Dagens datum 15 mars: Denna dag 1911 föddes Willhelm Mohnke, en tysk soldat och general i Waffen-SS.

Willhelm Mohnke föddes 15 mars 1911 i Lübeck, under sin ungdom arbetade han i glas- och porslinsindustrin.  1 september 1931 gick Mohnke med i NSDAP med medlemsnummer 649,684. Två månader senare enrollerade han sig i SS och placerades som menig i 4.SS Standarte, Lübeck Trupp. Mohnke steg snabbt i graderna och när han i mars 1933 var en av de 117 handplockade männen till det nyskapade SS-Stabswache Berlin hade han underofficers grad. Senare under samma år befordrades Mohnke till officer i förbandet som nu döpts om till Leibstandarte Adolf Hitler (LSSAH).

SS-Stabswache Berlin

LSSAH omorganiserades under 1939 till ett motoriserat infanteriregemente, och underställdes Waffen-SS. Mohnke var då SS-Hauptsturmführer och hade befäl över 5:e kompaniet i regementets andra bataljon. I ledning för sitt kompani deltog Mohnke i det polska fälttåget, där han för sina insatser förärades järnkorset av första och andra klassen.

Under våren 1940 utvidgades LSSAH till ett fristående regemente och flyttades över till den västra krigsskådeplatsen. Under det franska fälttåget övertog Mohnke befälet för regementets andra bataljon sedan dess befälhavare sårats. Under hösten utvidgdes LSSAH till brigadstorlek och i samband med detta befordrades Mohnke till SS-Sturmbannführer. Under april 1941 ingick Mohnke och LSSAH i fälttåget mot Jugoslavien. Redan under första dagens strider sårades Mohnke så allvarligt att fältkirurgen ansåg att hans ben måste amputeras. Mohnke vägrade gå med på detta och han fick behålla sitt ben.

Efter en åtta månader lång konvalescens återgick Mohnke i tjänst. Vid denna tidpunkt var LSSAH under omorganisering till en pansargrenadjärdivision. Mohnke ansvarade inledningsvis för uppbyggnaden av LSSAHs pansarregemente men förflyttades till ersättningsbataljonen under våren 1942. Under sommaren 1943 befordrades Mohnke till SS-Obersturmbannführer och fick befälet över ett regemente i den nyuppsatta 12.SS Panzer Division Hitlerjugend (HJ).

Willhelm Mohnke som Standartenführer

Under våren 1944 förflyttades Mohnke tillsammans med sitt regemente till Frankrike. Divisionen skulle tilsammans med LSSAH bilda 1.SS pansarkåren. Våren och försommaren tillbringades med realistiska stridsövningar som skulle göra kåren till ett av dåtidens mest slagkraftiga förband. Detta skulle visa sig vara välbehövligt när de västallierade landsteg i Normandie 6 juni 1944.

HJ var vid landstigningen ett av få slagkraftiga förband som fanns inom räckhåll för att snabbt nå fienden. Morgonen efter landstigningen inledde delar av divisionen framgångsrika motanfall mot avancerande Kanadensiska trupper. Under kvällen 7 juni anlände Mohnke med 26e pansargrenadärregementet. Regementet kastades in i striden redan samma natt.

26e regementet genomled otroligt hårda strider under sommaren 1944. I juli detta år dekorerades Mohnke, som nu befodrats till SS-Standartenführer med Riddarkorset. I augusti hade den allierade övermakten blivit så pass stor att man hotade att omringa resterna av hela armégrupp B vid Falaise. Mohnkes regemente och HJ-divisionen fick till uppgift att hålla fickan öppen så att de övriga tyska trupperna kunde retirera ur fällan. De tappra soldaterna i HJ-divisionen offrade sina unga liv så deras kamrater kunde retirera. När slaget vid Falaisefickan var till ända återstod ungefär 300 soldater av de 20 000 man hade varit före 6 juni.

Willhelm Mohnke(till vänster) vid en ceremoni efter han dekorerats med Riddarkorset

Under striderna vid Falasie sårades LSSAH:s befälhavare, och 31 augusti återkom Mohnke till divisionen som dess nye befälhavare. Efter en kort återuppbyggnad kallade plikten återigen LSSAH och Mohnke till landets försvar. 1.SS pansarkåren och LSSAH skulle utgöra spjutspets i operationen Wacht am Rhein, även kallat Ardenneroffensiven. Mohnkes LSSAH var ett av förbanden som utmärkte sig bäst under detta slag, men den allierade övermakten kom ännu en gång att fälla avgörandet. Operationen avlutades i slutet på januari 1945, och 30 januari befordrades Mohnke till SS-Brigadeführer. Kort därefter förflyttades LSSAH till Ungern för att möta de sovjetiska horderna som hotade Budapest. Där sårades Mohnke av ett Sovjetiskt flyganfall och förflyttades från fronten.

LSSAH i Ardennerna

När Mohnke återhämtat sig denna gång hade de fientliga trupperna närmat sig rikets huvudstad, och han blev utsedd till befälhavare för försvaret av regeringsdistriktet (Rikskansliet och Führerbunkern), till sitt förfogande hade Mohnke ungefär 2000 soldater av varierande kvalitet. Mot detta stod 1,5 miljoner sovjetiska trupper, upp-piskade av juden Ilya Ehrenburgs ord, i läge att storma den tyska huvudstaden. Utgången av slaget var givet, men Mohnke kämpade av plikttrogenhet vidare. Den 30 april kom nyheten att rikets Ledare Adolf Hitler hade begått självmord. Mohnke beslutade i detta läge att försöka rädda sina män från sovjetisk fångenskap genom en utbrytning från huvudstaden.. Utbrytningen misslyckades och Mohnke kapitulerade till röda armen 2 maj 1945.

Slutstriden i Berlin

Efter kapitulationen lämnades Mohnke över till NKVD och transporterades till Moskva, där förhördes han och hölls i isolering under 6 år. Willhelm Mohnke frigavs från den sovjetiska fångenskapen 10 oktober 1955, han återvände till Tyskland och levde där i stillhet till sin död 6 augusti 2001.

• Publicerad:
  2013-03-15 08:00

Kategoriserat som:
• Dagens datum
• Historia
• Kultur & Kunskap