FOLKUTBYTET. En kommun, som tagit emot fler främlingar än de flesta andra, och där brottsligheten eskalerar, kan enligt SR lära oss om hur folkutbytet kan gå smidigare.

Söderhamns Kommun i Gävleborgs län har en lång historia av massinvandring från ”icke skidåkande nationer”.

Under ”flyktingkrisen” 2015 tog man likt Sandvikens Kommun i samma län ”sitt ansvar” och inte minst kommunens skolor fylldes med rasfrämlingar.

Söderhamn har i flera år plågats av såväl allmän oro som en eskalerande brottslighet, vilken omfattar bland annat mordbrand, våldtäkt och stölder.

Inom kommunpolitiken och i mainstreammedier uttrycker man dock stolthet över det pågående folkutbytet och framhåller att andra kommuner har mycket att lära av Söderhamn om fenomenet ”integration”.

Senast i raden skönmålningar är ett inslag i SR, P4 Gävleborg där man skriver om Norrtullsskolan, som i samband med flyktingkrisen 2015 tog emot väldigt många rasfrämmande barn. Man konstaterar att andelen elever med utländsk bakgrund fortfarande är stor:

I högstadieklasserna har fyrtio procent av eleverna utländsk bakgrund och i lågstadieklasserna är siffran dubbelt så stor.

Skolans rektor Åsa Jääger framhåller i inslaget den expertis rörande ”integration” som har utvecklats på skolan och som man är beredd att dela med sig av.

Hon betonar för SR att svenska språket inte får tillåtas dominera på en ”mångkulturell” skola.

— Man kan till exempel blanda språken på proven eller ha utvärdering på elevens modersmål, språket får inte sätta hinder.

Vidare berättar Jääger att föräldramöten på hennes skola hålls på de olika modersmål, som finns representerade bland elevernas föräldrar – en modell som hon uppmanar andra skolor att implementera:

– Till exempel att man bjuder in föräldrar och har föräldramöte på deras modersmål så att de förstår.

  • Publicerad:
    2020-10-09 21:10