Sanningen om Jimi Joonas Karttunen

FINLAND. Etablerade medier har skrivit tiotals sidor om konfrontationen i Helsingfors i september i år samt om Motståndsrörelsens aktivist som misstänkas att ha varit delaktig i händelserna. Man har dock varit väldigt sparsamma med information om den andra parten i händelsen. Vem var då egentligen ”livsstilskonstnären” Jimi Joonas Karttunen?

karttunen

Vid de tillfällen det uppstått konfrontationer mellan Motståndsrörelsens medlemmar och meningsmotståndare händer det att Motståndsrörelsens medlemmar hängs ut i media. Att rota i nationellas privatliv är ett verktyg som används av media för att försöka skrämma personer från att delta i offentliga aktiviteter eller att överhuvudtaget engagera sig i kampen för sitt folks överlevnad.

Som exempel kan tas att många tidningar under våren 2016 publicerade uppgifter om Soldiers of Odins finska medlemmar, inklusive deras brottsregister. De äldsta fallen som togs upp var över 15 år gamla och hade ingenting med politisk aktivism att göra. Ungefär samtidigt anmälde Yles journalist Jessikka Aro tidningen MV-lethi för att de publicerat hennes narkotikadomar. De försöker alltså inte ens att dölja sin dubbelmoral.

Vidare publicerar inte heller massmedia uppgifter om vänsterextrema bråkmakare, trots att detta kan vara av intresse för att förstå vilka motiv som kan ligga bakom deras aggressiva beteenden. Alkohol- eller drogpåverkan eller psykisk sjukdom som följd av ett långvarigt missbruk kan vara möjliga orsaker till just antisociala eller aggressiva beteenden.

Via vår finska systersida Kansallinen Vastarinta kommer vi att publicera uppgifter ur Jimi Joonas Karttunens brottsregister. Anledningen till detta är att vi vill nyansera bilden av personen som i media utmålats som en oskyldig ”livsstilskonstnär”, något som använts för att karaktärsmörda en av våra aktivister samt svartmåla hela vår organisation.

finland_2

Följande uppgifter har hämtats ut från offentliga dokument hos finska tingsrätter och åklagarämbeten och visar på vilka brott han dömts till, när brottet begåtts samt nummerförteckning för den som vill läsa vidare:

  • Snatteri 2010-05-10 (R 10/5992)
  • Tre fall av skadegörelse 2012-04-22 (R 13/5611)
  • Ringa stöld 2012-02-25 (R 11/1395)
  • Ringa stöld 2012-02-28 (R 12/1192)
  • Ringa stöld 2013-07-13 (RV/11639/13)
  • Ringa narkotikabrott samt ringa stöld 2013-08-24 (RV/6832/13)
  • Ringa stöld 2014-01-20 (RV/1092/14) 
  • Ringa skadegörelse 2014-03-28 (R 14/1178)
  • Ringa stöld 2014-07-19 (RV/12462/14)
  • Ringa stöld 2014-09-06 (RV/15722/14)
  • Ringa stöld 2014-09-27 (RV/9464/14)
  • Tre fall av ringa stöld 2014-10-17, 2014-08-22 samt 2014-10-16 samt två fall av stöld 2014-10-22 och 2014-10-31 (R 15/453)
  • Ringa stöld 2014-10-17 (RV/18461/14)
  • Ringa stöld 2014-12-16 (RV/22033/14)
  • Ringa stöld 2015-01-20 (RV/1033/15)
  • Ringa stöld 2015-03-21 (RV/4518/15)
  • Ringa stöld 2015-03-23 (R 15/1730)
  • Ringa stöld 2016-05-11 (RV/3459/16)
  • Ringa narkotikabrott 2016-06-01 (RV/4164/16)
  • Ringa stöld 2016-07-21 (RV/11619/16)
  • Ringa stöld 2016-07-21 (RV/11631/16)

Brottsregistret målar upp en tydlig bild av hans livsstil: ofta rör det sig om stölder av alkoholhaltiga drycker, annars om dyrbara saker. I en butik i september 2014 packade han en ryggsäck full med prylar till ett värde av 324 euro varpå han lämnade butiken utan att betala och i maj 2015 var han på varuhuset Anttilas och stal CD-skivor till ett värde av 37 euro. Det senare fallet var det tionde egendomsbrottet på ett år. Den sista domen var när han stal två par solglasögon till ett värde av 32 euro på Stadium.

I de fall Karttunen dömts till skadegörelse handlar det ofta om åverkan på tåg tillhörande det statliga järnvägsbolaget VR, som exempelvis i mars 2014 då han dömdes för att ha vandaliserat fönstren på ett närtrafiktåg och dömdes att betala böter och skadestånd.

