Horst Wessel. Nordfront publicerar härmed den sjätte delen av Nils-Eric Hennix bok ”Horst Wessel – Tredje rikets hjälte och martyr”.

wesse-del6

Hårda gatustrider fortsatte i Berlin under år 1929. Mängder av nazister och kommunister skadades, många mycket svårt, men underligt nog hade inte fler än fem nazister dödats detta år trots många knivstick och skottskador.

Horst Wessel var sedan länge ett utsett offer för Röd Front. Han hatades för sin förmåga att utveckla S.A. och att han fick många kommunister att gå över till nationalsocialismen.

Horst Wessel.

Horst Wessel.

På dörren till hans bostad vid Grossen Frankfurterstrasse 62 målade Röd Front ett hakkors och ett gravkors med tre utropstecken. Det betydde att det bor en nazist där och att kommunisterna svurit på att döda honom. För varje gång Horst eller hans S.A.-män skrapat bort tecknen så målade Röd Front dit dem igen.

Horst moder Margarete Wessel och flickvännen Erna Jänichen bad honom enträget att flytta hem till moderns hus, prästgården på Judenstrasse, där var han mycket säkrare. Men Horst ville bo kvar så att han hade nära till sina S.A.-kamrater. Medveten om det ständiga dödshotet bar Horst alltid en revolver på sig. Hans två revolvrar räddade hans och S.A.-kamraters liv flera gånger.

Hyresvärdinnan, den blott trettioåriga änkan Elisabeth Salm, hade ett brottsligt förflutet. Redan som nittonåring blev hon straffad för stöld, häleri och bedrägeri. Hon hade för vana att ta ut en lång förskottshyra för sina rum och sedan driva ut gäster i förtid, så att hon kunde få in dubbla hyror. Hon bråkade ständigt med Horst och Erna för att få dem att vantrivas i sitt vindsrum och flytta. Dessutom var Salm aktiv kommunist och hatade nazisten Horst. Hon ville få honom mördad.

Under eftermiddagen den 14 januari 1930 uppstod ett häftigt gräl mellan Elisabeth Salm och Erna Jänichen. Horst var sjuk och låg till sängs. Erna hade besök av sin väninna Klara Rehfeld och även en av Horsts närmaste vänner, S.A.mannen Richard Fiedler, var närvarande. Grälet slutade med att hyresvärdinnan hotade att säga upp Erna som hyresgäst. ”Försök med det du”, ropade Horst från sin säng.

På kvällen sprang den upprörda hyresvärdinnan till värdshuset Björnen vid Dragonerstrasse. Värdshuset var ett tillhåll för Röd Fronts avdelning ”Mitten”. Hon hittade direkt de personer hon sökte; bröderna Max, Walter och Wilhelm Jambrowski, Max Joneck, Else Cohn och några andra. ”Han är hemma, nu kan ni slå till”, sade hon. Wilhelm Jambrowski frågade om Horst var ensam. ”Bara två fruntimmer till, den där Erna naturligtvis och en annan svinpäls.” Elisabeth Salm satte sig ner och beställde en snaps. De diskuterade hur man skulle genomföra mordet på Wessel. Någon tyckte att man skulle vänta tills Horst var ensam hemma. ”Nej, nej, vi får inte vänta”, sade den unga antifascistflickan Else. ”Vi måste göra slut på fascisthunden när ett tillfälle yppar sig, det har Kupferstein befallt”. Kupferstein var ledare för Röd Fronts stormgrupper.

Här planerade kommunisterna mordet på Wessel. De judar som organiserade det hela övertygade Albrecht Höhler om att detta var ett tillfälle att "visa att du håller på Moskva".

Här planerade kommunisterna mordet på Wessel. Konspiratörernas judiska medlemmar drev på det hela och övertygade Albrecht Höhler om att detta var ett tillfälle att ”visa att du håller på Moskva”.

Gänget planerade noga hur de skulle gå tillväga med mordet och vad de sedan skulle säga till polisen ifall de åkte fast. Elisabeth Salm skulle säga att hon inte orkade med de trakasserier och den misshandel hon utsatts för av hakkorshyresgästen Horst Wessel. I sin förtvivlan hade hon sökt upp kommunistgänget och bett att få hjälp att kasta ut sin ondskefulle hyresgäst. Om han inte flyttade frivilligt så måste ”en proletär avkylning” motivera honom. De skrattade högt och Joneck sade högt: ”Om det skulle gå lite hett till, så är det ju bara hans eget fel!”

