Hundratals e-brev har nått oss från Sydafrika med tack för att vi lyfter fram det pågående folkmordet mot den vita befolkningen där. Ett av breven berättar om en ceremoni som hölls som tack för vår hjälp och för att hedra våra fallna förfäder som kämpade som frivilliga i Boerkriget. Denna korta rapport knyter samman folken på ett vackert sätt.

Den 27 april är en nationell helgdag i Sydafrika menad att fira dagen då ANC tog makten från de vita i Sydafrika genom det första ”fria demokratiska valet” som världssamfundet uttrycker det. Vi tog detta tillfälle i akt för att visa vår uppskattning genom att besöka platsen där den skandinaviska kåren förtjänade den minnessten som står uppställd.

Lite drygt 40 personer reste till Magersfontein. Vid platsen för minnesstenen höll en historiker ett föredrag om slaget som ägde rum där den 11 december 1899. Därefter lade barnen i sällskapet ned koraller vid korset och en pastor höll en kort ceremoni.

Det är sant att historien alltid upprepar sig. År 1899 fick vi hjälp från er och idag år 2010, är situationen sig lik.


(Fotnot: Det finns en anledning till att barnens ansikten gjorts oigenkännliga. I det ANC-styrda Sydafrika dödas vita varje dag, även barn.)

FAKTA: Magersfontein och skandinaviska kåren
Slaget vid Magersfontein utkämpades i december 1899. Ett femtiotal frivilliga från de skandinaviska länderna var i tjänst på platsen. Ett tjugotal av dem sårades och tillfångatogs i slaget varav tre sedan avled av sina skador; 19 dog i striden medan endast fem undkom.

Under slaget ställdes kåren mot ”The Highland Brigade” vilka var dem numerärt överlägsna. Kårens andreman, Erik Stålberg, berättar om händelsen efter sin hemkomst i DN år 1901, han säger:

Natten till den 11 december 1899 vid Magersfontein hade vi skandinaver ställts ut som framskjuten post. I själva daggryningen kom skotska brigaden, The Highland Brigade, marscherande rakt mot oss. Vi öppnade genast eld. Under tre timmars tid lyckades vi hålla tillbaka den omkring fyratusen man starka brigaden. Det var inte en mot tio, det var en mot hundra.

Skandinaviska kåren utgjordes av ungefär 170 personer vilka ställt sig till förfogande som frivilliga i den folkarmé Transvaalrepubliken ställde upp.

Vid platsen för slaget avtäcktes en minnessten för de stupade och begravda skandinaverna, den 16 december 1927 av general J.C. Smuts. Medan kropparna av de fallna engelska soldaterna och boerkrigarna i efterhand har flyttats, vilar ännu kvarlevorna av de fallna skandinaverna på platsen. Bland andra vilar där Johannes Flygare, kårens chef.

Inskriptionen på stenen bringar ära över våra skandinaviska frivilliga och sammanfattar hur boerna såg på dem:

De kunde icke vika, blott falla kunde de.

  • Publicerad:
    2010-04-29 00:00