Dagens datum 28 april: Denna dag 1951 avrättas den tyske studenten Herbert Belter för att ha ifrågasatt bristen på frihet i den tyska demokratiska republiken DDR.

Herbert Belter - inte lika omnämnd av massmedia som Hans och Sophie Scholl.

Herbert Belter – inte lika omnämnd av massmedia som Hans och Sophie Scholl.

De flesta har säkert hört historien om studenterna Hans och Sophie Scholl och verksamheten kring ”Vita rosen”. I massmedia har medlemmarna i denna grupp under lång tid lyfts fram och idealiserats som demokratiska martyrer. Enligt massmedia avrättades flera av medlemmarna enbart för att de kritiserade den nationalsocialistiska regimen i Tyskland. I verkligheten dömdes de för förräderi för att i krigstid ha uppmanat tyskar att bedriva sabotage av krigsanläggningar och annan militär utrustning i syfte att Tyskland skulle förlora kriget. Att dessa uppmaningar till sabotage dessutom trycktes som flygblad i England, och släpptes av brittiska flygplan i massor över tyska städer, ansågs som ett nog allvarligt angrepp mot den tyska krigsansträngningen.

Östtyskland gav ut frimärke på studenterna Hans och Sophie Scholl medan man såg till att döda studenten Herbert Belter.

Östtyskland gav ut frimärke på studenterna Hans och Sophie Scholl medan man såg till att likvidera studenten Herbert Belter.

Att medlemmarna i ”Vita rosen” skulle fungera som symboler för demokrati har ifrågasatts av bland andra historikern Sönke Zankel. Han menar att medlemmarna själva förespråkade ett slags kristen elitism och att det främsta motivet till deras handlingar var att kristendomen, inte demokratin, var hotad av det nationalsocialistiska styret. Zankel menar dessutom att medlemmar i ”Vita rosen” själva var antisemiter eftersom de i sina flygblad gjorde skillnad på tyska och judiska människoliv.

En som då istället borde kunna fungera som en demokratisk martyr är den helt nedtystade studenten Herbert Belter. Han avrättades i all hemlighet 1951 för att ha kämpat för frihet i Östtyskland. Trots att omständigheterna som omgärdar fallet Belter är betydligt värre än fallet Hans och Sophie Scholl, har Belter varken idealiserats i filmer eller annan massmedia. De stora tidningarna i Sverige tycks under alla år inte ha nämnt Herbert Belter en enda gång.

Efter att de allierade ockuperat Tyskland upprättade landets marxister en marxist-leninistisk statsbildning i den sovjetiska ockupationszonen. Tyska demokratiska republiken, DDR, även kallat Östtyskland, styrdes av partiet Tysklands socialistiska enhetsparti som i sin tur utgjordes av det socialdemokratiska partiet, SPD, och kommunistpartiet, KPD.

Herbert Belter levde i denna marxistiska förtryckarstat. Han var en tysk ekonomistudent vid universitetet i Leipzig och fick se med egna ögon hur den kommunistiska-socialdemokratiska regimen behandlade oliktänkande. Regimen massarresterade studenter vid universitet, löste upp elevrådet samt fängslade elevrådets ordförande. Trots att han sett hur regimen slog ner på oliktänkande, och trots att han varnades av andra elever att reagera mot det, kände Belter att han måste göras något – även om det skulle kosta honom livet.

Belter började samla en grupp oliktänkande studenter runt sig som kom att utgöra vad som senare kallats för ”Belter-gruppen”. I oktober 1950 delade Belter-gruppen ut flygblad i Leipzig som förespråkade fria val. På väg hem från flygbladsutdelningen greps Belter av polis. Efter en husrannsakan i Belters hem hittade polisen ytterligare flygblad, liksom uppgifter om Belters vänner. Belter och nio andra medlemmar ur Belter-gruppen greps.

belter-gruppe

Den östtyska polisen lämnade därefter över medlemmarna till den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB som förde fångarna vidare till Moskva där de åtalades i en hemlig rättegång. Ingen i Östtyskland visste var Belter hade tagit vägen. Han hade bara försvunnit, och varken Moskva eller Östberlin berättade.

Belter försökte under rättegången förgäves förklara sina motiv: ”Jag har agerat olagligt därför att jag var missnöjd med situationen vid Lepzig-universitetet. Vi hade ingen tankefrihet, yttrandefrihet eller pressfrihet.” För denna flygbladsutdelning i Leipzig dömdes Herbert Belter till döden. De andra nio medlemmarna av gruppen dömdes till 25 års tvångsarbete.

Belters kropp överlämnades aldrig till hans anhöriga utan kremerades och askan spreds i en massgrav. Då hela processen hade skett i all hemlighet visste ingen var Belter hade tagit vägen förrän 1990 då man öppnade de ryska arkiven. Vid denna tid föll Berlinmuren och Tysklands socialistiska enhetsparti, som sänt Herbert Belter i döden, bytte namn och gick från den ideologiska beteckningen marxism-leninism till demokratisk socialism över en natt.

Artikeln publicerades ursprungligen 2014-04-28.


  • Publicerad:
    2017-04-28 00:00