SDU-falangen är inga hjältar

KRÖNIKA. Acceptera att Sverigedemokraterna är ett förlorat projekt, skriver Henrik Pihlström.

Skulle det gömma sig några “sanna nationalister” inom Sverigedemokraterna med ”sundare” värderingar än den urvattnade socialkonservativa partiledningen? Uppenbarligen är det många som verkar hoppas på det. Det är dags att sluta hoppas.

Acceptera att Sverigedemokraterna är ett förlorat projekt. Släpp alla naiva drömmar och se verkligheten där SD aldrig kommer att hindra samhällsförändringen när vi går mot ett multietniskt helvete. Även om SD hypotetiskt skulle bilda regering så skulle partiet inte ha förmågan att styra landet. Jag drar mig tillminnes föredraget som Klas Lund höll i Stockholm den 31 Januari:

– Även om Sverigedemokraterna i framtiden blir statsbärande parti så kommer de tvingas styra över ett land där klyftorna mellan människor inte längre går att överbrygga.

I det fredliga, laglydiga och homogena Sverige var det alltså en annan sak. Det går inte att relatera framtidens eroderade samhälle med vad som fungerade år 1965.

William Hahne från "SDU-falangen" är på väg att uteslutas från Sverigedemokraterna.

William Hahne från ”SDU-falangen” är på väg att uteslutas från Sverigedemokraterna.

Gustav Kasselstrand, William Hahne och andra inom den så kallade SDU-falangen som är på väg att uteslutas ur partiet är inga hjältar. Å ena sidan säger vissa att motsättningarna handlar om ideologiska skillnader medan Kasselstrand-gänget själva talar om maktmissbruk från partiledningen.

Jag har svårt att tro att SDU-falangen skulle kunna spela någon annan roll än att på sin höjd sabotera för partiet. Det är vad de gör när de direkt eller indirekt lockar in SD-medlemmar i falangstrider. Och i varje falangstrid är det inte frågan om svart och vitt. Jag utgår ifrån att alla inblandade är skyldiga till intrigmakeri av någon form.

Sverigedemokraterna har vuxit snabbare än vad demokraturen vill acceptera. Expressens uthängningar av näthatare, stiftelsen Expos ideliga försök att hitta ”kopplingar” och järnrörsskandalen har inte stoppat SD i opinionen. Jimmy Åkessons sjukskrivning hade heller ingen märkbar effekt. Det finns flera exempel.

Är det något som skulle kunna skada SD så är det alltså en hård inre falangstrid. Kanske är det just nödvändigt för partiets intressen att strypa ”interndemokratin”.

Det kan knappast ha kommit som en överraskning att SD står för ”öppen svenskhet”, har starka sionistiska inslag, medvetet censurerar fakta och ställer sig bakom officiell historieskrivning. Kasselstrand med vänner har valt att gå med i ett parti som står för detta hyckleri och de har själva propagerat för partilinjen.

Det kan i själva verket vara bra om SD fortsätter att vara samma urvattnade parti men som gör sitt jobb med att bland annat tala om invandringens problematik på arenor där vi andra inte har tillträde. Under tiden kan vi som har en realistisk syn på verkligheten och framtidens utmaningar utveckla våra verksamheter. Det kommer ingen SDU-falang hjälpa till med.

Sprid artikeln på sociala medier!

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Lämna en kommentar

Please Login to comment
  Subscribe  
Meddela om