helst vill jag ägna mig åt glada saker, men man måste vara medveten om verkligheten, känna den och leva i den – allt annat är självbedrägeri och verklighetsflykt. Det är endast genom att känna verkligheten med varenda fiber i ens kropp som man kan mana fram kraften som behövs för att förändra och förbättra. Så, följ med på en kort odyssé i det verkliga Sverige och låt insikten förmå dig till handling.

Nyligen läste jag i en dagstidning att recept på antidepressiva mediciner utskrivna till barn mellan 10-14 år hade ökat med 213 procent (mellan 1996 till 2001). Det har alltså gått så långt att det inte bara är vuxna som måste ha medicinsk hjälp för att klara av vardagen – även barnen tvingas till det. Men vad har en tioåring med ”lyckopiller” att göra? Hon skall njuta av den allt för korta barndomen, dessa få år av menad sorglöshet. Men tydligen inte i Sverige år 2006.

Å andra sidan är det inte så konstigt kanske, eftersom barn idag hamnar i situationer som vuxna till och med konfunderas av. Antalet flickor som gör sin sexuella debut innan de blivit tonåringar ökar med en oroande hastighet, och det är bara ett exempel. Även droger och alkohol smyger sig ner i åldrarna. Herregud, vart tog oskuldsfullheten vägen? Det statligt sanktionerade kriget mot kärnfamiljen, historiskt sett sedd som nationens ryggrad, slår som en rasande best.

Systemet skapar dysfunktionella familjer, som skapar dysfunktionella barn – som sedan genom systemets försorg sjunker allt längre ned i hopplöshet och vanmakt.

Betänk den unga flickan som innan hon ens fyllt tjugo formats av samtiden till att se sin kropp som en handelsvara i jakten efter bekräftelse. Hos henne har den grundläggande insikten om relationer, kärlek och sex fördärvats, av ett system som tillåter allsköns destruktiva influenser.

Eller den unge mannen som i brist på framtidstro och känsla för någon meningsfullhet i livet, dövar eländet för en stund eller två med att sniffa i sig litet pulver, lätt införskaffat hos den lokala langaren.

Både den unga flickan såväl som den unge mannen vet inom sig att det är den destruktiva vägen de träder. Men ångesten och sorgen efter handlingen blir till en katalysator för den vidare nedåtgående processen. Och hos många förenas de olika aspekterna i den trasiga själen så att missbruket ersätter livet självt. I en del fall läks såren till sist, men ärren finns alltid kvar. Och både ärren såväl som oläkta sår följer individen in i framtiden.

Extremfall kanske ni tänker; tänk efter igen – var och varannan ungdom som vuxen släpar sig fram genom livet, mer eller mindre sjuka. Ja, kanske till och med vi själva, om vi vågar betrakta oss objektivt.

Vårt folk har blivit till en skugga av sitt forna jag, och det på grund av en medveten plan som syftar till att i slutändan skapa kosmopolitens perfekta medborgare – den viljelösa konsumenten. Det finns de som har fräckheten att döma och se ner på alla dessa olyckliga själar, men dessa lider själva av en tidens sjukdom; egoismen!

Som nationalsocialist är det däremot ens plikt och kall att hjälpa och sträva efter förändring. Det handlar om att ge folket tillbaka stoltheten och meningen igen. Vi vill inte mästra, vi vill inte utnyttja likt politikerna som närs av att folket hålls i en konstant och precis uthärdlig skärseld. Målet för Motståndsrörelsen är att väcka de nordiska folken till ny vitalitet, ny livskraft – ny storhet! Och detta kan bara komma till genom en övergripande och grundläggande politisk och andlig förändring.

Visst trodde du, kära läsare, att jag bara skulle raljera om invandring och mångkultur i denna text. Nationellt Motstånd är ju trots allt en nationell tidning. Men vårt folks elände går mycket djupare än bara främlingsinvasionen och den påtvingade mångkulturen – även om dessa två aspekter är otroligt viktiga, för att inte säga avgörande.

Men vårt folks elände börjar och slutar med de destruktiva krafter som tagit den samhälleliga apparaten i besittning och genom sina kanaler i grunden förändrat vårt sinnelag. Det börjar där eftersom det var genom folkets förändring som det kunde genomföras, och det slutar där eftersom folkets uppvaknande kommer att leda till den revolution som systemets lakejer alltmer fruktar.

Förändringens tidevarv är inne och vi, det svenska folket, kan och kommer att genomföra den stora omvälvningen genom Svenska motståndsrörelsen – vårt enda politiska hopp och medel idag.

Så, vad helst du varit med om, vad helst du tvingats genomlida till följd av vår Ras eviga arvfiendes djävulskap – slut dig samman med dina folkkamrater som redan tagit steget. Återfinn den stolthet och den ära som gjorde våra förfäder stora. Den lever inom Dig!

Vi nationella ser inte till klasstillhörighet, till plånbokens tjocklek eller till olyckligheter som drabbat en i livet. Vi ser till hur den uppvaknade individen förvaltar den gåva som genom blodet och ödet givits honom. I kampen är vi alla varandras bröder och systrar. Låt oss leva därefter!

Artikeln tidigare publicerad i Nationellt Motstånd nummer 11

  • Publicerad:
    2006-11-11 00:00