Snart 80-årig kvinna drar längsta strået hittills i kampen mot två invasiva arter

NATUR. I Österbotten och Västerbotten prövar man olika metoder för att få bukt med två aggressiva invasiva arter. Bland metoderna märks applicering av vattenånga, get-bete och avlägsnande för mänsklig hand.

Sverige har drabbats av flera invasiva arter, bland dem vresros och jättebalsamin. Fotomontage: Pixabay (Public Domain), MurielBendel (CC BY-SA 4.0).

Inom ramen för EU-projektet INSPECT testar man i finska Österbotten och svenska Västerbotten olika metoder för att bekämpa de två invasiva arterna jättebalsamin och vresros. Aktörerna har till våren 2022 på sig innan resultat ska redovisas.

Med begreppet invasiva främmande arter avses djur, växter eller svampar som tagit sig till Norden genom mänsklig inverkan.

Dessa tränger på sikt undan de ursprungligt och naturligt förekommande djur- och växtarterna, har menlig inverkan på ekosystemet och kan skada jord- och skogsbruk.

Invasiva främmande arter bedöms vara ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden.

Jättebalsamin är sedan 2017 förbjuden att odla inom EU. Växten orsakar stora skador på växt- och djurlivet, främst genom att producera enorma mängder nektar och därmed locka till sig nästan samtliga pollinatörer inom ett område.

Vresros får i dagsläget odlas i Sverige men inte i Finland. Växten bildar täta ogenomträngliga bestånd, ofta i strandmiljöer. I södra Sverige utgör vresrosen sedan länge ett reellt hot mot sanddynsmiljöerna.

I finska Vasa applicerar man rykande vattenånga på jättebalsaminen i skogspartier vid Metviken. Ångan är 100 grader och kommer från en ångmaskin som Vasa stad köpte in tidigare i år.

Enligt grönområdeshortonom Leila Roininen vid Vasa stad användes ångmaskinen för första gången andra veckan i juli i år. Effekten av den rykande ångan är omedelbar:

— Cellerna i jättebalsaminen dör direkt, säger Roininen, som är övertygad om att effekten blir ännu kraftigare om ångan används i början av en växtsäsong.

— Denna säsongen började vi använda maskinen lite sent, men nästa vår kan vi starta redan i maj. Maskinen är mest effektiv då växterna är små.

— I Umeå har en liknande utrustning använts i stadsmiljö, berättar Leena Rinkineva-Kantola vid NTM-centralen (Närings-, trafik- och miljöcentralen ett statligt regionalt ämbetsverk) i södra Österbotten.

Nästa sommar, 2021, kommer man vid Kyro älv och Lappo å båda belägna i södra Österbotten att använda sig av getter för bekämpningen av de båda invasiva arterna. I dessa miljöer försvårar branta flodbankar tillämpandet av andra metoder.

En tredje metod att bekämpa de främmande invasiva arterna som används inom projektet är att aktivera lokalbefolkningen i fysiskt arbete.

Snart 80-åriga Heli Hakola är en av de som aktivt bekämpar jättebalsaminen i området i och kring hennes hemstrand i Karleby. Hon har ensam dragit upp tusentals jättebalsaminer och tog sig an uppgiften flera år innan EU-projektet inleddes.

— Jag hörde att de var svåra på att sprida sig och när jag på en cykeltur såg att de växte här längs med strömmen bestämde jag mig för att agera, säger hon.

Jättebalsamin sprider sig inte via rötterna, utan via fröna. Därför låter Hakola redan blommande jättebalsamin ruttna i plastpåsar, så att den inte kan spridas. Hakolas kamp har nu lämnat tydliga spår. Inte en enda jättebalsamin syns just nu till någonstans i hela området.

Hon har ett flertal gånger fått höra att effektivare bekämpning av jättebalsamin aldrig skådats och har dessutom tilldelats ett pris för sina insatser. Den handlingskraftiga kvinnan tar dock inte ut någon seger i förskott:

— Om ingen annan fortsätter mitt arbete kommer jättebalsaminen att vinna. Det finns alltid ett frö någonstans, säger hon.

Sprid artikeln på sociala medier!

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Prenumerera
Meddela om
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
View all comments