Snorre Sturlasson

Dagens datum 23 september: Denna dag år 1241 mördades den isländske skalden, historikern och hövdingen Snorre Sturlasson. 

Den 23 september 1241 befann sig den då 63 år gamle Snorre Sturlasson på sin gård Reykholt på Island. Den norske kungen, Håkon IV Håkonsson, ansåg att Snorre hade förrått honom genom att stödja ett uppror i Norge. Kungen hade därför uppmanat en annan mäktig islänning och rival till Snorre, Gissur Thorvaldsson (1208-1268), att ta Snorre tillfånga och föra honom till Norge alternativt att döda honom.

Den varma källan vid Snorre Sturlassons gård Reykholt på Island.

Den varma källan vid Snorre Sturlassons gård Reykholt.

Gissur hade därför denna kväll i skydd av mörkret smugit sig in på Reykholt med 70 beväpnade män. När Snorre upptäckte dem gömde han sig i källaren där han en stund senare hittades av Gissurs män. Det berättas att en man vid namn Simon knutur uppmanade en annan man, Árni beiskur, att hugga ner Snorre. Snorre ska då ha sagt: ”Du ska inte hugga”. Simon hade då återigen uppmanat Árni att hugga genom att utropa: ”Hugg ändå.” Än en gång hade Snorre sagt till Árni att han inte skulle hugga, men i samma ögonblick högg Árni ihjäl Snorre.

Så avslutades författaren, historikern och hövdingen Snorre Sturlassons liv, ett liv som har lämnat ett ovärderligt litterärt och historiskt arv till kommande nordiska generationer. Inte minst skulle Snorre Sturlasson, genom sitt författarskap rädda viktiga delar av svensk förkristen historia och religion, som annars hade gått förlorad då en främmande religion lade en förglömmelsens slöja över vårt folks tidiga historia.

Snorre Sturlasson föddes på gården Hvammr i Dalabyggð på västra Island ca 1179. Hans far var den isländske hövdingen Sturla Tordsson av Sturlungaätten som härstammade från den berömde Egil Skallagrimsson. Snorre Sturlassons mor var Gudny Bödvarsdotter från en annan inflytelserik isländsk släkt.

Från tre års ålder blev Snorre Sturlasson uppfostrad av Jón Loftsson som var Islands mäktigaste man. Detta som ett led i en uppgörelse mellan de båda ätterna som hade legat i träta. I tjugo år skulle Snorre vistas hos Jón Loftsson som dennes fosterson och fick där en uppfostran och utbildning han annars kanske aldrig skulle ha fått. På Jón Loftssons gård Odde förvarades mycket av den gamla fornnordiska litteraturen som Snorre därför kunde studera.

År 1219 besökte Snorre Sturlasson Sverige och var bland annat gäst hos lagman Eskil Magnusson.

snorre_frams

Snorre Sturlasson skulle med tiden bli en mäktig och inflytelserik man på Island. Men det var inte hans liv som politiker, utan istället hans författarskap som skulle göra honom odödlig. Snorre Sturlasson är författare till Heimskringla som behandlar Norges kungar och Den yngre Eddan, en handbok i skaldekonst och nordisk mytologi. Han anses även av många vara författare till Egil Skallagrimssons saga.

Det isländska ordet saga ska inte helt förväxlas med det svenska ordet saga, i dess gängse betydelse, då ordet med tiden fått olika betydelse. Det svenska ordet saga används oftast som beteckning på en påhittad berättelse med fantastiska och magiska inslag. Motsvarigheten till det svenska ordet saga och det engelska ordet ”fairy tale” är på isländska, norska och danska snarare ”äventyr”. En helt påhittad berättelse i romanform kallas på isländska för skaldsaga och har ingenting med den medeltida isländska sagotraditionen att göra. Det isländska ordet saga har istället betydelsen av historia eller historisk berättelse. Den isländska sagan är därför först och främst en historisk skildring som visserligen kan innehålla historiska felaktigheter och rena påhitt, men kan också vara en väldigt detaljerad och korrekt historisk beskrivning av verkliga händelser och personer. Som historiska källor har de isländska sagorna varit ovärderliga.

Den fornnordiska litteraturen från Island omfattar en stor mängd verk. Av dessa anses tre av de mer betydande vara skrivna av Snorre Sturlasson.

Heimskringla alternativt Snorre Sturlassons kungasagor eller Nordiska kungasagor är ett verk som beskriver svenska och norska kungar och sträcker sig från Oden fram till den norske kungen Magnus Erlingsson (1156-1184). Eftersom de norska kungarna räknade sin härstamning från den svenska ynglingaätten redogör Snorre för de tidiga svenska kungarnas historia, ända från asagudarna som ansågs vara de svenska kungarnas förfäder. Den förste svenske kungen var enligt Snorre Yngve-Frej (Frö) som gav upphov till ynglingaätten. Den del som beskriver de svenska kungarna kallas Ynglingatal och är delvis mytisk, delvis historisk.

Den yngre Eddan, alternativt Snorres Edda eller den prosaiska Eddan (ej att förväxla med den poetiska Eddan), tros ha skrivits av Snorre Sturlasson runt år 1220. Det är en handbok i skaldekonst och nordisk mytologi och har gett eftervärlden en mycket värdefull inblick i fornnordisk mytologi.

Egil Skallagrim går holmgång mot Berg-Önund. Målning av Johannes Flintoe.

Egil Skallagrimsson går holmgång mot Berg-Önund. Målning av Johannes Flintoe.

Egil Skallagrimssons saga anses av många vara skriven av Snorre Sturlasson. Egil Skallagrimsson (ca 900-992) var en förfader till Snorre. Sagan beskriver mästerskalden och den våldsamme bärsärken Egils liv, dåd och äventyr både på Island och i andra länder och anses vara en av de främsta isländska släktsagorna.

Artikeln publicerades ursprungligen 2013-09-23.

Sprid artikeln på sociala medier!

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
View all comments