MÅNGKULTUREN En ny våg av brott mot svenskar, bevisligen begångna av personer med bristfälliga färdigheter i svenska språket, väller in över landet.

Någon har skickat ett brev till Carinas man. Ett till synes helt ordinärt brev som först inte väcker några som helst misstankar, men som vid uppsprättningen visar sig vara osignerat – och som, framgår det för läsaren, förmedlar ett hot. Carina och hennes man ska senast på söndag betala 30 000 kronor – om de inte vill sprängas i luften.

— Man tror inte det är sant. Jag blev helt kall i kroppen, berättar Carina för Aftonbladet.

På tre sidor instrueras paret i en datorskriven text hur de ska agera om de vill fortsätta sina liv. Pengarna ska överföras i Bitcoin före måndag – och om inte, så kommer det att smälla. Brevets författare beskriver sig vara/tillhöra ”en grupp med kapacitet” vars medlemmar står beredda att attackera paret med såväl sprängmedel som automatvapen. Och även familjemedlemmar och släktingar kan drabbas om betalningen inte görs i tid.

— Om vi betalar i tid ska de stänga ärendet. De använder nästan byråkratspråk, blandat med extremt våld, fortsätter Carina.

En trend

Paret är inte ensamt. Daniel Wikdahl, presstalesperson vid Stockholmspolisen, berättar:

— Det är ett tillvägagångssätt som är väldigt utbrett just nu. Vi vet inte hur många som är drabbade. I vår polisregion sker det en samordning, där man kollar på hur många anmälningar som kommit in och vad som ska göras.

Polisanmälningarna som görs av denna kategori hotbrevsmottagare leder i allmänhet till rapporter rörande bedrägeri snarare än utpressning. Polisen instruerar de drabbade att inte betala. I allmänhet ingår hotbreven i massutskick, och avsändarna visar sig som regel ha mycket lite kännedom om adressaterna.

— Det finns ingenting i hoten som skulle få oss att se att det är på allvar, utan man spelar på folks oro efter den senaste tidens våldsbrott som varit i Stockholmsregionen, förklarar Wikdahl och fortsätter:

— Vi ser det i likartad form i annan brottslighet, de här kriminella personerna fångar upp fenomen i samtiden och utnyttjar dem.

Polisens presstalesperson Towe Hägg kommenterar till TT fenomenet med dessa ord:

— Man får tänka på att bedragare ofta använder sig av aktuella samhällsfenomen för att få verkan och skapa oro.

I brevet beskrivs för det aktuella paret det lönlösa i att kontakta polisen i ett sådant här ärende, något som utpressarna verkar ha rätt i:

— Dagen efter anmälan kommer polisrapporten på Kivra och det står att ärendet är nedlagt. Vi fick inte ens träffa en polis. Inte svar på några frågor och de ställde inga frågor till oss, berättar Carina.

Det är inte heller lätt att anmäla ett sådant här brott. På torsdagskvällen var kötiden för att anmäla ett bedrägeribrott på 11414 åtta och en halv timme.

Betalar inte

I snart en vecka har Carina våndats och känt en tilltagande beslutsångest. Deadline närmar sig nu.

— Jag är uppgiven och hoppas verkligen att det inte händer någonting. Det är svårt att sova, jag blir stressad och får ont i magen. Det är svårt att fokusera på nånting, berättar hon och tillägger:

— Vi har inte tänkt betala. Jag kan tänka mig att vi får ett nytt brev. Men vi ska inte betala. Jag tror inte det hjälper, snarare att det blir värre. Men det är nog många som gör det. Det är väl därför de här breven finns.

Aftonbladets undersökning har visat att de aktuella breven av den här typen innehåller samma våldsamma hot, samma pengakrav och ungefär samma språkliga fel – och uppvisar samma avsaknad hos avsändaren av verklig kännedom om adressaten.

— Ju fler som ser det här, desto bättre skulle det kännas. Inte för att sprida oro, utan för att få fler att förstå att de inte är speciellt utvalda. För man känner verkligen att det är riktat mot en själv, säger Carina.