HISTORIA. Henrik Andersson sammanfattar här kortfattat den svenske politikern och akademikern Rudolf Kjelléns liv och politiska gärning på dennes födelsedag.

rudolf-kjellen

Rudolf Kjellén föddes på Torsö en liten ö norr om Mariestad i Vadsbo härad, Västergötland. Året var 1864 och dagen var 13 juni. Fadern var kyrkoherden Anders Kjellén. Sonen Rudolf tog studentexamen i Skara och började studera vid Uppsala universitet 1880. Han blev medlem i Västgöta nation och även dess sånganförare och slutligen inspektor. Banden till Västergötland bröt aldrig Kjellén, trots att Göteborg och Uppsala blev platsen för hans liv och gärningar. Han var med och lät restaurera kyrkan på Torsö och var med i Skaraborgs läns hushållningssällskap.

År 1890 utgav Rudolf Kjellén en avhandling i statskunskap och promoverades året därpå till fil .dr. Samma år blev den unge Kjellén lärare i statskunskap. 1893 kom lärartiteln i geografi vid Göteborgs högskola. 1901 utnämndes Kjellén till professor i statskunskap och statistik. Kjellén blev 1916 skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet. Kjellén var även en flitig föredragshållare samt skrev många artiklar, de flesta publicerade i den konservativa pressen. Politiskt var det högern som lockade och 1905-1908 var Kjellén riksdagsman i andra kammaren och 1911-1917 i första kammaren. Någon utpräglad politiker var inte Kjellén och inte partibunden i egentlig mening. Han var vad man kallade på tidens språk unghöger och ville reformera de konservativa i landet. Vidare kan sägas att Kjellén var för stärkande av försvaret, var för allmän rösträtt för män men också skeptisk mot parlamentarismen. I unionskonflikten med Norge deltog Kjellén och hade en ”storsvensk” syn på unionen. Men Kjellén ansåg att det var bättre att Sverige bröt med Norge än att stå kvar i en reformerad union, Kjellén ansåg att en sådan union skulle endast bli en belastning. Då första världskriget utbröt hade Rudolf Kjellén liksom många andra svenskar sina sympatier på centralmakternas sida. Som så kallad aktivist, så benämndes de som ville att Sverige skulle delta i kriget på Tyskland och Österrike-Ungerns sida, propagerade professor Kjellén ivrigt. 1914 var Kjellén med och sympatiserade med såväl bondetåget som borggårdstalet och menade på att parlamentarismen var död. Tre år senare hade den återkommit…

1922 dog Rudolf Kjellén efter en kort tids sjukdom. Han begravdes på Uppsala gamla kyrkogård.

Rudolf Kjellén intresserade sig för geopolitik och myntade begreppet innan det blivit en etablerad vetenskaplig disciplin.

Rudolf Kjellén intresserade sig för geopolitik och myntade begreppet innan det blivit en etablerad vetenskaplig disciplin.

Som tillhörande unghögen var Kjellén kritisk mot socialdemokraternas samhällssyn, det var ingen större skillnad mellan vänstern i Sverige innan 1917. Men han ogillade också de mest konservativa, för att inte säga reaktionära krafterna inom högern. Förutom att vara för utökning av rösträtt var Kjellén för idén att staten skulle bekosta pensioner och sjukvård, han var med andra ord för det vi skulle kalla välfärdssamhälle. Ett ytterligare bevis därpå är att Rudolf Kjellén var den förste i Sverige som myntade begreppet folkhemmet. Socialdemokraten Per Albin Hansson tog sedan upp idén. Men väl värt att notera att det inte var SAP-ledare som var först med folkhemmet, det var prästen på Torsös son! Folkhemmet som begrepp lanserade Kjellén åren innan första världskriget, ungefär samtidigt nämnde han begreppet nationalsocialism. En del har velat göra gällande att Kjellén var först med detta ord och därmed skulle den ideologi som förknippas med tyskt 1930-tal alltså vara en i grund och botten svensk uppfinning. Helt taget ur luften lär det väl inte vara, Kjelléns skrifter lästes ofta i Tyskland. Kjellén var också den som myntade begreppet geopolitik, kortfattat kan man säga att läran om geopolitik säger att olika länders och stater utformas beroende på sitt geografiska läge. Samt att detta påverka inte bara politiken utan ländernas sociala och kulturella förhållanden. Det är inom geopolitiken Rudolf Kjellén blivit känd i världen utanför vårt lands gränser. Såväl britter, japaner men kanske framförallt tyskar har läst Kjelléns skrifter och hämtat inspiration ur dem. De mest kända skrifterna inom dessa områden är ”Stormakterna” och ”Staten som livsform”. Förstnämnda verk utkom i fler redigerade upplagor, den andra som utgavs 1916 renodlar Kjellén sin syn på staten. Författaren menar där att stater liksom individer utvecklas och ja de rent av får sina egna särdrag – det faktum att stater ofta personifieras, Unckel Sam för USA och Marianne för Frankrike, är ett bevis för denna tes.

Däremot var Kjellén inte någon större anhängare av rasläror. Han menade förvisso på att om alla svenskar lämnade landet och ryssar skulle flytta in att Sverige som nation då hade dött. Men också att USA som i sin första tid bestått av britter undan för undan med emigration från flera olika europeiska länder ändå kunde bli en ny stat. Kjellén påpekade också under första världskriget att germaner slogs mot germaner, romaner mot romaner och slaver mot slaver. Staterna var ofta i sin begynnelse byggda på blodsband men behövde inte vara det under hela sin ”livslängd”.

Rudolf Kjelléns läror var omstridda då han levde och i högre grad efter hans död. Han har inspirerat vetenskapsmän, forskare men också politiker. Han var inte tillräckligt mycket höger för att vara traditionell höger, inte tillräckligt mycket vänster för att räknas dit heller. Liberal var han absolut inte! Kjelléns syn på socialism innebar inte klasskamp och än mindre klasshat. Han ville inte att svenskarna skulle delas in i klasser som i grund och botten bara är indelning beroende på ekonomi, utan han ville att de skulle finna en ny gemenskap och denna gemenskap var nationen!

/Henrik Andersson


  • Publicerad:
    2016-06-13 09:00