Rättegången mot de elva åtalade vid Stigbergstorget närmar sig sitt slut då både åklagare och försvarsadvokater haft sina slutpläderingar. Av de tre misshandelsfallen råder det många oklarheter och åklagaren har haft svårigheter att binda någon av de elva till något brott. Åklagaren vill att det ska föreligga kollektiv skuldbörda, medan advokaterna menar att något sådant inte är förenligt med svensk rättspraxis.

Lördagen den 2 april misshandlades tre nationella flickor av anarkister i Göteborg. Senare under kvällen skedde tre misshandelsfall som skulle kunna uppfattas som en patriotisk hämndaktion. Detta skedde kring det ”röda området” Majorna vid bland annat Musikens Hus, som verkar som en samlingsplats för anarkister och diverse subkulturella element.


Dagen efter slaget är det helt öde vid Musikens Hus entré. (Foto: Nationellt Motstånd)

Enligt åklagaren har helt oskyldiga personer misshandlats, men varken åklagaren, de målsägande eller några andra har kunnat belägga ett sådant påstående.

Kortfattat ska följande ha skett under kvällen: En grupp nationalister, organiserade och oorganiserade, befann sig under kvällen av olika anledningar på krogen Pullmans. Enligt åklagaren ska de där ha dragit upp ”planer” för en hämndaktion mot de anarkister som misshandlat en eller flera unga nationella kvinnor tidigare under dagen. Gruppen begav sig med spårvagn till Stigbergstorget i området Majorna. Vid spårvagnshållplatsen och i en trappuppgång skedde, enligt åklagaren, helt oprovocerat två misshandelsfall mot oskyldiga personer. Det tredje misshandelsfallet skedde mot anarkister utanför och inne i Musikens Hus.

Det finns många frågetecken om vad som verkligen hänt på platserna. Åklagaren har haft svårigheter att binda någon person till brotten. Flertalet av de elva har visserligen erkänt att de befunnit sig på brottsplatsen, men har uppgett olika orsaker till närvaron samt nekar till brott. I rättssalen har det förekommit uppgifter om en aktiv och en passiv grupp. Några vittnen har talat om dessa två olika grupper och andra hävdar att det endast funnits en enda stor grupp.

Eftersom det funnits så många oklarheter om uppgifterna har åklagaren valt en linje som går ut på att döma alla kollektivt, antingen för grov misshandel eller för medhjälp till grov misshandel. Åklagaren hävdar att gruppen agerat ”gemensamt och i samförstånd” och att det ”kan knappast vara en slump” att de elva åkte samtidigt från Pullmans.

Försvarsadvokaterna däremot menar att en sådan kollektiv bedömning inte är förenlig med svensk rättspraxis utan att åklagaren måste bevisa att den eller den personen utfört den eller den handlingen, så att ingen kan dömas för ett brott som han är helt oskyldig till.

En av försvarsadvokaterna menade i sin slutplädering att åklagaren talar emot sig själv vad gäller ”planerna” för misshandeln. Enligt åklagaren ska gruppen ha planerat att hämnas på personer som utfört misshandeln på tre nationella kvinnor under dagen, men den misshandeln som de elva står åtalade för ska ha begåtts mot helt andra personer – helt oskyldiga till och med, enligt åklagaren. Misshandeln mot dessa kan alltså inte varit planerad och således inte utförd ”gemensamt och i samförstånd”.

Bevisen mot de elva är vaga och flera av målsäganden tycks minst sagt överdrivit i förhören om vad som hänt. Bland annat har nära ett tiotal personer pekats ut i fotokonfrontationer som aldrig varit aktuella i brottsutredningen. Flera skador som vissa målsägande vittnat om har aldrig existerat enligt läkarundersökningar.

Under torsdagen sattes flertalet av de åtalade på fri fot i väntan på rättegång. En av dem är med i Nationell Ungdom.

  • Publicerad:
    2005-06-19 00:00