NORDFRONT • Nordfronts chefredaktör får över 10 000 kr i skadestånd av polisen för deras olagliga husrannsakan 2021.

Idag meddelade Justitiekanslern (Dnr 2021/7634) att polismyndigheten ska betala ut 10 563 kr i skadestånd och 8906 kr i ombudskostnader till Martin Saxlind, Nordfronts chefredaktör.

Bakgrunden är att polismyndigheten hösten 2021 genomförde en husrannsakan hos Saxlind där man tog flera datorer och hårddiskar i beslag. Förevändningen för detta var att Saxlind var misstänkt för att utan polistillstånd ha arrangerat ett torgmöte för att hedra Tommie Lindh i samband med mordet på den unge nationalisten ett och ett halvt år tidigare. Husrannsakan beordrades av Anna Kudrocova på Härnösandspolisen, men utfördes av lokala Söderhamnspoliser.

Slog till när Saxlind var utomlands

Poliserna som genomförde den olagliga husrannsakan fångades på film när de tog sig in i Saxlinds bostad. När poliserna upptäckte att de filmades täckte de dock snabbt över kameran.

Husrannsakan genomfördes dessutom i samband med att Saxlind var utomlands i Bulgarien, varför beslagen inte kunde bestridas omedelbart. Så fort Saxlind var hemma inleddes dock den processen som snabbt slutade med att Ångermanlands tingsrätt hävde beslagen som både ansågs vara oproportionerliga – då brottet som utreddes var ett mindre allvarligt brott som bara skulle kunna leda till bötesstraff – samt att tingsrätten höll med om att den beslagtagna utrustningen skulle kunna innehålla källskyddat material som polisen ej har rätt att gå igenom.

Polisen JK-anmäls

Som en markering mot polisen och för att avskräcka från fortsatta polisiära övergrepp lät Saxlind sin advokat JK-anmäla polisen och kräva skadestånd för polisens agerande.

— Vi krävde 75 000 kr i skadestånd och visste att vi inte skulle få det men räknade med att åtminstone vinna något då polisen väldigt uppenbart agerat rättsvidrigt i det här fallet, säger Saxlind till Nordfront.

Polisen kom också relativt snabbt att erkänna att de agerat fel till JK. Därefter låg dock ärendet och samlade damm hos JK fram till idag, då JK slutligen kom med sitt beslut.

JK:s beslut

I beslutet skriver JK bland annat följande som förklaring till varför polisens agerande i ärendet var orimligt:

Beslaget av två datorer och nio hårddiskar har beslutats i en förundersökning om brott mot ordningslagen, vilket legat på bötesnivå (2 kap. 29 § ordningslagen). Den husrannsakan vid vilken beslaget gjordes ägde rum ett och ett halvt år efter att skälig misstanke mot sökanden hade uppkommit. Av Polismyndighetens yttrande framgår att några andra egentliga utredningsåtgärder inte hade vidtagits i tiden dessförinnan. Redan av dessa skäl kan beslagets proportionalitet starkt ifrågasättas. Därtill kommer att beslaget avsett datorer och hårddiskar som kunnat antas åtminstone delvis innehålla källskyddat material för vilket beslagsförbud gällt enligt 27 kap. 2 § RB. Förutom att sökanden tagit upp frågan om källskydd i anslutning till beslagstidpunkten borde det ha varit känt för polisen under utredningen att han varit ansvarig utgivare för den nättidning som haft anknytning till den allmänna sammankomsten i mars 2020 och till den anmälda gärningen. Mot den bakgrunden får såväl beslaget som husrannsakan – vilken skett i syfte att eftersöka just datorer – anses ha varit oproportionerliga (jfr NJA 2015 s. 631).

Det nu sagda innebär att besluten om husrannsakan och beslag får sägas ha varit uppenbart oriktiga och innefattat fel eller försummelse i skadeståndslagens mening.

Angående rätten till skadestånd skriver JK följande:

Nästa fråga är om sökanden har rätt till skadestånd för den ideella skada han lidit till följd av den konventionsöverträdelse som husrannsakan och beslaget utgjort. Vid prövningen ska göras en helhetsbedömning av överträdelsens art och omständigheterna i övrigt. I praxis har det ansetts att en rätt till ersättning förutsätter att skadan är av viss storleksordning (se NJA 2012 s. 211 I, NJA 2013 s. 842 och prop. 2017/18:7 s. 66). Vid mindre allvarliga ideella skador kan det vara en tillräcklig gottgörelse att överträdelsen erkänns. Det finns inget i ärendet som tyder på att husrannsakan har genomförts på ett särskilt ingripande sätt. Inte heller framgår att åtgärden varit speciellt långvarig. Husrannsakan i en bostad är emellertid en mycket ingripande åtgärd. Justitiekanslern har tidigare beviljat ideellt skadestånd för överträdelse av artikel 8 i Europakonventionen när husrannsakan genomförts hos en person trots att det saknats skäl för åtgärden (se bl.a. Justitiekanslerns beslut den 30 mars 2023, dnr 2021/4484). Med beaktande av det anförda och vid en sammantagen bedömning av tvångsåtgärderna i nu aktuellt ärende bedöms det inte som tillräckligt att endast konstatera att en överträdelse av artikel 8 har skett. För att sökanden ska anses gottgjord krävs även att han kompenseras ekonomiskt för den ideella skada han har lidit. Ersättningen ska bestämmas till 10 000 kr.

Utöver 10 000 kr i skadestånd höll JK med om att ersättning för resor som Saxlind behövde göra för att hämta upp den beslagtagna utrustningen – som polisen dessutom hade spridit ut till polisstationer i olika städer – ska betalas av polisen, varför beloppet Saxlind får landar på 10 563 kr. Vidare ska polisen ersätta Saxlinds advokatkostnader med 8906 kr.

— Det här är en förlust för polisen och därmed en vinst för mig. Särskilt när det kommer så här långt i efterhand när allt annat redan är klart och löst känns det ju som en ren vinst att få lite upprättelse. Men rent krasst skapade ändå husrannsakan mer problem än vad de här pengarna kan kompensera. All beslagtagen elektronik som jag var tvungen att byta ut kostade till exempel mer än 10 000 kr och husrannsakan ledde också till vissa absurda missförstånd som jag behövt lägga tid på att rätta till, säger Saxlind till Nordfront.