Vidare har han två gånger gripits för innehav och bruk av narkotika (ringa narkotikabrott), bland annat då han i augusti 2013 greps för ringa stöld och man fann spår av cannabis i hans kropp vid provtagning. Karttunen berättade då att han rökt ungefär ett gram marijuana som han köpt av en okänd person. I domen går att läsa att han regelbundet använde sig av narkotika men att han nekade till erbjudande om behandling för sitt missbruk.

Under sommaren 2016 greps Karttunen ytterligare en gång. Denna gång fann man en spruta på honom, varpå han uppgav att han nyligen injicerat läkemedlet Subutex. Vidare hade han på sig tio alprazolamtabletter (starkt beroendeframkallande lugnande tabletter). Kartunen kunde inte uppvisa recept för dessa läkemedel och nekade även denna gång till vård för sitt missbruk.

sproyter

Enligt statistik så är mellan 70 – 80% av alla sprutnarkomaner i Finland smittade av Hepatit C. Polisen misstänker vidare att Karttunen spottat på motståndsmännen innan han ”misshandlades”. Motståndsmännens agerande har fått väldigt hård kritik, men frågan är vilken reaktion som är rimlig ifall en kriminellt belastad sprutnarkoman, som förmodligen bär på sjukdomar, spottar på en? Vilken signal ger man då de fiender som vill angripa Motståndsrörelsen fysiskt ifall man i det fallet valt att inte freda sig?

Varför väljer vi att publicera Karttunens brottsregister?
Karttunens bakgrund vad gäller narkotika är väldigt viktig för att kunna reda ut dödsorsaken. Då han dog hade han blivit utskriven från sjukhuset och kommit hem och därför är det mycket troligare att dödsorsaken var drogrelaterad än att den skulle ha berott på att han fått en spark i bröstet. Att injicera tunga droger och narkotikaklassade läkemedel är trots allt ett extremt riskabelt beteende som nästan alltid leder till döden.

Efter händelserna i Helsingfors har etablerad media och vänsterextremister fördjupat sitt samarbete för att skapa en front mot nationella i allmänhet och Motståndsrörelsen i synnerhet.

Extremvänstern, frustrerade över Motståndsrörelsens offentliga aktivism, och media som är rasande över den ökande kritiken mot massinvandringen, har försökt attackera Motståndsrörelsens anseende genom att framställa Karttunen som en känslig tonåring och en ”livsstilskonstnär” som föll offer för ”nynazismen” helt utan anledning. Dessa är inte endast fiender till Motståndsrörelsen och dess medlemmar utan till alla goda krafter som öppet står emot folkutbytet i Europa.

I medias rapportering har man utgått från att den aktivist som misstänks för misshandel av Karttunen redan är bevisat skyldig till hans död, trots att dödsorsaken ännu inte är fastställd. För att förstärka den lögnaktiga bilden av händelsen har media upphöjt Karttunen till ett slags helgon, samtidigt som man dolt hans drogmissbruk och brottsliga karriär.

Till medhjälpare har media dessutom tagit lögnaren Esa Henrik Holappa och låtit honom kommentera fallet i deras artiklar. Holappa är känd för att av egoistiska skäl ha ljugit i sin bok om Motståndsrörelsen och då bland annat om vårt upplysningsarbete. I boken påstår han nämligen att Motståndsrörelsen systematiskt gör falska utpekanden av aktiva antirasister som drogmissbrukare.

holappa-2016-norwegian-tv-traitor

Att använda en väldokumenterad lögnare som Henrik Holappa som referens gör inte medias rapportering trovärdigare.

Tvärtom vad Holappa och massmedia påstår kallar vi ingen för drogmissbrukare utan att presentera bevis i form av att personen dömts för just narkotikabrott.

Vi tar självklart inte lätt på att gräva fram uppgifter om en död människa som kan framstå som negativa. Anledningen till att vi gör det är att media tillsammans med Karttunens anhöriga under flera veckor spridit lögner om vår aktivist som misstänks för misshandeln, samt om vår organisation. Ifall Karttunen inte hade använts som en käpphäst för propaganda mot oss hade vi aldrig behövt publicera den här artikeln.

I Finland och i hela Norden har ett ständigt ökande antal nationella och alternativa medier vuxit fram tack vare massmedias ensidiga och lögnaktiga ”journalism”. Detta innebär att när etablissemanget i framtiden attackerar nationella med lögner så kommer vi att gå till motattack i våra medier. Till skillnad från massmedia stannar vi dock vid sanningen. Men sanningen är inte heller alltid vacker.

Ursprungligen publicerad på Kansallinen Vastarinta.

Dela artikeln på sociala medier:

Taggat med:

Kommentarerna är efterhandsmodererade. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. För att delta i diskussionen, läs våra regler här och läs våran guide för att skapa ett konto här.

Lämna en kommentar

Please Login to comment
  Subscribe  
Meddela om