SJUKVÅRDEN. Nu larmar vårdpersonal på akutsjukhus över hela Sverige om den värsta sommaren någonsin. Både läkare och sjuksköterskor vittnar om det svåra läget som i slutänden drabbar patienterna.

Svensk akutsjukvård har upplevt sin värsta sommar. Dödligheten inom vården ökar trots världens högsta skatter. Foto: Pixabay.

Sommaren har på akutsjukhus runtom i hela Sverige rapporterats vara den värsta någonsin.

— Det är värre än någonsin. Vi har fått larmrapporter från hela landet, från Norrbotten till Halland, säger Ann Johansson, vice ordförande för Vårdförbundet.

Det berättas om sjuksköterskor som arbetar två-tre pass i rad och inte hinner äta, om läkare som chansar när de skriver ut patienter och om patienter som får vänta i ett dygn på akuten.

Enligt Johansson har situationen förvärrats de senaste sex-sju åren då bristen på sjuksköterskor och barnmorskor ökar medan antalet antalet vårdplatser minskar för varje år. Hon menar att det händer saker och att forskningen visar att dödligheten ökar ju färre sjuksköterskor det är.

I Karlstad är situationen så pressad att facket gjort en anmälan till Arbetsmiljöverket. Här drogs antalet sjuksköterskor per dygn ner från 25 till 20.

— I stället för att besätta vakanta tjänster tog arbetsgivaren bort dem. Utan att bedöma riskerna för både patientsäkerhet och arbetsmiljö, säger sjuksköterskan Camilla Gustafsson, ordförande vid Vårdförbundet i Värmland.

Detta har resulterat i att sjuksköterskor behövt göra upp till fem dubbelpass på en vecka – 80 timmar – och inte bara en utan flera gånger under sommaren.

Stressen gör att personalen riskerar sin egen hälsa och att patienterna blir lidande då vissa saker inte hinns med och risken för misstag ökar. Gustafsson vet ännu inte om några patienter lidit allvarlig skada men hon känner till att det förekommit avvikelser.

— Det kan vara att man inte hunnit med vissa åtgärder, som att koppla ett dropp eller hjälpa någon till toaletten, säger hon.

Läget på Stockholms akutsjukhus har varit väldigt ansträngt, värre än tidigare, berättar Johan Styrud, kirurg på Danderyds sjukhus och ordförande i Stockholms läkarförening.

För varannan patient har målet med att behöva sitta och vänta i max fyra timmar på akuten inte inte nåtts, utan många har fått vänta i både tolv och tjugofyra timmar på akuten.

— Vi går på slak lina. Det kan hända något väldigt otrevligt, säger Styrud.

Bristen på vårdplatser riskerar även påverka medicinska beslut, som att patienter skrivs ut för tidigt då läkare chansar.

En undersökning som Sveriges yngre läkares förening, SYLF, låtit göra, visar att så många som nästan var tredje läkare funderar på att lämna vården. Särskilt unga läkare drabbas, då det förväntas att de ska klara allt och det inte finns någon erfaren läkare att fråga. Sjukskrivningarna ökar särskilt bland unga kvinnor.

Johan Bratt, chefsläkare i Stockholms läns landsting, SLL, tycker att vården ändå fungerat ”relativt bra” även om han håller med om att det varit ansträngt. Han bedömer att patientsäkerheten varit bra.

— Jag har inte nåtts av att det varit några allvarligare avvikelser, vårdskador och så, under sommaren.

På Falu lasarett beskriver Erik Ström, undersköterska och bemanningsassistent, personalläget på akuten på Falu lasarett som ”katastrofalt”.

— Det är jättetufft personalmässigt – ändå har man tagit in hyrpersonal, säger han. Patienterna har fått vänta länge på akuten under sommaren, ibland så mycket som ett dygn.

Han beskriver hur personalen fått göra dubbelpass och även arbeta under lediga dagar och semestern. Vissa dagar har personalen inte ens hunnit ta matrast utan de har fått en mugg saft och en chokladbit för att få lite snabb energi att orka med.

På Samhällsnytt rapporteras om att situationen med att många läkare slutar och det inte finns tillräckligt många yngre som kan ta vid när de äldre går i pension, gör att kunnig svenskutbildad personal i allt snabbare takt ersätts med personer med bristfällig och dåligt dokumenterad kompetens från fjärran länder. Mer lågkvalificerade vård- och omsorgstjänster ska i stor utsträckning ha förvandlats till en avstjälpningsplats för nyanlända, som annars skulle ha svårt att finna jobb.

De nyanländas dåliga svenska språkkunskaper utgör vid sidan av bristande yrkeskunskaper en fara för patientsäkerheten, eftersom kommunikationen med patienterna inte fungerar.

Den krisande vård- och omsorgsapparaten gör att svenskar. som betalar högst skatt i hela världen och som därför kunde förvänta sig vård och omsorg i toppklass, istället stöter på en lång rad problem som feldiagnoser, orimliga väntetider, fuskande vårdanställda, dåligt bemötande och vanvård.

Situationen skapar en ond cirkel med slutkörd personal som slutar eller tvingas sjukskriva sig vilket leder till ännu större belastning på de som stannar kvar och större risk att även dessa byter jobb eller drabbas av psykisk utmattning.

Statistik visar att dödligheten i vården ökar som ett resultat av resursbristen och den försämrade vården.

Källor:
Larmet: Värsta sommaren någonsin i svensk akutvård
Sjukvårdskrisen värre än någonsin: ”En krigszon varje kväll”

  • Publicerad:
    2019-08-14 13:15