ANTROPOLOGI. Mikael Karlsson skriver här om begreppet tidspreferens samt hur det påverkar samhällen och hur det är en sak som skiljer sig mellan olika raser.

Låg tidspreferens är att odla sina grödor på våren för att skörda på hösten, i stället för att äta upp utsädet på en gång.

Låg tidspreferens är att odla sina grödor på våren för att skörda på hösten, istället för att äta upp utsädet på en gång.

Den här textens syfte är att beröra begreppet tidspreferens. Tidspreferens diskuteras mest i ekonomiska kretsar för att förutspå människors beteenden under olika ekonomiska förutsättningar. Wikipedia definierar begreppet på följande sätt:

Begreppet tidspreferens står för att vi – allt annat lika – värderar en behovstillfredsställelse som ligger närmare i tiden framför samma behovstillfredsställelse längre fram i tiden.

Experiment har visat att barn, som får en enkel uppgift att lösa, tenderar att föredra en mindre belöning direkt än en större belöning som skjuts på framtiden. Detta är ett exempel på hög tidspreferens. Ett exempel på låg tidspreferens kan sägas vara en artonåring som börjar pensionsspara direkt när han får sitt första jobb och därmed delvis lägger belöningen för sitt arbete minst 45 år på framtiden. Tanken om att lämna mer efter sig till sina barn än man fick ärva av sina föräldrar är ett annat tecken på mycket låg tidspreferens där belöningen sträcker sig över generationsgränserna. Detta har varit ett inslag i traditionell svensk kultur, med anknytning till kultiverad mark som går i arv, men får sägas vara tämligen ovanligt i vårt nuvarande samhällsklimat.

Tidspreferensens vikt i skapandet av stabila, teknologiskt och kulturellt högstående samhällen bör inte underskattas. I ett historiskt perspektiv har en låg tidspreferens varit absolut nödvändig överallt där kalla vintrar förekommer. Här i Norden var det livsnödvändigt för människor att lägga undan mat och bränsle, samt att bygga skydd från kylan under den varmare tiden på året för att överleva vintern. Samma mekanism gör oss idag benägna att spara till boende eller lägga undan pengar till framtida problem som kan uppstå. Applicerat på gruppnivå kan ett gemensamt överskott användas till att bygga infrastruktur och skapa stabila institutioner – ett mycket vanskligt arbete ifall befolkningen hade haft samma tidspreferens som små barn.

Ras och tidspreferens

Det är i första hand anekdotisk bevisföring som påvisar en skillnad raser emellan när det gäller tidspreferens. Vilka grupper som har tendenser till att vilja konsumera resurser direkt och vilka som tänker mer långsiktigt och har tendenser till sparsamhet kan läsaren troligen, baserat på egna erfarenheter, få en uppfattning om. Anekdotisk spekulation är inte helt enkel då det svenska juridiska etablissemanget kan uppfatta detta som hets mot folkgrupp. Men juden Michael Levin ger oss i boken Why Race Matters vissa studier att luta oss mot. Ett experiment i Trinidad gav barn ett enkelt frågeformulär och som belöning antingen en mindre chokladbit direkt eller en större något senare. Man fann att svarta barn valde den mindre belöningen direkt i större utsträckning än barn med indiskt ursprung, som hade en starkare tendens att skjuta upp sin belöning för att få den större chokladbiten. [1] Levin menar att det faktum att svarta med samma inkomstnivå som vita och asiater generellt sett har mindre totalt kapital beror på en höge tidspreferens hos svarta. Man kan alltså anta att det finns en större tendens bland svarta än andra raser (i USA) att konsumera direkt än att spara till hus, bilar och så vidare.

Sett ur ett evolutionärt perspektiv är en låg tidspreferens inte alltid positivt. I en osäker situation där en konkurrerande individ eller grupp kan tänkas ta ens resurser med våld kan en strategi som går ut på sparande och långsiktig kultivering vara kontraproduktiv. Om vi ser på det förra exemplet med pensionssparande kan det, i dagens allt mer ostabila situation vara mycket tveksamt att en sådan strategi betalar av sig. Det krävs inte mycket fantasi för att tänka sig en värld där den svenska staten, som den yttersta garanten för pensionssystemet, antingen har upplösts eller radikalt ändrat sitt agerande och sina prioriteringar inom en snar framtid. En strategi då pengar istället används för att köpa fysiska produkter av praktiskt och relativt bestående värde kan då vara mer fördelaktig.

Kulturell inverkan på tidspreferens

Det finns tecken på att den nuvarande kulturen, en kultur som skapas och sprids av mot vita folk fientliga intressen, påverkar våra populationer mot en högre tidspreferens. Lån och sparande illustrerar tydligt trenden. Sparande, speciellt på lång sikt, indikerar låg tidspreferens då det innebär att man skjuter upp sin konsumtion. Lån å andra sidan innebär det motsatta då man konsumerar resurser man inte har mot löfte om återbetalning med ränta. Hushållens skulder uppgår till 170 procent av hushållens disponibla inkomst enligt SCB. [2] Ekonomifakta.se anger som förklaring att:

Hushållens skuldkvot, det vill säga hushållens skulder som andel av disponibel inkomst, ligger på en rekordhög nivå. Att hushållen skuldsätter sig mer än tidigare kan bland annat förklaras av att Sverige efter nittiotalskrisen har ett mycket lägre ränteläge, en avreglerad finansmarknad och helt andra skatte- och subventionssystem än tidigare.

Säkerligen stämmer detta faktamässigt, men efterfrågan på lån kan knappast härledas till en sådan begränsad analys. Det sociala tryck som driver identitetskonsumtion och kan få en människa att ta ett SMS-lån för att bekosta en ny mobiltelefon har ett annat ursprung, må så vara att den avreglerade finansmarknaden gjort affärsmodellen möjlig. En annan möjlig faktor är att minskande tillit till systemet och ökande pessimism driver upp den generella tidspreferensen hos vissa grupper av människor – vilken framtid har den svenska ungdomen att se fram emot?

Referenser

1. 6. Mischael, W. (1961) ”Father-absence and delay of gratification: cross-cultural comparisons.” Journal of Abnormal and Social Psychology 63, 1, 116-124.

2. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Hushallens-ekonomi/Hushallens-skulder/


  • Publicerad:
    2015-07-08 19:50