I söndags var det Sveriges nationaldag. En dag värd att fira av oss patrioter och en dag värd att hata för dem som önskar vårt folk och lands undergång.
I syfte att försöka kompromettera betydelsen av nationaldagsfirandet, arrangerade regimen i vanlig ordning allehanda svenskfientliga jippon för att försöka, så som de själva kallar det: ”ta tillbaka nationaldagen från rasisterna”. Hur man ska kunna ”ta tillbaka” den symboliska dagen för nationalstatens firande – principen om ett land, ett folk, ett språk, en kultur – genom anti-svenska jippon låter vi vara osagt. Hursomhelst, regimens årliga cirkusuppvisningar på nationaldagen är inget nytt för den som har varit med ett tag.
Vad som däremot var ett nytt och ovälkommet inslag detta år, var en demonstration i Stockholm arrangerad av en vänsterextrem sekt som kallar sig ”AFA” – Antifascistisk aktion.
Arrangemanget gick under parollen ”Sverige åt alla – avskaffa nationalstaten – mot det fascistiska våldet”. Att ett par förvirrade överklasslynglar med för mycket fritid bestämmer sig för att arrangera en demonstration med detta tema på nationaldagen väcker givetvis ont blod hos stora delar av befolkningen. En majoritet av svenskarna sympatiserar som bekant inte med tanken om att låta ”alla” emigrera till Sverige för att fullborda regimens folkmordsprojekt. Faktum är att salongsbolsjevikerna bakom rånarluvorna som deltog i AFA:s demonstration knappast själva behöver konfronteras med just ”alla” i sina exklusiva villaområden – detta överlåter man till de mindre lyckligt lottade svenskar som tvingas leva i någon av de mångkulturella storstadsförorterna.
AFA som organisation har i åratal ägnat sig åt systematiska trakasserier av meningsmotståndare, dvs. människor som är kritiska till regimens folkmordspolitik. Trakasserierna har främst bestått i att man misshandlat enskilda patrioter samt vandaliserat deras bostäder. Inte sällan har även oskyldiga människor, i många fall anhöriga till patrioter, drabbats av AFA:s framfart. Vid alla dessa tillfällen har den regimtrogna median valt att lägga locket på för att propagandastrategiskt skydda sina hantlangare.
Då AFA utannonserade sin demonstration på Sveriges nationaldag ansåg många patrioter att måttet var rågat. Att AFA och deras bundsförvanter tiden innan utfört ett flertal attacker mot nationella fränder på olika platser i landet spädde givetvis på den hatstämning mot extremvänstern som redan råder bland nationellt sinnade svenskar. En kallelse om allmän mobilisering spreds på ett flertal nationella hemsidor, med en uppmaning till patrioter över hela landet att sluta upp i huvudstaden för att konfrontera extremvänstern.
Enad svensk front mot extremvänstern
(Foto: Maria Björdén, Nationell Ungdom)
På nationaldagen, omkring klockan tolv strömmade så hundratals patrioter in på Mariatorget på Södermalm vilket AFA utlyst som mötesplats. En blå-gul banderoll fördes i täten med det kraftfulla och talande budskapet Enad Svensk Front. Inga vänsterextremister syntes till på platsen. Däremot ett stort antal poliser som denna dag blivit utkommenderade för att skydda samma människor som vanligtvis har som hobby att överösa poliser med gatsten. Detta på grund av att även polisen traditionellt uppfattas som ”fascistisk” inom extremvänstern. Polisen valde att ta det säkra före det osäkra och ringade in patrioterna. Dessa blev visiterade och sedan ivägkörda i inhyrda SL-bussar. Patrioterna släpptes sedan av gruppvis på olika platser i staden. Efter detta skedde en omgruppering och patrioterna började åter ta sig in mot de centrala delarna av staden för att leta upp och konfrontera AFA.
Polisen tog det säkra före det osäkra
(Foto: Maria Björdén, Nationell Ungdom)
Den första konfrontationen skedde vid Gamla stans tunnelbanestation. En av grupperna fick syn på demonstrationen från perrongen. Därifrån överöstes vänsterextremisterna med stenar och flaskor. AFA kunde inte göra mycket annat än att försöka ta skydd bakom sina för dagen allierade – dvs. polisen. Efter attacken sammanstrålade gruppen med en annan samling patrioter vid Slussen. Sedan begav sig aktivisterna iväg till fots, i snabb takt in mot Gamla stan. Vid Riksdagshusets kaj skedde den andra attacken. Patrioterna kastade diverse projektiler upp mot demonstrationen som just passerade över bron. Polisen avancerade då framåt nedför trappan mot kajen och patrioterna fann det bäst att via en kringgående rörelse välja ut en bättre plats för direkt konfrontation med AFA.
Trots att patrioterna blivit ivägbussade tidigare på dagen och att inte riktigt alla grupper vid detta tillfälle hunnit återsamlas, var nu antalet uppe i långt över 150 personer. När gruppen kom fram till slutet av Drottninggatan skedde den tredje, och största, konfrontationen för dagen. Patrioterna stormade fram genom Rosenbad ner mot Mynttorget där AFA: s demonstration var samlad. Ett regn av projektiler östes även denna gång över vänsterextremisterna. För att skydda AFA och deras kumpaner från direkt konfrontation med patrioterna tvingades polisen nu att sätta in en massiv motattack. Då konfrontation med polisen inte var önskvärd eftersom detta hade motverkat hela den nationella aktionens syfte och mål, retirerade patrioterna. Polisen satte in ytterligare resurser och lyckades så småningom ringa in runt 100 aktivister, vilka återigen blev visiterade och bortkörda i inhyrda SL-bussar. Denna gång dock till olika polisstationer, där patrioterna delgavs misstanke om våldsamt upplopp.
Då polisen nu hade gett AFA det skydd de bett om så kunde de tryggt slutföra sin demonstration – nästan.
När vänsterextremisterna under polisbeskydd eskorterades till Gamla stans tunnelbanestation kom en fjärde attack från patrioterna. Den här gången av en grupp aktivister som inte hade blivit inringad av polisen och återigen överöste demonstranterna med stenar och flaskor. Efter detta förklarades dagens aktion avslutad.
Med facit i hand kan man inte göra annat än konstatera att aktionen var en seger för den nationella rörelsen i Sverige. Efter att kallelsen spridits valde hundratals svenskar att göra sin plikt och stå upp för den nationella saken. Att det finns aktivister i landet som osjälviskt kämpar för vårt folk på gator och torg bådar gott inför framtiden. Att aktionen blev en framgång likaså. Patriot.nu vill härmed passa på att sända en hyllning till alla de patrioter som kämpade i Stockholm denna dag.
Slutligen kan man nog även konstatera att den 6 juni 2004 kommer att vara ett datum för nationella att minnas under en lång tid framöver.
Hoppa till huvudinnehåll
