Slaget vid Svensksund

Dagens datum 9 juli: Denna dag år 1790 vinner Sverige sin största marina seger någonsin vilken radikalt förändrar kriget med Ryssland.

Krigsdeltagaren Johan Tietrich Schoultzs oljemålning av Slaget vid Svensksund.

Krigsdeltagaren Johan Tietrich Schoultzs oljemålning av Slaget vid Svensksund.

1788 anföll Gustav III Ryssland, då upptaget i krig med Turkiet, i syfte att ta tillbaka förlorade landområden i Finland och hindra rysk inblandning i svenska angelägenheter. Det svensk-ryska kriget 1788-1790, som var tänkt att vara en överraskningsattack, började dock dåligt och man nådde aldrig St: Petersburg, vilket var den ursprungliga planen.

Slaget vid Hogland vid Finska viken den 17 juli 1788 slutade oavgjort med stora materiella skador på bägge sidor. Det räknas som ”en halv förlust” eftersom det även innebar att ryssarna tog initiativet. Därefter skedde ett sjöslag på Öland den 26 juli som slutade med rysk seger efter att konteramiralen Per Lilliehorn vägrat gå in med sin division. I augusti utbryter ett uppror bland soldaterna och samma månad sker en sammansvärjning bland 113 adliga officerare, det så kallade Anjalaförbundet, som  lägger ner sina vapnen för att förhandla med Ryssland. Ungefär samtidigt förklarar också Danmark Sverige krig – ett hot som dock kan avvärjas med hjälp av diplomati.

Vid årsskiftet 1789 häktades flera av Anjalaförbundets ledare och upproret blir kväst. Efter några mindre vinster och förluster blir den svenska flottan den 24 augusti 1789 attackerad av en numerärt överlägsen rysk flotta i det som kom att kallas Första slaget vid Svensksund. Svenskarna förlorar 34 fartyg (jämfört med två för Ryssland) och tvingas till sist, efter heroiskt kämpande, retirera. Under vintern 1789/1790 förstärktes den svenska flottan och skärgårdsflottan nästan fördubblades. Kungen själv tog befälet över skärgårdsflottan. Efter att ha förstört stora delar av den ryska skärgårdsflottan vid Fredrikshamn avancerade kungen österut mot den ryska skärgårdsflottan i Viborg där man blev inneslutna i en vik. Under det så kallade Viborgska gatloppet den 3 juli 1790 undgick den svenska skärgårdsflottan med nöd och näppe fullständig förintelse, men med nya förluster.

Sverige stod nu inför en militär katastrof. De svenska fartygen vid Svensksund stod i en defensiv position och väntade på att tillintetgöras av den ryska flottan. Nu bestämde sig kungen för att mot alla råd satsa allt på ett kort och göra upp med ryssarna på den plats där man ett år tidigare lidit nederlag. Under det som kommit att kallas för Slaget vid Svensksund hade Sverige en flotta bestående av 195 krigsfartyg. Ryssarna hade 273 krigsfartyg, stärkta av sina framgångar och segervissa.

Klockan sju på morgonen den 9 juli 1790 beordrades flottan att göra ”klart skepp”. Kungen väcktes och fick veta att ryssarna hade inlett anfallet. Han samlade sina divisionschefer och förklarade för dem att det gällde att segra eller dö. De svenska fartygen formerade sig som en hästsko vilket gav dem möjligheten att ge koncentrerad eld mot ryssarna från tre håll. Ryssarna inledde med att anfalla den svenska vänsterflygeln, som dock var mycket stark. Svenskarna gick till motangrepp och lyckades vid 15-tiden isolera den ryska centern från dess högra flygel samtidigt som man även bombarderade den ryska vänsterflygeln. Vid 16-tiden började de första ryska fartygen att fly men förföljdes av svenska fartyg till morgonen. Den ryska flottan sköts nu sönder och samman.

Troféer från Slaget vid Svensksund bärs in i Storkyrkan i Stockholm. Målning av Pehr Hilleström.

Troféer från Slaget vid Svensksund bärs in i Storkyrkan i Stockholm. Målning av Pehr Hilleström.

Den ryska flottan hade lidit ett enormt nederlag. Det hade förlorat 52 stora och medelstora fartyg och en tredjedel av hela flottan. Runt 1400 ryssar hade dödats och 6000 togs tillfånga. På den svenska sidan hade 171 man dödats, cirka 500 sårats och sex fartyg gått under.

Sveriges största marina seger någonsin lade grunden för fredsslutet. I Freden i Värälä från 14 augusti 1790 kom man fram till att inga gränsdragningar skulle göras och att samtliga fångar skulle friges. Med andra ord var det ett ganska oförändrat läge från när kriget startade, sånär som på en detalj: Ryssland förlorade sin rätt från Freden i Nystad att lägga sig i den svenska politiken.

Artikeln publicerades ursprungligen 2013-07-09.

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här.

Lämna en kommentar

Var den första att kommentera

Meddela om
wpDiscuz