BANKVÄSENDET Swedbanks förre vd åtalas för grovt svindleri och obehörigt röjande av insiderinformation på grund av hur hon hanterade penningtvättsskandalen som avslöjades 2019.

Birgitte Bonnesen var mellan 2016 och 2019 vd för Swedbank. Våren 2019 tvingades hon både lämna sin post som vd för Swedbank och posten som ordförande för Svenska Bankföreningen, en intresseförening som företräder svenska bankers intressen i stora gemensamma frågor. Anledningen till dessa avgångar var att Uppdrag Granskning avslöjade att Swedbank användes av kriminella för att tvätta pengar i Baltikum.

Idag meddelade Ekobrottsmyndigheten i ett pressmeddelande på sin hemsida att Bonnesen åtalas för att ha ljugit om sin kännedom om problemet med penningtvätt.

— Brottet består i att den före detta vd:n för banken avsiktligen eller av grov oaktsamhet, bland allmänheten eller företagets intressenter, spridit vilseledande uppgifter om bankens åtgärder för att förhindra, upptäcka, förebygga och anmäla misstankar om penningtvätt i Swedbanks verksamhet i Estland. Detta skedde dels den 23 – 24 oktober 2018, dels den 29 januari 2019, samt den 20 februari 2019. Uppgifterna har varit ägnade att påverka bedömningen av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom medföra skada, säger chefsåklagaren Thomas Langrot i pressmeddelandet.

Det är dock inte själva penningtvätten i sig Bonnesen åtalas för utan att hon som vd ska ha gjort sig skyldig till grovt svindleri genom att ljuga om hur Swedbank hanterade problemet med penningtvätt. I andra hand yrkar Ekobrottsmyndigheten på att Bonnesen ska dömas för grov marknadsmanipulation.

Langrot påstår att Bonneson satt på information om ”omfattande och allvarliga brister gällande AML-processerna [Anti Money Laundering] och även information om omfattande misstänkta transaktioner/kunder utifrån ett penningtvättspespektiv i den estniska verksamheten”. Han säger vidare att:

— Förundersökningen visar även att det fanns en tydlig strategi från bland annat vd:n att problemen gällande AML-processerna i den estniska verksamheten inte skulle komma ut till marknaden. Ett annat ord för detta är att det finns bevis för en mörkläggning.

Slutligen åtalas Bonneson för ”obehörigt röjande av insiderinformation” eftersom hon på ett styrelsemöte avslöjade information om vad som skulle komma fram i Uppdrag Granskning.

När hon arbetade för Swedbank hade Bonneson nästan 1 200 000 kr i månadslön.