”Skärpning” av partiers skyldighet att redovisa finansiering föreslås

SVERIGE. Kommittén om insyn i finansiering av partier förslår en ”skärpning” av lagen kring i vilken utsträckning politiska partier ska redovisa hur de finansierar sin verksamhet. Dock undantas bland annat ekonomiskt stöd från organisationer på arbetsmarknaden samt pengar från lotterier från redovisningsplikt.

pengar

Det har lämnats ett förslag från Kommittén om insyn i finansiering av partier gällande ”striktare” regler kring redovisningsplikt från politiska partier och valkandidater om hur dessa finansierar sin verksamhet. Kommittén består av ordförande Marianne Eliason som är före detta justitieråd och 14 ledamöter som företräder riksdagspartierna.

Alla partier på central nivå är idag skyldiga att årligen redovisa till Kammarkollegiet hur de har finansierat sin verksamhet. Detta utökas till att även innefatta partier och deras verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier som deltar i val till riksdagen, landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige eller Europaparlamentet. Ledamöter och ersättare i någon av dessa församlingar ska också omfattas.

Det föreslås dock en rad undantag från kravet på redovisning. Undantag från redovisningsplikt ska exempelvis ges vid årliga intäkter till den politiska verksamheten som ”efter vissa avdrag” understiger ett halvt prisbasbelopp vilket motsvarar 22 400 kronor 2017.

Ekonomiskt stöd från organisationer på arbetsmarknaden kommer också att undantas från redovisningskrav.

Vad gäller lotterier kommer det inte krävas att deltagarna i lotteriet informeras om att intäkterna används till politisk verksamhet. Från kommitténs håll anser man inte heller att det finns något behov av särskilda regler för att förhindra att lotteriverksamhet används för att kringgå förbudet mot anonyma bidrag.

Det anses inte heller att det bör införas någon redovisningsskyldighet för ”särskilda insamlingsorganisationer”. Vad gäller anonyma bidrag krävs ingen redovisning för partier och deras sidoorganisationer att ta emot dessa om värdet understiger en tjugondels prisbasbelopp vilket motsvarar 2 240 kronor 2017.

Kommitténs förslag innefattar dock ett förbud för partier och deras sidoorganisationer samt valkandidater, ledamöter och deras ersättare att ta emot större anonyma bidrag. Ett otillåtet anonymt bidrag ska betalas tillbaka till givaren eller överföras till Kammarkollegiet i de fall återbetalning inte kan ske.

Det kommer dock inte längre vara så att partier som nekat anonyma bidrag förutsätts ha rätt till statligt partistöd.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Källa:
Ökad insyn i partiers finansiering – ett utbyggt regelverk

Dela artikeln på sociala medier:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här.

Lämna en kommentar

Var den första att kommentera

  Subscribe  
Meddela om