Dagens datum 14 maj: 1940: slaget om Nederländerna slutar efter fyra dagars stridigheter med en tysk seger. Den kringgående manövern genom Belgien, Luxemburg och Nederländerna kringgick effektivt den välbefästa franska Maginotlinjen vilket gjorde att den tyska krigsmaskinen kunde utnyttja Blitzkrieg-strategin optimalt och på mycket kort tid lägga under sig större delen av Västeuropa likväl som att driva britterna från kontinenten.

Bundesarchiv_Bild_146-1984-021-17,_Rotterdam,_Kapitulation

Efter att Frankrike och Storbritannien förklarat krig mot Tyskland uppstod under en lång tid ett stillestånd, som under senare dagar har kommit att kallas ”Sitzkrieg” eller ”The Phoney War”, det vill säga ”sittkriget” eller ”låtsaskriget”. Detta var på grund av att Adolf Hitler försökte förhandla om fred med västmakterna – fredsförslag som Hitler lämnat redan 1933 i syfte att undvika ett europeiskt storkrig – och om möjligt ingå i en allians mot det sovjetiska hotet i öst.

När man efter månader av stillasittande slutligen tvingades agera för att säkra den tyska Ruhrregionen valde man offensiv som det bästa försvaret och beslutade att gå igenom Nederländerna, Belgien och Luxemburg för att kringgå den allierade Maginotlinjen, där de till antalet överlägsna franska och brittiska arméerna hade samlats i en rad fort.

Operation Fall Gelb inleddes mot Nederländerna, Frankrike och Luxemburg den 10 maj 1940. Luftwaffe hade redan från början luftherraväldet över Nederländerna, då hälften av det nederländska flygvapnet slogs ut redan under det första dygnet, varpå det i stort sett blev ineffektivt. Innan kapitulationen den 14 maj förlorade Nederländerna 110 flygplan inom loppet av fyra dagar. Attacken mot Haag misslyckades genom att holländarna lyckades skjuta ned många transportplan och att landningsbanorna ej var färdigställda vilket omöjliggjorde omfattande förstärkningar.

JU-87 över Nederländerna

JU-87 över Nederländerna

Attacken mot Rotterdam var under det första dygnet desto mer framgångsrik, där man med tolv Heinkel He 59 landade i stadens centrum och lastade av två plutoner som lyckades erövra Willemsbrug, en strategiskt viktig bro över Nieuwe Maas. Samtidigt som attacken mot Rotterdam lyckades tyska fallskärmstrupper ta det militära flygfältet Waalhaven söder om staden. Även den holländska flottan led stora förluster.

Under kvällen den 9 maj hade tyska kommandosoldater infiltrerat Nederländerna för att ta broarna vid Ijssel och Maas intakta, för att på så vis kunna säkerställa förstärkningar. Kommandoattackerna misslyckades, vilket ledde till relativt höga tyska förluster. Tyska SS-trupper från Leibstandarte Adolf Hitler sattes dock in och lyckades tränga igenom det värsta försvaret vid broarna.

Efter detta, den 12 maj, trängde tyska pansartrupper och motoriserade infanteridivisioner in i det nederländska kärnlandet. I initialskedet av slaget om Nederländerna var de tyska trupperna underlägsna till antalet, men kom efterhand att bli uppemot 750 000 man. Totalt hade Nederländerna och förstärkningarna från Frankrike bara 280 000 man under operationen, på grund av att man underskattat hotet via Belgien, Luxemburg och Nederländerna.

De tyska soldaterna kom att möta väldigt lite motstånd. Nederländerna kapitulerade efter endast fyra dagar, dels på grund av att man inte hade mycket att sätta emot, dels på grund av att befolkningen inte var särskilt fientligt inställd till Tyskland och för att förhindra civila förluster.

Den 13 maj flydde drottning Vilhelmina och den nederländska regeringen till London ombord på två brittiska jagare.

HMS Codrington, en av jagarna kungafamiljen flydde med

HMS Codrington, en av jagarna kungafamiljen flydde med

Den 14 maj 1940 klockan 16.50 meddelade den nederländske överbefälhavaren Henri Winkelman sina trupper att förstöra sina vapen och därefter kapitulera till närmaste tyska position. Vid 19.00 gick Winkelman ut via radio till det holländska folket och informerade om nederlaget. Den holländska flottan gjorde fortsatt motstånd, men kunde efter vissa svårigheter övertalas av Winkelman att lyda order och kapitulera.

Ett fredsfördrag i skrift undertecknades snabbt och stridigheterna gick sedan vidare söderut, mot Paris!


  • Publicerad:
    2014-05-14 21:44