Respekten för Horst Wessel var emellertid så stor att de beslöt att skaffa ytterligare hjälp inför attacken. Salm skickade iväg en man till krogen Galsk på Mulackstrasse. Krogen var en samlingsplats för kommunister ur en annan av Röd Fronts avdelningar. Det dröjde inte lång stund förrän Albrecht ”Ali” Höhler, Joseph Kandulski, Salomon Epstein och Erwin Rückert från Galsk slöt samman med gruppen i värdshuset Björnen.

Attentatsmannen Albrech Höhler.

Attentatsmannen Albrech Höhler.

”Vad handlar det om?”, frågade Ali. De berättade att de ska göra slut på Horst Wessel. ”Wessel, vem är det?”, sade Ali. Han hade suttit en lång tid på tukthus och visste inte vad som hänt i Berlin de senaste åren. Kandulski talade om för honom att den unge fascisthunden Horst Wessel, kallad Österns skräck, blivit stor och måste likvideras. ”Det är ett tillfälle för dig, grabben, att visa att du håller på Moskva”, sade Else Cohn.

Attentatsmannen Erwin Rückert.

Attentatsmannen Erwin Rückert.

Under tiden de satt och pokulerade på Björnen så anslöt sig ytterligare en grupp kommunister. 16 man starka reste de sig och gick mot Grossen Frankfurter Strasse. Tidigare hade Elisabeth Salm återvänt till sitt hus. Utanför huset där Horst Wessel bodde stannade gruppen. De samtalade viskande och ingen tordes gå upp till Wessels vindsvåning. ”Fega stackare”, sade Else Cohn och rusade upp för trappan in till hyresvärdinnan Salm för att kontrollera läget. Else återkom till gruppen och berättade att Horst var ensam med sin flickvän och hennes väninna Klara. Han hade legat sjuk i 14 dagar och var alldeles för svag för att kunna försvara sig.

Kommunisterna delade upp sig i två grupper. De flesta höll vakt utanför. Albrecht Höhler, Salomon Epstein, Else Cohn och några till smög in i huset och samlades i Salms kök. Åter tvekade männen att begå mordet, men de hatiska Else Cohn och Elisabeth Salm hetsade dem. ”Det är helt ofarligt, nazistsvinet är sjuk och svag”, sade hyresvärdinnan.

Horst Wessels rum.

Horst Wessels rum.

Höhler och Rückert osäkrade sina revolvrar och smög upp på tredje våningen utanför Wessels rum. Else Cohn knackade på dörren. ”Kom in”, ropade Horst, ”jag öppnar”. När Horst öppnat dörren skrek Ali Höhler: ”Upp med händerna” och sköt Horst i ansiktet med sin revolver. Den nio millimeters parabellumkulan slet sönder käken och andra delar av ansiktet på Horst. Erwin Rückert sköt ett skott som träffade halsen. Horst föll ihop med blodet sprutande ur den söndertrasade munnen och halsen. När han låg på golvet sparkade Höhler honom och skrek. ”Du vet vad det här är för”. Erna och Klara rusade förtvivlat fram till Horst och försökte stoppa blodflödet från hans mun och näsa. Mördarna skrattade och sade: ” Här ligger hunden! Så här går det för er också om ni inte håller käft”.

Elisabeth Salm kom in i rummet och rotade i Horsts skrivbordlådor och öppnade ett låst skåp. Hon hade nycklar till skåpet och stal därifrån handlingar om Sturm V:s verksamhet samt en av Wessels revolvrar. När Klara upptäckte det rusade hon på Elisabeth och körde ut henne.

Om författaren:

Hennix började arbeta redan som 13-åring och har varit skogsarbetare, gruvarbetare, sjöman, fabriksarbetare, dekoratör, avd.-chef vid varuhus, redaktör, utbildningsledare vid landsting, förlagschef, informationschef för Malmö Stad och är nu pensionär. Hennix inledde sin politiska verksamhet hos Moderata samlingspartiet i Borlänge under 1980-talet men kom att lämna dem på grund av deras liberala invandrarpolitik. Efter att ha varit partiledare för Nationaldemokraterna med mera är Hennix sedan 2012 medlem i Svenskarnas parti. Han medverkar som skribent och talare i flera nationella organisationer och media.

Han har publicerat sju böcker i ämnena historia, estetik och politisk filosofi. Boken Horst Wessel – Tredje Rikets hjälte och martyr har Hennix skrivit som en inspirationsbok för dagens nationalister.

Fortsättning nästa söndag: Våldsmännen belönas

Boken går även att beställa från Greenpilled.


  • Publicerad:
    2013-09-15 15:01