Språkets makt

PÅVERKAN. Mikael Karlsson resonerar här kring språkets makt att forma våra tankar.

Appliedlinguistics_wordle4

Ett språk är en grundläggande förutsättning för att en grupp ska kunna uppnå någon högre kulturell nivå. Att kunna uttrycka idéer och koncept kräver ett språk, som dessutom måste kunna utvecklas och specialiseras för att nå nya nivåer i takt med den kulturella utvecklingen. Vetenskapligt fackspråk är ett exempel på detta. Varje tanke måste kunna uttryckas med ord och meningar för att kunna realiseras.

Inom djurvärlden sker kommunikation med lukter, kroppsspråk, läten och vissa beteenden som instinktivt tolkas av mottagaren. Människan är givetvis inget undantag, men ovanför denna instinktiva nivå har vi utvecklat ett språk för att hantera abstrakta koncept, för att kunna samarbeta och utvecklas på det kulturella planet. Detta har varit en evolutionär fördel genom historien. Det önskvärda är alltså att tanken påverkar språket, så att man för en given tanke har ett lämpligt ord, eller uppfinner ett nytt som är lämpligt att använda.

I kampen om makten över människors tankar, känslor och i sista hand agerande har man länge vetat att det finns ett omvänt samband, det vill säga att språket påverkar tanken. I George Orwells dystopiska roman 1984 får vi bekanta oss med begreppet nyspråk. Regimen avser i boken att stegvis beskära sina undersåtars tankefrihet genom att begränsa språket. Genom språklig fördumning ska undersåten till sist endast kunna formulera kritik mot systemet, som gestaltas av den övervakande Storebror, genom infantila fraser som ”Storebror är obra”. All möjlighet till vidare argumentation försvinner eftersom språket är så fördummat och saknar all nyans, och i och med det neutraliseras fritänkande personligheter.

newspeak

Idag praktiseras inte tankeförtryck av en allsmäktig stat som Orewell förutspådde. I stället formas önskvärda tankemönster av löst sammansatta nätverk eller på ytan konkurrerande krafter med liknande intressen. Universitet och tankesmedjor producerar och media lanserar uttryck och fraser som laddas med ett önskat värde. Henrik Pihlström skrev nyligen att ”det finns inga nazister” vilket illustrerar processen tydligt. Man har från högre ort laddat ordet nazist med så starka negativa värden att det skär sig med verkligheten. Ingen människa kan leva upp till ordets önskade betydelse och därmed kommer ingen kunna hitta en ”nazist” i verkligheten.

Rasist är, vågar jag påstå, fortfarande ett ord som man lyckats ladda negativt och projicera på motståndare till den av etablissemanget önskade agendan. Förvisso har ökande problem med det mångetniska projektet fått många människor att antingen omvärdera ordet eller nedprioritera det i bedömningen av ”rasisten”. ”Han må vara rasist, men ligger det något i det han säger?” är ett tankesätt som innebär att den inprogrammerade reaktionen på ordet fortfarande är densamma men minskar i betydelse. Tillsammans med samhällsutvecklingen, som kommer att göra även nordbor mer etnocentriska, kan avdramatisering av ”rasism” ge detta resultat. Tyvärr resonerar många kring invandringens problematik med inledningen ”Jag är inte rasist, men…” vilket tyder på att den önskade effekten av ordet ”rasist” fortfarande finns kvar i för stor utsträckning.

Ett positivt fall, där fritt tänkande människor tillsammans med oberoende media lyckats vända ett positivt laddat uttryck till ett negativt sådant, är benämningen ensamkommande flyktingbarn. Den insats som krävs för att kalla skäggiga herrar från Mellanöstern och Nordafrika för barn och framkalla den naturliga sympati som människor känner för barn för att kunna sälja in dessa välfärdsturister till en i grunden skeptisk befolkning, var mer än vad etablissemanget mäktade med. Nordisk Ungdoms besök på ett boende för att skänka leksaker till de brådmogna barnen kan ses som spiken i kistan för konceptet. Numera heter det i folkmun ”skäggbarn” när man talar om ensamkommande flyktingbarn, vilket är ett pinsamt misslyckade för systemet och ett litet steg på vägen mot vårt folks befrielse.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här.

Lämna en kommentar

Var den första att kommentera

  Subscribe  
Meddela om