Dagens datum 22 februari: På kvällen och natten denna dag år 1944 fäller sovjetiska flygplan bomber över Stockholm och Strängnäs samt över flera finska städer.
De allierade mörkermakterna enades vid en konferens i slutet av 1943 om att, med de medel som krävdes, tvinga andra nationer att inte längre vara Tyskland behjälpliga. En påtryckningsmetod som användes var bombningar av olika strategiska mål.
På kvällen den 22 februari lyfte 220 bombflygplan från Leningrad med officiellt mål att nå finska Åbo. Men enbart några få plan nådde sitt mål och bombade Åbo. Övriga plan bombade istället flera andra finska städer, men tog sig också in på svensk mark och släppte bomber över olika delar av Stockholm och Strängnäs regementsområde P3.
I Finland omkom runt 1000 civila av bomberna. I Sverige skadades mirakulöst nog bara fyra personer. Materiella skador uppkom i bägge länderna. I Finland var dessa tämligen omfattande, om än inte så allvarliga som de under omständigheterna hade kunnat vara. I Sverige totalförstördes bland annat friluftsteatern i Eriksdal och Eriksdalsbadet. Andra drabbade orter var Järla och Stockholms skärgård.
Sovjet misslyckades med sitt uttalade syfte då Finland fortsatte stå på Tysklands sida även efter bombningarna, men enligt många historiker började Sverige från denna dag att gå från att vara neutralt tyskvänliga till att bli neutralt sovjetvänliga.
Sovjet förnekade officiellt att de ens hade haft flyg på svenskt territorium trots att kyrilliska bokstäver funnits på bombskärvorna. Svenska regeringen gick ut med att det hela varit ett misstag, att bombflygplanen felnavigerat och av misstag släppt sina bomber på svensk mark.
Det är många människor, både i då- och nutid som vägrat köpa den officiella förklaringen att bombningen skulle varit ett misstag. Istället menar dessa att hela operationen var fullt medveten och planlagd av Sovjet som påtryckningsmedel för att förmå Sverige att frige spionen Vasilij Sidorenko. Sidorenko hade år 1942 dömts till 12 års fängelse för spioneri och det bombade pansarregementet i Strängnäs var ett av de mål Sidorenko hade haft för sin olaga underrättelseverksamhet.
Innan bombningarna den 22 februari hade Sovjet vid minst tre tillfällen på diplomatisk väg försökt få Sverige att utlämna Sidorenko. Sovjet hade också utvisat den svenske ambassadören ur Moskva som ett resultat av Sveriges vägran till frigivning av den dömde spionen, som troligtvis stod under direkt order av chefen för sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD.
Tre dagar efter bombningarna av Stockholm och Strängnäs ändrade regeringen plötsligt sitt beslut och benådade Vasilij Sidorenko som snabbt lämnade landet tillsammans med sin hustru.
Avslagen benådan snabbt ändrad till frigivning
Sveriges regering håller än idag kvar vid sin officiella ståndpunkt att bombningarna skett av misstag. Detta trots att vädret den 22 februari 1944 var bra och med fri sikt ca 50 km. Därmed var Stockholm och Strängnäs allt för avvikande riktning och avstånd från Åbo för att rimligtvis kunna varit ett misstag. En annan omständighet som får misstaget att verka otrolig är att Åbo vid tidpunkten var mörklagt medan Stockholm sprudlade av ljus.
Anslagstavla vid Eriksdalsbadet.
Artikeln publicerades ursprungligen 2014-02-22.
Hoppa till huvudinnehåll
