RASISM. En artikel i en av de största amerikanska dagstidningarna beskriver rasismen inom ornitologin. Vita ornitologer är rasister, principen för namngivning av fåglar är rasistisk – och fåglarna är rasister.

Fåglar bär på ett rasistiskt arv. Bild: Pixabay.com.

Den judisk-ägda tidningen Washington Post (WP) hävdar i en artikel med titeln ”Det rasistiska arv många fåglar bär på” av Darryl Fears – att ornitologin är fördomsfull. Inte bara människor är rasister – utan även fåglar.

I Russia Today (RT) ironiserar krönikören Michael McCaffrey i en insändare över den enligt honom fullkomligt stolliga artikeln.

Rubriken till artikeln i WP får det enligt krönikören i RT att framstå som att ”rasism” är ”en fågelinfluensa spridd antingen bland rent rasistiska fåglar eller bland fåglar som bär på rasistviruset”.

Fears ondgör sig över hur många fåglar namngivits efter män, som slagits för den amerikanska söderns sak, som grävt upp kranier från ursprungsbefolkningens gravar för vetenskapliga syften – och som kanske på något sätt varit inblandad i slavhandel.

I artikeln påstås vidare att fåglar namngivna efter personer som gjort ”avskyvärda saker” visar att ”precis som inom det vidare fältet ’konservering’ – finns rasism och kolonialism i ornitologins själva DNA”.

En vanlig invändning mot Fears resonemang i artikeln är att de flesta människor faktiskt varken känner till eller bryr sig om att fåglarna Townsend’s warbler ”Townsends kvittrare” och Townsend’s solitaire ”Townsends patiens” är namngivna efter vetenskapsmannen John Kirk Townsend – som har anklagats för att ha grävt upp lokalbefolkningen skallar och studerat dem med det enda syftet ”att bevisa infödda människors underlägsenhet”.

Eller att Wallace’s owlet är uppkallad efter Alfred Russel Wallace som på 1800-talet använde ordet ”neger”.

Eller att James Sligo Jameson (från släkten med den berömda whiskyn) av vissa anklagats för att ha köpt en flicka i Afrika för att titta på medan hon blev dödad av kannibaler.

Eller att John James Audubon, konserveringens och fågelskåderiets beskyddare, var en slavägare på 1800-talet.

McCaffrey hävdar i sin krönika att ”...hur fåglar fick sina namn…är fullkomligt irrelevant för avnjutandet av fågelskådande”. Människor i allmänhet tolkar enligt honom inte namn som hyllningar till fruktansvärda – eller goda – människor, utan bara helt enkelt som ett sätt att kunna identifiera olika fåglar.

Färgade ornitologer talar ut
I WP:s artikel beskriver mörkhyade ornitologer ”den rasism som de utsätts för av vita”.

Den svarta ornitologen Corina Newsome menar att sedan hon anställdes av företaget Georgia Audubon och började bära organisationens arbetströja har hon känt sig ”som om jag burit förtryckarens namn, namnet på någon som förslavade mina förfäder”.

När Newsome vistas i Georgias brännheta sumpmarker, där hon hugger sig fram för att kunna studera till exempel en havsstrandssparv, har hon på sin kropp tung utrustning som matchar vägbanan – så att misstänksamma vita bilister ”inte tror att jag gör något olagligt och orsakar mig problem”.

En annan ”färgad ornitolog” Alex Troutman uppger i artikeln att han går in stenhårt för att le och vinka mot mot varje vit förbipasserande när han är vid en våtmark eller på ett fält ”för att framstå som så lite hotande som möjligt”.

”Rasistisk” namngivningsprincip
Artikeln fortsätter med ett försökt till förklaring av roten till rasism/kolonialism- problemet inom ornitologin:

Européer namngav fåglar som om de vore människors ägodelar, men den amerikanska ursprungsbefolkningen betraktade dem på ett annat sätt. ”Den rödstjärtade höken” heter på några språk uwes la oski, där ordet la kan översättas till ”kärlekskrank” – eftersom man tyckte att ett av dess ljud låter som en person som förlorat en partner.

Mer exakt på vilket sätt principen att namnge en fågel efter ett kännetecken – som en röd stjärt – är ett tecken på ”vit rasism” framgår inte i artikeln.

Lika otydligt är det varför man som ”en seger över rasistiska fågelnamn” hyllar namnbytet från McCown’s longspur till thick-billed longspur, – en ändring man genomfört med hänvisning till John Porter McCowns ”konfederationsförflutna”.
.
”Byt namn på Pulizerpriset – och Washington Post istället!”
McCaffrey noterar i sin krönika att författaren till artikeln i WP har tilldelats den prestigefulla litteraturutmärkelsen Pulizerpriset, enligt krönikören trots att han med tanke på sin formuleringsförmåga ”inte borde anförtros ansvaret att författa ens en inköpslista för snabbköpsrundan”.

McCaffrey kommenterar:

Tyvärr finns inga fåglar namngivna efter herr Fears, vilka vi skulle kunna byta namn på – men han har ett Pulizerpris och ett jobb vid Washinton Post – och dessa kanske kunde döpas om?

Krönikören finner de absurda anklagelserna om rasism i Fears artikel lika patetiska som när biobesökare efter att ha sett Alfred Hitchcocks film ”Fåglarna” hävdar att detta är en medborgarrättsfilm om svarta kråkor som med rätta pickar ihjäl en rad privilegierade vita människor med anledning av de förtryckande Jim Crowlagarna.

McCaffrey avslutar sin krönika:

Verkligheten beträffande pajaseriet i dessa konstruerade fågelbaserade beskyllningar om rasism är att om du vill undergräva kampen mot verklig rasism genom att presentera en absurd, sinnessjuk och galen anklagelse om rasism – så är något så patetiskt, pretentiöst och parodiskt som ”rasism inom ornitologin” ett perfekt sätt att göra det på.

  • Publicerad:
    2021-06-09 21:53