INRIKES I ett unikt mål har Stockholms tingsrätt dömt en 41-årig kurd till 4,5 års fängelse och utvisning för försök till terrorfinansiering. Kurden döms även för grovt vapenbrott och försök till grov utpressning.

— Du vet inte vad vi är kapabla till, hur kan du neka PKK?

Detta besked ska kurden Yahya Güngör ha gett en annan kurd som är delägare i en restaurang i Stockholm i samband med ett utpressningsförsök. Den 41-årige PKK-kurden ska också ha visat upp en revolver och avfyrat ett varningsskott för att visa att han menar allvar.

Offret för utpressningen ska ha försökt förklara att han inte är politiskt aktiv och inte vill ha något med PKK att göra. Men detta dög inte för Güngör som förklarade att kurder aldrig får neka PKK.

— Den här killen som sköt är med i PKK. De beter sig så mot alla kurder, att de är våra poliser, vår regering, jag tar avstånd från deras handlingar, berättar brottsoffret i ett förhör.

Händelseförloppet fångades på film och polisen kunde snart identifiera Yahya Güngör, som föddes i Turkiet och kom till Sverige via Ukraina och sedan Polen 2017. Migrationsverket avslog Güngörs ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd, ansökan om flyktningsstatusförklaring och även en ansökan om alternativ skyddsstatusförklaring.

Yahya Güngör fastnade på övervakningskamera under ett utpressningsförsök mot en restaurang i Stockholm.

I beslutet konstaterade Migrationsverket bland annat att Güngör ”lämnat osammanhängande berättelse om hans asylskäl och vistelse i Turkiet och att hans uppgifter om sin politiska aktivitet [i Turkiet] är vagt hållna”. Det framgår också att Güngör inte har kunnat styrka sin identitet och att han uppgett olika födelsedatum vid olika tillfällen åt myndigheten.

PKK:s verksamhet i Europa

I utredningen kunde Säpo koppla Güngör till PKK i Sverige, bland annat genom en rad inlägg på sociala medier samt att man under en husrannsakan i Güngörs lägenhet hittade PKK-propaganda.

PKK-flagga i Yahya Güngörs lägenhet. I de inledande förhören försökte Güngör hävda att det är en "kinesisk flagga".

Man kunde också konstatera att Güngör varit aktiv i Kurdiska Demokratiska Samhällscentret (NCDK). I ett förhör med Güngör deklarerar Säpos förhörsledare att Säpo ser NCDK som en terroristorganisation och en front för PKK. Detta har man dock backat från i media i efterhand med tanke på att ”föreningen” inte är terrorklassad formellt. Men i polisens förundersökning uppger flera kurder att det är allmänt känt att NCDK är PKK:s frontorganisation i Sverige.

Under Säpos spaningsarbete kunde man också se hur Güngör ofta åkte omkring i Stockholm med Bedrettin Kavak, som har en gedigen bakgrund i PKK:s verksamhet över hela Europa. Kavak har bland annat suttit i fängelse i Tyskland på grund av sin koppling till PKK och av samma anledning fått sina tillgångar frysta i Frankrike. Enligt vittnen är det känt bland kurder i Sverige att Kavak är högste chef för PKK i Skandinavien och att han själv presenterar sig som ansvarig för Skandinavien i samband med att PKK försöker pressa kurder på pengar.

I förundersökningen kan man läsa ett PM om Bedrettin Kavak som den franska underrättelsetjänsten DGSI författat. Där framgår det också att PKK:s indrivningsverksamhet handlat om att samla in en ”skatt” som PKK gör anspråk på att alla kurder ska betala till partiet:

Kampanyan är en revolutionär skatt som ska finansiera PKK:s verksamhet. Den tas ut från medlemmarna i den kurdiska befolkningsgruppen, vid behov med hjälp av skrämselaktioner, hot och våld.

I ett PM från Säpo kan man läsa att PKK bedriver sin verksamhet i Europa genom diverse frontorganisationer, men att man också samlar in pengar genom bland annat ”utpressning, illegal invandring och människohandel, svindleri, penningtvätt, narkotikahandel, indrivning av ’skatt’ genom frivillighet eller tvång”.

Kopplingar till gängbrottslighet och extremvänstern

Flera av de kurder som förhörs i utredningen vittnar också om att PKK i Sverige agerar som vilket kriminellt gäng som helst, att man ligger bakom en rad ouppklarade mord och annan grov brottslighet och att man ibland till och med mäklar i konflikter mellan kriminella grupperingar.

— De sa till mig: ”Du ska betala kampany” och jag var rädd och jag accepterade. För att de är organisationen och de har makt och de har personer. Jag var rädd när det kom så många personer och jag hörde att de är PKK, berättar en kurd i förhör.

— Jag kan säga att minst 95 procent av alla kurdiska restauranger betalar, men ingen kommer vittna, uppger en annan kurd.

PKK har dessutom starka kopplingar till extremvänstern, då det i grunden är en marxistisk organisation. Nordfront har tidigare bland annat skrivit om AFA-kopplade Rojavakommittéerna, som förlorade sina bankkonton efter att först Avmaskerat och sedan även turkisk media uppmärksammat att SEB hade affärsförbindelser med föreingen trots att man öppet samlade in pengar till PKK.

Rojavakommittéerna får nu hjälp av Vänsterpartiet att samla in pengar till PKK - trots ny terrorlagtiftning.

En liknande AFA-kopplad förening vid namn ”Svenska Rojavagrupperna” leds av den ökände vänsterextremisten Jonas Linde som 2019 dömdes till 4 års fängelse för grovt vapenbrott. Linde hade samlat på sig en vapenarsenal och hade dokumenterat planer för en vänsterextrem ”revolution”. 2022 blev han återigen aktuell när Dumpen avslöjade att han sökte efter sex med småbarn på Internet.

Första domen av sitt slag

Güngör har konsekvent nekat till att han gjort sig skyldig till terrorfinansiering och endast erkänt vapenbrott av normalgraden. Stockholms tingsrätt dömer dock honom till fyra år och sex månaders fängelse för försök till grov utpressning, grovt vapenbrott och försök till finansiering av terrorism, grovt brott. Han utvisas också ur Sverige på livstid.

Domen mot Güngör markerar första gången som någon döms för terrorfinansieringsbrott kopplat till PKK och sker i en tid då Sverige desperat försöker att blidka Turkiet för att kunna ansluta till Nato.

— Det är en ren tillfällighet, har åklagaren Hans Ihrman tidigare sagt till Sveriges Radio.