Idag finns ett fåtal vita, etniskt homogena nationer kvar i världen. Samtliga återfinns i Östeuropa, men som Nationellt Motstånd tidigare rapporterat om så håller även dessa länder på att blandas upp p.g.a. icke-vit massinvandring. Den polska dagstidningen Gazeta Wyborcza publicerade nyligen ett reportage om vietnamesers bosättning i Polen. Här återges artikeln i nedkortad och översatt form (originaltexten här).

VIETNAMESERNA ERÖVRAR POLEN

Mroków är en liten ort med tre gator, belägen mellan storstäderna Lódz och Warszawa. Här bor officiellt 300 invånare, men efter klockan 17 korkas gatorna igen av minst det dubbla antalet personer. Det är vietnameserna som är på väg hem från sina jobb.

”Om ni bara visste vilka problem vi har med dem!” utbrister fru Maria Domasiewiczowa när vi (= tidningen Gazeta Wyborczas utsända. NM:s anm.) träffar henne. ”Jag har bott här i över 30 år. Det har alltid varit en stillsam och vacker by. Och så plötsligt dyker de där särlingarna upp från ingenstans!”

Hennes man Janusz tillägger: ”Och man kan ju inte kommunicera med dem heller! Inte ett ord polska kan de.”

Det var för fyra år sedan som vietnameserna började bosätta sig i lilla Mroków, ditlockade av de arbetstillfällen som det stora handelscentret i närliggande Wólka Kosowska genererade.

Inne i centret har vietnameserna sedan dess hunnit skaffa egna lokaler i vilka de säljer billiga klädesplagg. Centret rymmer även en vietnamesisk frisersalong, livsmedelsaffär och bar. När vi besöker baren så är den fullpackad med vietnameser som sitter och tittar på tv-program från hemlandet.

Det är svårt att få någon vietnames att ställa upp på en intervju. De håller sig undan. I de flesta fall kan de varken polska eller engelska. Vi lyckas dock till sist hitta en vietnames som på stapplande polska är beredd att ge sin syn på saken. ”Vad hade jag att göra i Vietnam? Där finns inga jobb att få. Min bror åkte först till Polen. Han skrev i ett brev att det var bra här och då kom även jag. Jag hittade ett jobb hos en transportfirma och fyra år senare hade jag råd att ta hit min fru. Nyheterna sprider sig snabbt. Ibland kan en hel vietnamesisk by följa i fotspåren på någon som ursprungligen utvandrat”.

Några polacker hävdar att det är tack vare den vietnamesiska närvaron som orten klarar sig. Polacker hyr bl.a. ut rum till de av asiaterna som är nyanlända. I vissa fall har även polacker anställts av vietnameserna.

”Så gott som hela orten arbetar hos dem” säger bilreparatören Adam Makowski som ofta får i uppdrag att laga vietnamesernas bilar. ”De har alltid ett leende på läpparna när de kommer till mig. Förutom körde de gamla Passatbilar, men nu har de flesta Mercedez.” Det är bara en sak som stör honom: ”Jag tycker inte om att våra kvinnor gifter sig med dem för pengar.”

Men det är inte alla polacker i Mroków som är lika entusiastiska som herr Makowski.

Malgosia Marczak driver en liten frisersalong i Mroków. ”De kommer till mig för att klippa sig, eftersom jag tar mindre betalt än deras landsman i handelscentret.” Trots att hon drar in pengar på de nyinvandrade, så är hon inte förtjust i dem: ”De är rena rama plågan. Vart jag än blickar så ser jag asiater!”

Malgorzata Perzyna är rektor i traktens skola. Hon säger: ”De blir bara fler och fler. Deras kvinnor föder många barn. Tanken är att de så småningom ska hamna i vårt utbildningssystem. Hur det ska gå ihop vet jag inte. De kan ju inte ett ord polska.”

Faktum är att det tidigare fanns en vietnamesisk klass i skolan, men den avskaffades eftersom intresset var för litet – hos invandrarna själva. Många misstänker att vietnameserna helt enkelt inte ville att deras barn skulle gå i samma skola som polska barn.

Den lilla byn är en enda stor byggnadsplats. Överallt växer nya hus fram som svampar ur jorden. Och i samtliga fall så är det vietnameser som bygger sig nya hem. Hur många av dem som egentligen finns här vet ingen exakt. Officiellt så är 56 stycken vietnameser folkbokförda på orten, men det är en bråkdel av det verkliga antalet, hävdar traktens ålderman Stanislaw Dabrowski.

”Asiaterna isolerar sig, de vill vara för sig själva. De deltar inte i samhällslivet, umgås inte med polacker. De betalar överpriser för marken i byn och tränger ut oss”. Åldermannen skakar på huvudet.
Det börjar råda brist på katter i byn. Vietnameserna älskar katter, bokstavligen. De betalar upp till 20 zloty (cirka 40-45 kronor NM:s anm.) per katt. Historier går om att de asiatiska invandrarna gärna äter hund också. En polsk man som vi träffar berättar att han flera gånger blivit erbjuden bra pengar för sin gamla hund ”som bara är skinn och ben”.

En som har stor förståelse för invandrarna från Vietnam är Dr Teresa Halik, vietnamolog från Orientaliska institutet i Warszawa. Hon hävdar att vietnameserna diskrimineras och lägger all skuld på sina landsmän. ”Mina undersökningar visar att vietnameserna inget hellre vill än att anpassa sig till det polska levnadssättet. Men polackernas fördomar omöjliggör detta. Vietnameserna anklagas bl.a. för att vara smutsiga och lögnaktiga; något som leder till att vietnameserna isolerar sig istället för att försöka assimileras.”

***

Tidigare artiklar om Polen på patriot.nu:

Nationalistisk propaganda i statlig teve

Sovjetiska massgravar i Ukraina

Sionister förlorar mot frispråkig polsk radio

Verklighetens ”Warszawagetto”

Ytterligare judiskt tryck mot polska partiet LPR

F.d. nationell redaktör chef för statlig television


  • Publicerad:
    2006-11-01 00:00